Periodiska systemet
Historia Fem män Demokritos Dalton Joseph John Thomson Ernest Rutherford James Chadwick
Demokritos 400-t f.kr. Odelbar Dalton 1700-t Massiva kulor
Joseph John Thomson 1856-1940 Upptäckte elektroner 1897 Nobelpriset 1906
Ernest Rutherford Atomen har en positivt laddad kärna Elektronerna bildar ett hölje
James Chadwick Upptäckte neutronen 1932 Fick Nobelpriset i fysik 1935
Niels Bohr (Atommodellen) Mannen som vi tror på nu Niels Bohr (Atommodellen)
Atomens byggnad Tre olika saker (elementarpartiklar) Protoner laddning +1 Neutroner 0 Elektroner -1
Var finns vad? Atomkärnan Höljet AK Protoner (+1) Neoutroner (0) Elektroner (-1)
Atomnummer Varje ämne har ett speciellt antal protoner (atomnumret) Antalet neutroner kan variera Neutral => Påverkar inte laddningen Elektronerna ska vara lika många som protonerna i en atom.
Isotoper Antalet neutroner kan variera Den vanligaste isotopen står i periodiska systemet. Vissa isotoper är radioaktiva exempelvis
Vätets isotoper
De olika skalen K, L, M o.s.v. Max 2 elektroner i det innersta Sedan max 8, 18, 32 o.s.v. (Formeln är 2n2) K L M
Valenselektroner Innersta skalet (k skalet) har som mest 2 elektroner De andra skalen kan ha som mest 8 elektroner om de är det yttersta skalet Elektronerna i yttersta skalet kallas för valenselektroner Förutom k skalet strävar alla atomer att ha 8 elektroner i yttersta skalet
Att rita en atom enligt Bohrs atommodell atomnummer O 8 12 masstal Tänk på föregående sida!
Grupp Period
Ädelgasstruktur Ädelgasstruktur är när yttersta skalet är fullt, dvs. 8 elektroner (förutom k skalets 2) Detta har grupp nr 18 i periodiska systemet (dvs. helium, neon, argon osv.) Alla andra grundämnen eftersträvar ädelgasstruktur, vilket de får genom att ge eller ta elektroner. Detta medför att alla ämnen i grupp 1 vill ge en elektron och alla ämnen i grupp i grupp 17 vill ta en elektron. Detta medför att de helst vill vara i jonform
Joner är atomer med för många eller för få elektroner Joner, vad är det? Joner är atomer med för många eller för få elektroner AK 6+ AK 6+
En atom som lämnar ifrån sig eller tar upp elektroner. Hur bildas joner? En atom som lämnar ifrån sig eller tar upp elektroner. 6+ 5=
Vad får de för laddning? 8+ 7+
Vätejonen - +
Joner bygger kristaller Cl- Na+
Lösningar som innehåller joner leder ström Varför leder då vatten ström? Är det farligare att bada i saltvatten än sötvatten när det åskar?
Jonbindning Bindning mellan en positiv och en negativ jon, dvs. mellan en metall och en icke metall. Dessa föreningar kallas salter Bildar kristaller Löses upp i vattenlösningar och i smälta
Kovalent bindning I kovalenta bindningar delar två atomer på ett eller flera elektronpar och på så vis får 8 valenselektroner
Metallbindning I en metall släpper metallatomerna ifrån sig sina valenselektroner till ett gemensamt "elektronhav", som håller ihop alla de positiva joner som bildas. Detta kallas metallbindning.
To do Gör uppgifter på s 193 i kemi direkt Stencil 13.3 Stencil 13.4 Gör uppgifter s 194 i kemi direkt
Lite begrepp Atomnummer = antalet protoner = antalet elektroner Masstal = antalet protoner + neutroner Isotop = samma antal protoner men olika antal neutroner i atomkärnan
Grupp Period
Bindningar Jonbindningar Oftast mellan en metall och en icke metall Den starka atomen tar en eller flera elektroner ifrån den svagare atomen Föreningar kallas salter och som bildar kristaller. Salter löser upp sig i vattenlösningar och i smälta Kovalenta bindningar Mellan två ickemetaller Finns mellan liknande atomer ex. syre och svavel, klor och klor mm. Två atomer delar en eller flera elektroner Metallbindningar Mellan metaller Metall hålls ihop av ett moln av gemensamma valenselektroner. Elektronerna rör sig lätt genom hela metallen och det är det som är anledningen till att metaller leder elektrisk ström bra.
Jonbindning Bindning mellan en positiv och en negativ jon, dvs. mellan en metall och en icke metall. Dessa föreningar kallas salter Bildar kristaller Löses upp i vattenlösningar och i smälta
Kovalent bindning I kovalenta bindningar delar två atomer på ett eller flera elektronpar och på så vis får 8 valenselektroner
Metallbindning I en metall släpper metallatomerna ifrån sig sina valenselektroner till ett gemensamt "elektronhav", som håller ihop alla de positiva joner som bildas. Detta kallas metallbindning.