Periodiska systemet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
Advertisements

KEMISK BINDNING Krafter som håller samman materia.
Atomer och kemiska reaktioner
Syror, baser och indikatorer
Olika typer av bindningar DEL 1
En vetenskaplig revolution
Atomfysik.
Kemisk bindning del 2 Kovalenta bindningar Niklas Dahrén.
Kemins grunder Föreläsning nr 1 Sid 6-15.
ATOMFYSIK.
Periodiska systemet.
Atomen och periodiska systemet
Periodiska systemet Periodiska systemet Periodiska systemet
Atomfysik ht 2010.
Grundläggande kemi Spektrum kemi Allt är byggt av atomer sid. 29 – 41
Atomens byggnad Joner Bindningar
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
Kemisk Bindning Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Elektronskal och valenselektroner
Atom och kärnfysik.
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
KEMISKA FÖRENINGAR MOLEKYLFÖRENINGAR eller JONFÖRENINGAR
Periodiska systemet Historia Atomens byggnad Periodiska systemet
Metaller Jonföreningar Minsta enhet Bindning inom minsta enhet Fe-Fe
Atomen Trådkurs 7.
Föreningar Kemi.
Atomens inre Förra veckan lärde vi oss att atomen bestod av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Föreningar.
”Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du?”
KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola KEMINS GRUNDER 1.
Grundämnen Består endast av ett slags atomer Metaller Icke metaller.
Grundämne byggnad.
- Atommodellen & periodiska systemet
ATOM OCH KÄRNFYSIK.
ATOM & KÄRNFYSIK.
Farliga ämnen.
Kemiska reaktioner & fysikaliska förändringar
Repetition.
DePiep.
Kemisk Bindning.
Atom och kärnfysik Kap 1 Atomens inre Sven SvenssonNorregård 2010.
Joner En jon är en lika vanlig partikel som atomer.
ATOMEN Atomen är odelbar!
Joner Li+ F-.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Man kan ha nytta av detta men det kräver viss förförståelse
Atomfysik Mälarhöjdens skola Ht 15.
Salter och metalloxider Kap 5
Elektronskal Igår lärde vi oss att atomerna har flera elektronskal. De hade namnen k, l och m.
betyder odelbar är så liten att man inte kan se den
Demokritos (460 – 370 f. Kr). A´tomos = odelbar Aristotelse (384 – 322 f. Kr)
Respons från förra lektionen
Joner -är alltid laddade!.
Ämnen med 1 valenselektron
Atomer finns överallt Supersmå Bygger upp allting
Repetition till prov I läroboken: Kap 1+3 S 7-32,
Joner Li+ F-.
Atomens byggnad del 1 Vi ritar grundämne 1-20!.
Joner Li+ F-.
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Bindningar mellan molekyler Intermolekylära bindningar
Kemiska bindningar.
Atomen och periodiska systemet
Vad kan du om kemi?.
Atomer, joner och det periodiska systemet
Atomer, joner och det periodiska systemet
Atomen består av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Grundläggande Kemi åk.7 Spektrum Kemi Sid
Presentationens avskrift:

Periodiska systemet

Historia Fem män Demokritos Dalton Joseph John Thomson Ernest Rutherford James Chadwick

Demokritos 400-t f.kr. Odelbar Dalton 1700-t Massiva kulor

Joseph John Thomson 1856-1940 Upptäckte elektroner 1897 Nobelpriset 1906

Ernest Rutherford Atomen har en positivt laddad kärna Elektronerna bildar ett hölje

James Chadwick Upptäckte neutronen 1932 Fick Nobelpriset i fysik 1935

Niels Bohr (Atommodellen) Mannen som vi tror på nu Niels Bohr (Atommodellen)

Atomens byggnad Tre olika saker (elementarpartiklar) Protoner laddning +1 Neutroner 0 Elektroner -1

Var finns vad? Atomkärnan Höljet AK Protoner (+1) Neoutroner (0) Elektroner (-1)

Atomnummer Varje ämne har ett speciellt antal protoner (atomnumret) Antalet neutroner kan variera Neutral => Påverkar inte laddningen Elektronerna ska vara lika många som protonerna i en atom.

Isotoper Antalet neutroner kan variera Den vanligaste isotopen står i periodiska systemet. Vissa isotoper är radioaktiva exempelvis

Vätets isotoper

De olika skalen K, L, M o.s.v. Max 2 elektroner i det innersta Sedan max 8, 18, 32 o.s.v. (Formeln är 2n2) K L M

Valenselektroner Innersta skalet (k skalet) har som mest 2 elektroner De andra skalen kan ha som mest 8 elektroner om de är det yttersta skalet Elektronerna i yttersta skalet kallas för valenselektroner Förutom k skalet strävar alla atomer att ha 8 elektroner i yttersta skalet

Att rita en atom enligt Bohrs atommodell atomnummer O 8 12 masstal Tänk på föregående sida!

Grupp Period

Ädelgasstruktur Ädelgasstruktur är när yttersta skalet är fullt, dvs. 8 elektroner (förutom k skalets 2) Detta har grupp nr 18 i periodiska systemet (dvs. helium, neon, argon osv.) Alla andra grundämnen eftersträvar ädelgasstruktur, vilket de får genom att ge eller ta elektroner. Detta medför att alla ämnen i grupp 1 vill ge en elektron och alla ämnen i grupp i grupp 17 vill ta en elektron. Detta medför att de helst vill vara i jonform

Joner är atomer med för många eller för få elektroner Joner, vad är det? Joner är atomer med för många eller för få elektroner AK 6+ AK 6+

En atom som lämnar ifrån sig eller tar upp elektroner. Hur bildas joner? En atom som lämnar ifrån sig eller tar upp elektroner. 6+ 5=

Vad får de för laddning? 8+ 7+

Vätejonen - +

Joner bygger kristaller Cl- Na+

Lösningar som innehåller joner leder ström Varför leder då vatten ström? Är det farligare att bada i saltvatten än sötvatten när det åskar?

Jonbindning Bindning mellan en positiv och en negativ jon, dvs. mellan en metall och en icke metall. Dessa föreningar kallas salter Bildar kristaller Löses upp i vattenlösningar och i smälta

Kovalent bindning I kovalenta bindningar delar två atomer på ett eller flera elektronpar och på så vis får 8 valenselektroner

Metallbindning I en metall släpper metallatomerna ifrån sig sina valenselektroner till ett gemensamt "elektronhav", som håller ihop alla de positiva joner som bildas. Detta kallas metallbindning.

To do Gör uppgifter på s 193 i kemi direkt Stencil 13.3 Stencil 13.4 Gör uppgifter s 194 i kemi direkt

Lite begrepp Atomnummer = antalet protoner = antalet elektroner Masstal = antalet protoner + neutroner Isotop = samma antal protoner men olika antal neutroner i atomkärnan

Grupp Period

Bindningar Jonbindningar Oftast mellan en metall och en icke metall Den starka atomen tar en eller flera elektroner ifrån den svagare atomen Föreningar kallas salter och som bildar kristaller. Salter löser upp sig i vattenlösningar och i smälta Kovalenta bindningar Mellan två ickemetaller Finns mellan liknande atomer ex. syre och svavel, klor och klor mm. Två atomer delar en eller flera elektroner Metallbindningar Mellan metaller Metall hålls ihop av ett moln av gemensamma valenselektroner. Elektronerna rör sig lätt genom hela metallen och det är det som är anledningen till att metaller leder elektrisk ström bra.

Jonbindning Bindning mellan en positiv och en negativ jon, dvs. mellan en metall och en icke metall. Dessa föreningar kallas salter Bildar kristaller Löses upp i vattenlösningar och i smälta

Kovalent bindning I kovalenta bindningar delar två atomer på ett eller flera elektronpar och på så vis får 8 valenselektroner

Metallbindning I en metall släpper metallatomerna ifrån sig sina valenselektroner till ett gemensamt "elektronhav", som håller ihop alla de positiva joner som bildas. Detta kallas metallbindning.