Indata för överbyggnadsdimensionering enligt ATB VÄG - B-WIM Mätningar 2002 – 2003

Tomas Winnerholt Sektionen för vägteknik Samhäll och Trafik Vägverket, Borlänge

Innehåll Allmänt om B-WIM projektet Redovisning av antal standardaxlar per tungt fordon för samtliga mätplatser Redovisning av en mätplats Konsekvenserna av felbedömning av antalet standardaxlar Standardaxlar per tungt fordon – tabell från rapporten Redovisning av Mjölby, H50 och Sparreholm Bärighetsberäkningarna

B-WIM 2002-2003 Kort om projektet

SiWIM-Systemen Beskrivning av det tekniska, Klicka inte direkt, vänta så kommer den gröna bilden. Lastbilen kör förbi efter ca 8 sekunder

Hur det ser ut i verkligheten

Slutsatser Vi har ett problem med överlaster detta gäller både bruttovikt och axellaster. Övervikt på axellaster innebär att vi har fellastade fordon som i och för sig klarar bruttovikten men skapar onödigt vägslitage. De hastigheter som mätts upp tyder på en något hög medelhastighet. Vi behöver öka vår kunskap om de faktiska lasterna. Även utan överlaster kan i en del fall de faktiska lasterna, uttryckt i antal standardaxlar per fordon (den s.k. B-faktorn) vara högre än vad vi tidigare antagit. B-faktorn och förekomst av överlaster samvarierar inte. Slutsatser saxade ur slutrapporten vi arbetar med för tillfället Eventuellt kan en förklaring behövas för resonemanget om Axellastövervikt men inte överlast totalt.

Standardaxeln Från ATB VÄG 2003 Peka på B

1,3 Rikt 1 Rikt 2 Örnsköldsvik 0,23 0,41 Storvik 1,16 1,56 Västerås 3,39 3,87 Strängnäs 1,82 2,32 Sparreholm 0,55 0,71 Forserum 0,97 0,91 Lagan 2,68 2,21 Oskarshamn 1,37 2,29 Färjelanda 0,89 0,93 Grästorp 1,87 2,40 Kinna 1,92 1,85 Borensberg 1,04 Motala 1,34 1,45 Mjölby 3,40 1,3 De standardaxlar per tungt fordon som mätts upp under projektets gång

Mjölby - överlast Överlastanalys med flera olika varianter på genomförande, det viktiga är att det inte skiljer så mycket mellan de olika måtten dvs med och utan tolerens om 5% 39,8% 36,3% 69,4% 75,3% 4,3%

Mjölby - ESAL Vägda medelvärdet 3,40 för denna dags mätning av B

Mjölby - fördelning Trafikens fördelning över dygnet

Mjölby - totalvikt Bruttoviktsanalys samtliga tunga fordon

Mjölby - axlar Axellastanalys samtliga tunga fordon

Vad säger ATB VÄG 2003? Vad vi hade på känn 2000, resultaten från mätningarna faller inom ramen men som synes är intervallen extremt stora inom vilka B-faktorn varierar. Detta understryker egentligen bara vikten av att vi verkligen tar reda på mer om lasterna

Principiell modell – i dag . . . Slitlager Bundet bärlager Obundet bärlager Största tillåtna horisontella Dragtöjning (ACK) Förstärkningslager Terrassyta Skyddslager Undergrund eller underbyggnad Största tillåtna vertikala Trycktöjning (ACK + enstaka)

Teoretisk livslängd En GBÖ konstruktion på M3 med krossat FL AG 130 mm och Slitlager 40 mm Trafiken : ÅDT 5000, 2% ändring, 18% tung trafik Beräkningarna genomförda med PMS Objekt version 3.1 Kurvan beskriver vad som händer om man gör en felbedömning på B Oavsett vilka materialmodeller vi applicerar på konstruktionen så kommer vi ändå att kunna hamna extremt snett och konstigt Vi måste alltså ta ett stadigt grepp om lasterna och hur de ser ut

Skillnad antagande och mätt En GBÖ konstruktion på M3 med krossat FL AG 130 mm och Slitlager 40 mm Trafiken : ÅDT 5000, 2% ändring, 18% tung trafik Beräkningarna genomförda med PMS Objekt version 3.1 Kurvan beskriver vad som händer om man gör en felbedömning på B Oavsett vilka materialmodeller vi applicerar på konstruktionen så kommer vi ändå att kunna hamna extremt snett och konstigt Vi måste alltså ta ett stadigt grepp om lasterna och hur de ser ut

Vad kan vi göra ur lastperspektiv - dimensionering Möjligt att noggrant ta reda på ESAL/tungt fordon samt axellaster. Möjligt att dimensionera med ”sanna laster” det vill säga axel för axel eller ”B”. Möjligt att använda simuleringsteknik för att även ta hänsyn till temperaturvariationer och vatten i konstruktionen. VägDimensioneringsModellen 03 VDM03 Åke Hermansson

VDM 03 Vad kan vi ta fram idag? Från WIM kan vi få axellaster. Från WIM-data kan vi beräkna ”bättre B-värde” Från VViS kan vi få temperaturer för ”vinter-säsongen”. Från vissa VViS kan vi få temperaturer för hela året. Pågående utvecklingsprojekt där vi undersöker möjligheterna att förändra och använda ”bättre” modeller än den nuvarande

VägDimensioneringsModell 03 Tack VägDimensioneringsModell 03 Spänningar och töjningar för varje kombination av axlar som passerar. Tillskott till nedbrytning för varje belastningstillfälle. Temperaturfördelning i vägkroppen, varje timme. Vattenfördelning i terrassen, varje timme. Pågående utvecklingsprojekt där vi undersöker möjligheterna att förändra och använda ”bättre” modeller än den nuvarande