Skogen och växthusgaser Monika Strömgren, Inst. för mark och miljö, SLU

Skogen och växthusgaserna Hela omloppstiden är viktig för skogens kolbalans Kort etableringstid, hög produktion, aktiv skötsel och gödsling gynnar kolinbindningen Hur skogen används efter avverkning är av betydelse Sveriges skogar är en kolsänka Se upp för den dikade skogsmarken! Den är en källa för växthusgaser, särskilt näringsrika bestånd avger mycket lustgas

Skogsskötsel påverkar kolförråden Maj-Britt Johansson och Monika Strömgren, Inst. för skoglig marklära, SLU, Uppsala. 23 miljoner hektar skog 3 G ton kol

Kolförråd i träd 1 G ton

Kolförråd i mark 2 G ton

Kol ton/ha Träd: 45 Mark: 85 Totalt: 130

Svenska skogens biomassa Mton C per år Källa: Medel för år , Skogsstyrelsen

Svenska skogens biomassa M m 3 sk per år Källa: Medel för år , Skogsstyrelsen

Tillväxt och årlig bruttoavverkning Year Mm 3 Källa: Skogsstyrelsen Tillväxt

Svenska skogens biomassa Mton C per år Källa: Medel för år , Skogsstyrelsen

Net CO2 removals of the LULUCF sector in living biomass, Data Riksskogsinventeringen (SLU) Mton C år -1

Vad händer med kolet i marken? Biomassa +7,2 Mton C Marken +4,6 Mton C Intervall (-2,3 - +6,9) Svenska skogen är en kolsänka!!!

Om vi inte avverkar alls? Hur kan kolsänkan öka? Hur kan kolkällor minimeras?

Fotosyntes Respiration

Kolbalans för Flakaliden  S -43  B 318 R s 590 R f 391 L f 13 L r 162 GPP 1256 R 981 NEE = GPP - R 275 g C m -2 Enl. Strömgren Källor: Ceschia 2001, Strömgren 2001, Stockfors 1997 Pers. Comm: Flower-Ellis, Freeman, Majdi & Olsson

Example on net ecosystem exchange of CO 2 From: Achim Grelle Flakaliden, Västerbotten CO 2 flux, g m -2 d -1 Cumul. CO 2 flux, g m -2

Kolbalans i Knottåsen g C m -2 yr -1 Fotosyntes 916 Växtrespiration 559 Förnafall Markrespiration Från Berggren Kleja et al, Biogeochemistry 2008

Kolbalans för Flakaliden  S  B R s 590 R f 391 L f 13 L r 162 GPP 1256 R NEE = GPP - R 275 g C m -2 Enl. Strömgren Källor: Ceschia 2001, Strömgren 2001, Stockfors 1997 Pers. Comm: Flower-Ellis, Freeman, Majdi & Olsson 635

Forest age, years Illustration and data from Achim Grelle Skogens kolbalans under en omloppstid

Skogens omloppstid

Markberedning

blandar humus och mineraljord förbättrar nedbrytningsförhållandena

Markberedning ökar avgången av CO 2 från marken men hur påverkas inbindningen av CO 2 via trädtillväxten?

Volym (m 3 ha -1 ) hos 18-åriga contortabestånd – normalbördig mark Kontroll16.7c Harv26.2b,c Hög28.8b Plog47.6a

Volym (m 3 ha -1 ) hos 18-åriga contortabestånd – mager mark Kontroll0.9c Harv2.3b Hög1.4b,c Plog5.6a

Markberedning mer CO 2 fixeras från atmosfären p.g.a. ökad trädtillväxt, vilket leder till högre förnafall kompenseras tidigare markförluster?

Hur påverkar trädslaget kolförråden? GranTall

Trädslagsvalet ett trädslag med hög produktion fixerar mer CO 2 från atmosfären samt ökar kolförrådet i trädbiomassan och höjer förnafallet

Kvävegödsling

Effekter av kväve och ökad marktemperatur på produktion Resultat från Flakalidens markvärmeförsök Källa: Strömgren & Linder revision 2006 Gödslad + 5 o C Gödslad Kontroll + 5 o C Kontroll

Kvävegödsling ökar trädens kolförråd genom större inbindning av CO 2 p.g.a. ökad tillväxt ökar markens kolförråd genom ökad förnatillförsel medför en långsammare nedbrytning av förnan

Dikad skogsmark Källa: Lustra, von Arnold et al. Miljoner ton CO2-ekvivalenter Avgång Upptag

Slutsats Sveriges skogar är en kolsänka Hela omloppstiden är viktig för skogens kolbalans Kort etableringstid, hög produktion, aktiv skötsel, omloppstidens längd och gödsling gynnar kolinbindningen Hur skogen används efter avverkning är av betydelse Den dikade skogsmarken är en källa för växthusgaser, särskilt näringsrika bestånd avger mycket lustgas