Perception och kognition

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Profilen Ljus/optik.
Advertisements

HJÄRNAN.
Läran om ljud Akustik Hur ljud skapas. Hur ljud utbreder sig
Ljus/optik.
Tarmar, Levern, Njurar, Tänder, Hjärna, Nerver, Öga, Öra, Näsa, Tunga
LJUS OCH LJUD.
Sinnena 4C Vt 2013.
Vad är färg?? Färg eller kulörer finns egentligen endast i vårt huvud.
Akustik.
Medicinska-Psykiatriska effekter av Cannabis
Ljus.
Profilen Ljus/optik.
Internationella Strokedagen 10/5-2007
Mathias Hallquist, Vålbergsskolan, Vålberg –
Av: Johan, Adam och Caroline =)
Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson
Ljusets färger.
Hörselvård.
Våra sinnen!.
Ljus - optik.
Ögat som organ.
Synfunktionen vid pre- och perinatal hjärnskada
Sensorisk överkänslighet vid Fragile X Utbildningsdag Kompetenscentrum Sällsynta diagnoser, KS, Solna Britt-Marie Andersson arbetsterapeut.
Pp som sinnesorgan, nervsystem, hjärna och hormoner
Linné delade in djuren och växterna
Vad är ljus? Ljuset har två aspekter (dualitet)
1. Konnektionism – grunderna
Daniel Blidäng, Upplands-Brogymnasiet, Kungsängen –
Mathias Hallquist, Vålbergsskolan, Vålberg –
Hörseln.
LJUS OCH LJUD.
Sinnen Syn Hörsel Lukt Smak Känsel.
Den multimodala hjärnan
Fysik höstterminen 2012 Optik Atom- och kärnfysik Universum
Talperception 2 Något lite om psykoakustik Psykoakustik Psykoakustiken är en gren av psykofysiken. Det låter kanske konstigt och svårt, men är egentligen.
Ögat Del 2.
Idrottspsykologi.
Idrottspsykologi.
Perception och motorik Perception och MDI Modeller Konkreta resultat Generella slutsatser Att läsa: Kapitel 2 & 3 i Carroll.
Sensory Mechanisms Introduction
Ögat Ögat sett i genomskärning.
Perception och motorik
Sinnesorgan, nervsystem, hjärna, hormoner
Perception
Optisk illusion Rör det på sig, eller inte? Går det upp, eller ned? Finns det där, eller inte? Man tappar verkligen begreppet om saker och ting.
Ljus/optik.
Mathias Hallquist, Vålbergsskolan, Vålberg –
LJUSET - OPTIK.
Ljus I den här genomgången: Ljusets egenskaper Reflektion Färger
Allt om ögat med Felix Mortensen av Danmark.
Kognition och teknik Beata Terzis
ÖGAT OCH SYNEN.
Optik.
Vi uppfattar verkligheten på olika sätt
Ljus/optik.
Ljus/optik. För att kunna se något måste det finna en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som sänder ut ljus tex solen stearinljus eller en glödlampa.
Ljus/optik. För att kunna se något måste det finna en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som sänder ut ljus tex solen stearinljus eller en glödlampa.
Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation.
Vattnets sensoriska egenskaper Vattenkvaliteten och våra sinnen Lukt smak känsel hörsel och syn Olle Wahlberg Kemiskolan KTH Ingbokällan i Uppland.
ÖGAT Regnbågshinna, ger färgen på dina ögon! Näthinnan Pupill
Grafisk visualisering
Att träna på inför NO-provet
LJUS OCH LJUD. Del 1, Ljud I den här delen lär du dig om Vad är ljud? Hur sprider sig ljud? Hur uppfattar vi ljud? Vad kan man använda ljud till?
Optisk illusion Rör det på sig, eller inte? Går det upp, eller ned? Finns det där, eller inte? Man tappar verkligen begreppet om saker och ting.
VÅRA SINNEN.
Sinnena.
Grundläggande signalbehandling
Daniel Blidäng, Upplands-Brogymnasiet, Kungsängen –
Presentationens avskrift:

Perception och kognition Ingvar Lind kollegium SSKKII 2007 lindingvar@yahoo.se

Perception Perception är begrepp för de processer som är aktiva i att tolka sinnesintryck. Resultatet är medveten och omedveten mental representation/information av omvärlden. Representationen av omvärlden är i form av medvetna mentala objekt, minnen och kognitiva processer, som tillsammans utgör den mentala världen. Den fysiska världens objekt och processer översätts till objekt och processer i den mentala världen, bestående av hjärntillstånd, genom perceptionsprocessen.

Perception Perceptionen gör om sinnesintrycken från energier i den fysikaliska världen till neuronernas elektrokemiska signalsystem. Neuronsignalen kan innehålla både amplitud- och frekvens-information. Sinnesorganen är en del av perceptionsapparaten. De anpassar sig till de fysikaliska stimuli som kommer in från omvärlden, sk. adaption. Perceptionen styrs också av uppmärksamhet. Djur har perception som ofta avviker från människans. Det kan vara högre/lägre känslighet, känslighet för andra stimuli än människan kan uppfatta eller olika bearbetning av sinnesintryckens information.

Prosopagnosia och Capgras Hypothalamus Visual Cortex Amygdala STS IPL Cingulate gyrus Ventral Route Dorsal Route A, Normal Face Processing Hypothalamus Visual Cortex Amygdala STS IPL Cingulate gyrus B: Prosopagnosia Hypothalamus Visual Cortex Amygdala STS IPL Cingulate gyrus C: Capgras Delusion

Ljud Dopplereffekten

Hörsel

Hörsel De två nödvändiga dimensionerna av ljud är pitch (frekvens) och volym (amplitud). Vi kan dessutom höra ljudets riktning.

Hörsel Förhållande mellan upplevd ljudvolym och decibel

Hörsel De vokalljud vi kan producera representeras av två formanter (frekvenser) som också ger en rymd för hur vi kan höra vokalljud.

Seende Näthinnan med tappar, stavar, mellanlager och synnerv

Seende Hue/färgton

Saturation/färgstyrka Seende Saturation/färgstyrka

Brightness/Ljusstyrka Seende Brightness/Ljusstyrka

Seende Ögat

Ögats tappar och stavar Seende Ögats tappar och stavar

Seende Syncellernas spektrala ljuskänsligheter

CIE-systemet: X (rött) Y (grönt) Z (blått) Seende CIE-systemet: X (rött) Y (grönt) Z (blått)

Seende Färgmatchning

Ungefärlig jämförelse av synfältets upplösning Seende Ungefärlig jämförelse av synfältets upplösning centralt och perifert

Seende Den vanliga typen av seende: reflektioner

Ett randomdotstereogram ger exempel på djupseende

Seende Horopter, område som samtidigt kan fokuseras av seendeapparaten; också verksam i djupled

Seende Med stabiliserade näthinnebilder kan man förklara hur det kommer sig att vi inte ser saker som inte rör på sig, som skuggorna av blodkärlen framför syncellerna i ögonen

Smak Smaken delas in i fem delar: surt, salt, sött, beskt och umami?!. Det finns ungefär 9000 smaklökar, eller receptorer, på en normal tunga. Man kan känna alla smaker över hela tungan, det är ett missförstånd att vissa delar är specialiserade.

Lukt Ungefär 10 000 olika lukter (kemikalier) har kartlagts, det vill säga lukter som människan kan förnimma. Människan har cirka 1000 olika typer av luktreceptorer och 10 miljoner luktreceptorer. Djur kan känna minst 17 000 lukter. De mentala lukterna har beskrivits av Henning i hans tre-dimensionella luktprisma, som beskriver möjliga luktblandningar av sex olika grundlukter, medan Linné och Amoore har hypoteser på sju grundlukter. Linnés lukter: Kryddiga, Balsamiska, Myskaktiga, Bockaktiga, Vitlöksaktiga, Vidriga och Äckliga.

Känselkurvor jämfört med fysikaliska skalor

Kropp – Mental representation Kroppens förhållande till känselns motsvarande område i hjärnbarken.

Färg och formillusioner Simultankontrast

Färg och formillusioner Spridningseffekt – motsats till simultankontrast

Färg och formillusioner ’Den gröna pricken’-illusionen

Färg och formillusioner Förstärkt Hermann grid

Färg och formillusioner Lateral inhibition – kantförstärkning som förklaras av att gangliecellen signalerar starkare om det är större skillnad mellan mitten och periferin av dess känslighetsområde

Färg och formillusioner Hermann grid – ej lateral inhibition

Färg och formillusioner Simultankontrast

Färg och formillusioner Expanderande mitt

Färg och formillusioner Samma färg i A och B

Färg och formillusioner Parallella blå band

Färg och formillusioner Färgkonstans och adaption

Färg och formillusioner Endast bakgrunden är ändrad Färgkonstans och adaption

Perception och kognition Ingvar Lind kollegium SSKKII 2007 lindingvar@yahoo.se