Bakgrund – ett gemensamt regeringsuppdrag

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
23 april 2014 Om Arenasamverkan i GGVV
Advertisements

Projektet och syftet med upphandlingen 1. 2 GIS är ett av flera verktyg för stöd i och utveckling av den kommunala verksamheten.
Stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen
En gemensam ingång.
Kompetensutveckling för att ge rätt stöd till arbete och studier Projekt.
Aktivering och Mobilisering inför Arbetslivsintroduktion
Projektet Electric Car Region • Pågår under tiden – (beslut 20 augusti 2013) • Total budget 1,4 miljoner varav kr är medfinansiering.
Innehåll Tidig Bedömning och Fortsatt Bedömning
KomAn – vägar till arbetslivet för personer med funktionsnedsättning
Träning ger färdighet!.
Fler studentbostäder i Stockholmsregionen 7 december 2012.
203 barn börjar skolan i Kristinehamn i år 26 kommer att hamna i utanförskap.
Arbetsförmedlingens uppdrag inom socialt företagande
Informationsväg Försäkringskassan – Vården
Konsten att nå resultat – erfarenheter från framgångsrika skolkommuner
Nätverkskonferens för samordningsförbunden, Karlstad 17 april 2012 Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans gemensamma uppdrag att stödja den enskildes.
Projekt ”Barnets rättigheter i vårdnadstvister” Projektet drivs i samarbete med Socialstyrelsen, FoU i väst GR, regionförbundet i Örebro och sex kommuner.
Statistikbilder för november Inskrivna öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd i november 2011 som andel (%) av den registerbaserade.
Statistikbilder för januari BD AC Z Y C AB S T U O N M K H I E D G X W F = 9,8 % – 1 Genomsnitt för Riket +/- 1 procentenhet = 7,7 – 9,7 % 1 = –
Statistikbilder för februari BD AC Z Y C AB S T U O N M K H I E D G X W F = 9,8 % – 1 Genomsnitt för Riket +/- 1 procentenhet = 7,7 – 9,7 % 1 =
Statistikbilder för april BD AC Z Y C AB S T U O N M K H I E D G X W F = 9,3 % – 1 Genomsnitt för Riket +/- 1 procentenhet = 7,2 – 9,2 % 1 = – 7,1.
Statistikbilder för maj Källa: Arbetsförmedlingen Totalt inskrivna arbetslösa i maj 2013 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 16.
Statistikbilder för april Inskrivna arbetslösa i april 2014 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 16 – 64 år Källa: Arbetsförmedlingen.
Statistikbilder för november Källa: Arbetsförmedlingen Totalt inskrivna arbetslösa i november 2012 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften.
Arbetsförmedlingen September 2014 Arbetsmarknadsläget och prognosen
Aktivitetsersättning
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Att skapa vägar in – arbete, utbildning och unga i utanförskap Leif Klingensjö Sveriges Kommuner.
Konferens för Sociala insatsgrupper 9-10 februari 2012.
Arbete med unga som varken arbetar eller studerar Studie av arbetet med unga mellan 16 och 25 år som varken arbetar eller studerar 21 kommuner och 38.
Försäkringskassans roll i samverkan
Aktuellt i sjukförsäkringen
Information om sjukförsäkringen
Rapport från studiebesök Åsa Olsson, Sune Hemmingsson, Lisa Ask
Försäkringskassans regleringsbrev för 2013
Regionala samrådet Direktiv Hälsa.
Statistikbilder för december Totalt inskrivna arbetslösa i december 2012 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 16 – 64 år Källa: Arbetsförmedlingen.
Arbetsmarknadspolitiska insatser
Introduktion Södertörn 2009 finansierat med § 26 medel Syfte: Att lägga grunden för ett operativt samarbete på Södertörn som leder till att varje nyanländ.
TUNA-projektet.
AT-utbildning februari 2014 Försäkringskassans ansvar och uppdrag i sjukförsäkringsprocessen Camilla Nohammar, Försäkringskassan.
Pressmeddelande för Gävleborg augusti 2010
Luleå 4 juni 2012 Arbetsförmedlingen och Arbetsintegrerande sociala företag.
1 Slutkonferens 21 maj 2014 Elin Björkman Utvärdering av Xplore! ”En verksamhet som är angelägen att behålla”
1 Lagförslag om kompetenskrav inom IFO – håller vi måttet?
Utveckla samverkan och kunskap om psykisk ohälsa
Stöd för kommuner i hantering av strandskyddsregelverket Strandskydd i Norrbotten.
1.
BARNS BÄSTA -klart att vi alla vill barnens bästa eller?
Arbetslivsinriktad rehabilitering på Arbetsförmedlingen
Samordna rehabiliteringen – Brukarcoach/IPS Bakgrund SoL, HSL Överenskommelser/avtal Riktlinjer Förordningar Samordna rehabiliteringen 2011 Supported employment.
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan
Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Kundens väg till arbete.
Resursmodellen Södertörn Ett projekt medfinansierat av ESF Perioden t.o.m Programområde 2 Motverka utanförskap: Insatserna ska öka.
Presentationstitel Månad 200X Sida 1 SamPlan För de som saknar sjukpenninggrundande inkomst Syftet med projektet är att utveckla och pröva en modell för.
Region Östergötland Rehabsamordnare Dagens tema, , Förnamn Efternamn.
BRIA Bättre Rustad Inför Arbetslivsintroduktionen 1 KARTLÄGGNING FÖRE UNDER UPPFÖLJNING EFTER BRIA.
Rehabiliteringskedjan. Ohälsotalet i februari ,4 32,1 41,2.
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning
Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd
GESAM Projektet ska utprova en samarbetsmodell mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
Samordningsförbundet Göteborg Hisingen/ DELTA
Utvidgad SIP – ”Jobb SIP” Samordnad individuell plan
Olika är normen!.
Utvidgad SIP Samordnad individuell plan
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Västvärlden, Sverige och Söderhamn står inför en mycket stor utmaning och stora möjligheter beträffande flyktingmottagandet Söderhamns kommuns vision:
- Om de långsiktiga effekterna av ungdomsprojekt
Utvärdering av samordningsförbundens verksamhet, del 1 och del 2.
Försäkringskassans medverkan i ESF-projekt , programperiod
Presentationens avskrift:

Regeringsuppdrag – effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning

Bakgrund – ett gemensamt regeringsuppdrag Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska pröva arbetslivsinriktade rehabilite­rings­­­insatser i enlighet med metoden Supported Employment Vetenskapligt effektutvärdera hur insatserna påverkar möjligheten till arbetsmarknads­etablering för unga som har aktivitetsersättning Regeringsuppdrag till FK och AF i september 2013 Plan för effektutvärdering rapporterades till regeringen 1 nov 2013 (S2013/6630/SF) Syftet med effektutvärderingen är att vetenskapligt effektutvärdera hur insatser enligt Supported Employment och Case management påverkar arbetsmarknadsetablering och arbetsförmåga för unga personer som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Målsättningen är att utvärderingens resultat ska ge ökad kunskap om långtidseffekter av insatserna och deras påverkan på ungdomarnas arbetsförmåga samt att få det vetenskapliga stödet generaliserbart. Vidare avser utvärderingen att undersöka deltagarnas förväntningar på insatserna och hur de efteråt upplevde dessa samt att uppskatta de olika insatsernas kostnadseffektivitet Vi har en begränsad kunskap om hur olika arbetslivsinriktade insatser, var för sig eller i kombination påverkar möjligheterna för unga med funktionsnedsättningar att komma ut i arbete. Tidigare projekt har arbetat med SE men inte kunnat visa att de goda resultaten verkligen beror på arbetet i insatsen. Vi behöver också evidens från svensk arbetsmarknad/kontext. Om vi kan visa att insatserna ger resultat kan detta bidra till att påverka politik och resursfördelning för målgrupp. Temagruppen Unga i arbetslivet har genomfört en metaanalys av utvärderingar av ungdomsprojekt som finansierats med stöd från Europeiska socialfonden under programperioden 2007–2013.   De huvudsakliga slutsatserna i studien är följande. Projektens arbete leder ofta till att unga tar sig vidare till arbete, studier eller andra insatser. Det är dock svårt att få grepp om exakt vad som leder fram till denna utveckling eftersom arbetsformer och metoder inte har prövats och värderats i detalj. De studerade utvärderingarna har en mycket varierande kvalitet och i många rapporter är den vetenskapliga förankringen svag. Ett problem är att det i många fall saknas studier kring olika avgränsade metoder, vilket gör vägen till en evidensbaserad arbetsmarknadspolitik lång. Temagruppen Unga i arbetslivet, Lärdomar från arbetsmarknadsprojekt för unga, Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2014:1, www.temaunga.se, april 2014 Mer från uppdraget: Särskilt bör personer med aktivitetsersättning som även har daglig verksamhet enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), prioriteras. Grundprinciper SE, källa socialstyrelsens hemsida: Alla klienter som vill arbeta är välkomna, oavsett psykiatrisk diagnos, symtom, arbetslivserfarenheter eller missbruksproblem. Arbetsrehabiliteringen integreras i klientens övriga kliniska behandling och rehabilitering. Jobbcoachen fungerar som en del av det psykiatriska teamet runt klienten. Målet är ett konkurrensutsatt arbete på den öppna arbetsmarknaden. Arbetssökandet börjar så snart en klient har uttryckt en önskan om att arbeta. Insatsen är inte tidsbegränsad – jobbcoachen fortsätter sitt arbete så länge klienten önskar stöd. Klientens önskemål och intressen är utgångspunkt i planeringen och valet av lämpligt arbete.

Effektutvärderingens insatser Grupp 1; Insatser i det förstärkta samarbetet Grupp 2; Supported Employment – SIUS Grupp 3; Case Management Af/FK har haft en diskussion om vilka insatser som skulle utvärderas i effektutvärderingen och man kom gemensamt överens om följande insatser: Insatser genom Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete (utan SIUS eller Case management). Insatsen kommer att ges av personliga handläggare och arbetsförmedlare som jobbar med unga som har aktivitetsersättning i det förstärkta samarbetet. Supported Employment – (stöd till arbete) via Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program SIUS (Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd) inom ramen för insatser i Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete. Insatsen kommer att ges av SIUS-konsulenter från Arbetsförmedlingen. Case Management (ett bredare socialt stöd) i kombination med insatser från Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete (utan SIUS). Insatsen kommer att ges av en så kallad Case Manager som anställs av kommunen. Insatserna beskrivs mer ingående lägre fram i det här stödet. Inom alla insatsgrupper kommer man vid behov även att få ta del av aktiveteter inom ramen för Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete. Det kan exempelvis handla om stöd från Arbetsförmedlingens specialister som till exempel arbetsterapeut, sjukgymnast, psykolog, socialkonsulent m.fl. Inklusionskriterier: Utvärderingens målgrupp är personer som beviljats aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga och har förutsättningar att påbörja arbetslivsinriktad rehabilitering samt att individen uttrycker att han eller hon vill ha hjälp med aktiviteter för att få arbete. Bedömningen sker i samråd mellan individen, arbetsförmedlare och personlig handläggare. I bedömningen ingår att ta ställning till om alla tre alternativen känns OK för individen. Ingen vet vilka insatser som ger effekt. Resultat blir underlag för planering och genomförande av insatser framåt i tiden.

Bestånd – aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Gruppen som har aktivitetsersättning är heterogen. (Olika diagnoser, olika erfarenheter av arbetslivet, olika stödbehov) De allra flesta som inleder en period med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga gör det i unga åldrar. Totalt 72 procent av de som startade en ersättningsperiod år 2011 var 21 år eller yngre. Ca fyra av tio med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga har samtidigt ett beslut om rätt till stöd enligt LSS och en stor del i den gruppen deltar också i daglig verksamhet. (Källa: 10 år med Aktivitetsersättning) Att personer vanligtvis beviljas aktivitetsersättningen på grund av nedsatt arbetsförmåga i ung ålder samt att många innan ersättningen har fått stöd och hjälp för att avsluta sin utbildning på grund av sin funktionsnedsättning förklarar att det är ovanligt att dessa personer har haft en kontakt med arbetsmarknaden innan de beviljats ersättning. Antalet med aktivitetsersättning i december 2013 var 31 785 personer. Av dessa hade 26 084 personer aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga ( 12 339 kvinnor och 13 745 män) och 5 701 personer aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång. (2481 kvinnor och 3220 män) (Källa: APS) Från 2007 och framåt nybeviljas årligen ca 6 500 unga vuxna aktivitetsersättning. Sedan 2010 är det vanligare att aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång nybeviljas jämfört med nedsatt arbetsförmåga. (Källa: 10 år med aktivitetsersättning). Antalet personer med aktivitetsersättning har ökat stadigt sedan förmånen infördes 2003. Anledningen är att utflödet är lägre än inflödet. Vårdbidrag Ungefär hälften (46 %) som senare beviljas AE på grund av nedsatt arbetsförmåga har föräldrar som har haft vårdbidrag för dem. (Källa: 10 år med aktivitetsersättning) Aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång 50 % av de som senare beviljas aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga har tidigare haft aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång. (Källa: 10 år med aktivitetsersättning). Enligt Försäkringskassans egna prognoser väntas antalet personer med aktivitetsersättning öka marginellt under de kommande åren och hamna på ca 30 000 år 2017. (Källa: Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013–2017 Dnr 839-2013 )   Utflödet: Det är få personer som lämnar aktivitetsersättningen och de flesta beviljas en ny period när den första perioden tar slut. Av de individer som är 29 år 2012 och som flödar ut ur  aktivitetsersättning  nedsatt arbetsförmåga under 2012 är det 85 % som gått vidare till sjukersättning. Sex av tio av de som avslutade en period med aktivitetsersättning under 2009 var 29 år och nästan nio av tio i den gruppen övergick till sjukersättning. (Källa: 10 år med Aktivitetsersättning) Ca fyra av tio som avslutar en period med aktivitetsersättning under 2009 var under 29 år. (Källa: 10 år med Aktivitetsersättning) Att avsluta en period med aktivitetsersättning före 29 års ålder indikerar att individen bedöms kunna klara ett arbete på arbetsmarknaden. Av de som avslutade en period med aktivitetsersättning under 2009 och som var under 29 år var nästan tre av fyra inskrivna hos arbetsförmedlingen och drygt hälften hade en pensionsgrundande inkomst av förvärvsarbete under 2010. (Källa: 10 år med Aktivitetsersättning) De senaste årens forskningsresultat Under de senaste åren har det gjorts flera undersökningar av gruppen som har aktivitetsersättning bland annat av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Inspektionen för Socialförsäkringen och den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Här presenteras några av de slutsatser som dragits gällande ekonomisk utsatthet och utbildningsnivå. I Sverige lever en större andel ungdomar och unga vuxna i dag under relativt mer knappa ekonomiska omständigheter jämfört med förhållandena för två till tre decennier sedan. SCB:s undersökningar om levnadsförhållanden visar t.ex. att andelen fattiga i åldrarna mellan 16 och 24 år mer än fördubblades från 1980-talets andra hälft fram till år 2008–2009, från cirka 20 till över 40 procent. (Källa: Förtidspensionering av unga – En underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen(S 2010:04)) Unga med aktivitetsersättning är klart överrepresenterade i gruppen med föräldrar med en utbildning som inte överstiger grundskolenivå. Gruppen är klart överrepresenterad bland dem vars föräldrar har en inkomst som understiger genomsnittsinkomsten. Detta gäller oavsett ersättningstagarnas utbildningsnivå och dessutom talar statistiken för att detta mönster förstärks genom att det årliga inflödet av unga med aktivitetsersättning i än högre grad består av personer vars föräldrar har en relativt låg inkomst. Våra uppgifter förstärker bilden av att unga med aktivitetsersättning, liksom deras familjer, har en mycket besvärlig försörjningssituation. (Källa: Förtidspensionering av unga – En underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen(S 2010:04)) En av de kanske tydligaste och mest välbelagda trenderna, som kan utläsas i sentida arbetsmarknadsforskning, är just att ofullbordad grundläggande utbildning – upp till och med gymnasial nivå – leder till betydande etableringsproblem för de berörda individerna. (Källa: Förtidspensionering av unga – En underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen(S 2010:04)) Andelen med aktivitetsersättning är mångdubbelt högre bland dem med förgymnasial utbildning jämfört med grupperna gymnasialt och eftergymnasialt utbildade. Andelen har ökat markant på senare år, nästan en av tio har beviljats aktivitetsersättning. Mycket talar alltså för att svårigheterna för förgymnasialt utbildade att få en stabil förankring på arbetsmarknaden, i kombination med det höga beroendet av försörjningsstöd, är en faktor som har bidragit till att så många har beviljats aktivitetsersättning. (Källa: Förtidspensionering av unga – En underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen(S 2010:04)) En mycket stor andel av dem som söker arbete bland lågutbildade unga och unga vuxna kommer i själva verket aldrig ut i arbete. Enligt uppgifter från SCB:s arbetskraftsundersökningar, avseende tredje kvartalet 2010, hade 44 procent av dem med högst förgymnasial utbildning aldrig haft ett arbete och ytterligare 17 procent uppgav att de inte hade haft något arbete under det senaste året. Det är troligt att många i den här gruppen som har stora problem att få fotfäste på arbetsmarknaden förr eller senare kan komma ifråga för sjuk- och aktivitetsersättning. (Källa: Förtidspensionering av unga – En underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen(S 2010:04)) I Inspektionen för socialförsäkringens breda översyn över aktivitetsersättningen i Sverige (ISF 2011) ges ingen avvikande bild. Problem med psykisk ohälsa liksom tidigare arbetslöshet ökar risken för ersättning. Men låg utbildningsnivå och problem med att fullborda gymnasieskolan är den mest utslagsgivande faktorn och leder till en mycket påtaglig överrisk för aktivitetsersättning. (Källa: Förtidspensionering av unga – En underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen(S 2010:04)) En väsentlig utgångspunkt är att låg utbildning leder till återkommande och långa perioder utan förvärvsarbete. Därmed ökar i förlängningen ”risken” att permanent sorteras bort från arbetskraften (via någon form av förtidspension eller en arbetsmarknadspolitisk åtgärd utan bortre parentes). Vår statistik visar också att unga med aktivitetsersättning genomsnittligt sett har föräldrar med lägre utbildning och lägre inkomster än unga utan aktivitetsersättning. Det talar för att föräldrarna har svagare resurser och sämre möjligheter att via kontakter och sociala nätverk underlätta för sina barn att etablera sig i arbetslivet. (Källa: Förtidspensionering av unga – En underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen(S 2010:04)). Källa: Försäkringskassans statistik

Projektets ramar Projekttid 2014 – 2016 1000 deltagare i ca 20 kommuner Budget FK - 90 miljoner kronor Två lägesrapporter och en slutrapport till regeringen april 2016 Projekttid 2014 – 2016, ansökan om förlängning inskickad till regeringskansliet i och med lägesrapport den 1 augusti 2014 1000 deltagare i 21 olika kommuner (meddela vilka kommuner?) Budget om totalt 90 miljoner, Försäkringskassan har fått medlen att fördela för de kostnader som uppstår i och med uppdraget Lägesrapporter augusti 2014 och 2015, den 1: a lägesrapporten är inskickad och klar. Slutrapport till regeringen april 2016

Projektorganisation Styrgrupp AF, FK, SKL, Socialstyrelsen Myndigheten för delaktighet Referensgrupp Case management Administration Projektledare Controller Administratör Arbetsgrupp verksamhet AF, FK, SKL Arbetsgrupp forskare AF, FK Referensgrupp målgrupps-organisationer Arbetsgrupp: Af, Fk, SKL Forskargrp; Af + FK och STHLMS uni/Peter Thoursie professor i nationalekonomi Refgrp CM: mittuniv, socialstyrelsen, yrkesföreningen för personliga ombud i SVE Refgrp: intresseorg: NSPH, attention, rsmh, autism och aspergerförbundet, FUB, unga rörelsehindrade.

Vilka deltar? Höganäs, Åstorp, Bjuv + Af/FK Bollnäs + Hudiksvall, Söderhamn + Af/FK Gävle + Af/FK Göteborg stad + Af/FK Trollhättan, Vänersborg + Af/FK Östersund, Krokom + Af/FK Stockholm stad + Af/FK Nacka, Värmdö + Af/FK Botkyrka + Af/FK Tyresö, Haninge, Nynäshamn + Af/FK Boden, Luleå + Af /FK

Upplägg för effektutvärderingen Ingången är myndigheternas förstärkta samarbete Efter första möte i GK avgörs om individen är aktuell för utvärderingen Inför andra mötet randomiseras deltagarna till en av tre insatsgrupper Förstärkta samarbetet SIUS Case manager Rekrytering till utvärderingen sker via Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete utifrån arbetssättet gemensam kartläggning.   Efter en första gemensam kartläggning gör handläggare från båda myndigheterna en gemensam bedömning av om individen skall ingå i studien. Inför det andra mötet har en av insatserna slumpmässigt valts ut till deltagaren. Randomiseringen utförs av kontaktperson på Försäkringskassan. (Randomiseringsbeslutet är känt av handläggare på FK men ej av arbetsförmedlare på AF. Arbetsförmedlare ger därför allmän info om utvärderingen till deltagaren i början av det andra mötet.)

Vad är det vi ska utvärdera? Utfall till arbete Kostnadseffektivitet Arbetsförmågan? Vad händer i de olika insatserna Deltagarnas förväntningar och upplevelser i de olika insatserna Vad händer med de deltagare som väljer att avbryta? För att utvärderingens resultat ska kunna användas på så bra sätt som möjligt är det nödvändigt att vi vet exakt vad som har hänt i de olika insatserna. Detta kommer undersökas av en extern forskare via enkätundersökningar och djupintervjuer. Vi kommer också via enkäter undersöka hur deltagarna i projektet har upplevt insatserna, vad som har varit bra och vad som varit mindre bra. Vi har också utarbetat en metod för att följa upp orsaker till avhopp.

Tidsplan Lokala kontaktpersoner har utsetts Utbildning av Case managers 21-23 oktober Projektstart med deltagare första veckan i november Handläggarstöd Af Stöd för handläggning FK Metodstöd lokala kontaktpersoner Frågor och svar-dokument Ansökan om etikprövning 11 september Utse lokal funktion hos FK och Af sept-okt, i rollen kommer det ingå att vara kontakt mellan arbetsgrupp och handläggare/arbetsförmedlare, bistå i datainsamling t.ex. när det gäller att samla in uppgifter om deltagare som väljer att avbryta insats, avslutsorsaker, start i insats etc. Identifiera deltagare till gemensam kartläggning from nu Utbildning av CM i oktober vecka 43: 21-23/10 i Stockholm på internat Projektstart med deltagare första veckan i november om ovanstående går som planerat

Vill ni veta mer? Anna Lexelius, tel: 010-116 79 03 anna.lexelius@forsakringskassan.se Allas mailadresser