Segment där bl.a. NPK rekommenderas istället för Kalksalpeter SegmentErsättning för KS (1:a hand) Vall 1:a skördNS, NPK, NK, NP Huvudgiva i - höstvete:

Kretslopp av växtnäring - möjigheter och risker
Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar
Att arbeta som klimatrådgivare inom Greppa Näringen
MaB: Ekvationssystem Allmänt
Stallgödsel till vall Bästa växtnäringsutnyttjande och ekonomi
Vad kan vi lära av långliggande gödslingsförsök Lennart Mattsson De svenska platserna.
© HIR Malmöhus Nye svenske resultater Kväve- och svavel- gödsling till höstvete Kvælstof- og svovl- gødskning i vinterhvede.
Svavelgödsling.
Sandra Lindström Hushållningssällskapet Projekt 2009 Kompetensutveckling inom Landsbygdsprogrammet Mitten av april? Nationella projektstöd inom Landsbygdsprogrammet.
Flyg fortare.
Schemaläggnings- och bokningssystem för Linnéuniversitetet HT12
Sätt rätt värde på vallfodret!
Kvävegödsling och tillväxtreglering av ängsgröe Tabell 1. Kväve till andraårsvallar av ängsgröe (grönytesorter) samt växtreglering. 10 försök
FOSFORKURS Fosforgödsling i praktiken Göte Bertilsson Greengard AB.
Danmark. Generellt Befolkning 5,2 milj. Åkermark 2,6 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal43 ha. JordartLätta jordar Ekologisk7%
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Gårdssyntes Per-Johan Påhlstorp Hans Nilsson.
Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning Vilka behov har Greppa? Vilka behov av ny kunskap har Greppa Näringen – önskelista? Vad har SLF för möjligheter?
Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser Bilder till kokboken om växtnäringsbalanser.
Skogen och växthusgaser Monika Strömgren, Inst. för mark och miljö, SLU.
Kvävegödsling och tillväxtreglering i rödsvingel Tabell 1. Kvävestrategi och växtreglering i rödsvingel. 1 försök Skörd och merskörd (kg/ha) Skörd.
Rätt NPK Bild 3: Markkarteringsmatriser, mark-kartering m.m.
Grupparbete Frågeställningar beroende av hur ett lantbruksföretag har valt att organisera sig Exempel 1: Två djurhållare på samma fastighet som tillsammans.
Lönsammare med NPK! Presentationen finns att hämta
Växtnäringsbalans i grovfoderodling
ProBeta Magnesium Natrium Bor Mangan Svavel
Försöksplan: Kväve + stråförkortning Rörsvingel (Swaj), 1 försök L-län LedKväve, vår vid tillväxtens start A0 kg N B40 kg N C60 kg N D80 kg N E100 kg N.
Hur utnyttjas den insamlade informationen från rådgivningen? Cecilia Linge Jordbruksverket.
Ökad efterfrågan => högre pris
Swedish Univ. Agric. Sci., Dept of Crop Production Ecology Pär Aronsson Hvad er det optimale kvaelstofniveau til energipil? Pär Aronsson SLU, Uppsala.
Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?. Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark.
Tidigare utveckling i led med NPK jmf Axan, vårkorn, , Bjärred Skåne Foto1 Mmh molättlera, P-AL=5,1 pH=7,6 K-AL=9,9 K/Mg=1,2 NPKAxan Merskörd
Jordbruksmarken som belastar Östersjön är dränerad lerjord med mineralet illit De flesta partiklarna är av kolloidal storlek.
Svavel Olika grödors S-respons Skördeeffekter vid svavelbrist (Hydro Agri-försök) Höstoljeväxter % Våroljeväxter % Vall++ 7 % Höstsäd+ 1-2.
Potatismodulen ett rådgivningsverktyg Håkan Sandin
Gödsling med olika typer av mineralgödselmedel i engelskt rajgräs Tabell 1. Effekt av gödsling med olika gödselmedel i engelskt rajgräs. 2 försök 2009.
Upptakter oktober 2002 godsla-npk.nu. NPK-kampanj Varför? När? Hur?
Målsättning Målsättning.
Samodling av ängssvingel och rödklöver i ekologisk odling? genomfördes 3 trefaktoriella försök i ängssvingel: Faktor 1 –samodling ängssvingel.
Jenny Henriksson Hushållningssällskapet
Stödsystemets förändringar på en gård – praktisk tillämpning.
Miljöhänsyn i jordbruket – nya gödselregler
NPK kombi – N(S) kombi P-AL Vårkorn,H-9513,-9712,-9812,-9912, , försök(varav 37 NPK-NS) Medeltal skördeökning för NPK vid P-AL
Vall gödsling - Kom ihåg! Rätt till varje skörd: Rätt varje år: Rätt i växtföljden: N K Mg P S Kväve Kalium Svavel Fosfor Magnesium.
NPK bättre än N+PK Sammanfattning. Varför NPK? Sammanfattning 1.Nytillförd fosfor och kalium har en högre effektivitet och ger ”lite extra” skörd (
Höstbehandling av timotej Tabell 1. Behandling av stubb och fröhalm i timotej. 6 försök Skörd (kg/ha) Fröhalm bortförd efter tröskning772 +
Höstvete PK, NPK eller ingen PK-gödsling
Gödsling av ängssvingel höst och vår. Tabell 1. Fröskörd i ängs- svingel vid sen, tidig och delad kvävegiva på våren. 8 försök Förstaårsvall.
Gårdssyntes Bertil Carlzon Hans Nilsson. Naturbete Lättlera Mellanlera Jordart.
Kvävegödsling av ängsgröe Tabell 1. Kväve till andraårsvallar av ängsgröe (grönytesorter) samt växtreglering Skörd 2005 (kg/ha)* Skörd 2006 (kg/ha)** Skörd.
Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket.
Kaliumgödsling sänker magnesiumhalten och höjer kaliumhalten i vallfodret medel av 2 försök, Skåne , Långaröd, Vanneberga, L Växtanalyser.
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016.
Välkomna till Agrovästs markvårdsdag! Agroväst vill satsa miljonbelopp på markvård – var med och påverka inriktningen på satsningen! Förmiddag – 8 inspirerande.
Fjärranalys från flyg och satellit - möjligheter för detaljerad kartering och analys Mats Söderström, SLU, 2011.
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket.
Gödsling av vall & majs Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Utsädesmängd Beror på många faktorer Såtid Jordart Såbädd Väder
Varierad PK gödsling Hur?.
N-Sensor vs olika spridare
Rådgivarnas kompetens
Förgröningsstödet Martin Johansson Regelhandläggare, Stödregelenheten

Stallgödselkalkylen Pernilla Kvarmo Jordbruksverket.
Varierad PK gödsling Hur?.
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta