Växthuseffekt och klimat

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Klimatmodellering i perspektiv
Advertisements

Tipspromenad om mat och klimat
Geografi Henrik Carlsson.
Människorna i världen Var bor det flest människor?
Kolets kretslopp Det finns kol i nästan allting som vi äter och dricker. Kol är en viktig byggsten i allt levande och eftersom allt levande föds, växer,
Växthuseffekten – så fungerar den
Allmänningens dilemma
Vi står i dag inför en av vår tids största utmaningar –
Den här presentationen går igenom hur energin, klimatet och tillväxten hänger ihop. Den beskriver hur utsläppen globalt sett har ökat kraftigt de senaste.
Drivhuseffekten möjliggör liv på jorden
Landsbygdsutveckling med radikalt nya förutsättningar.
Klimattoppmöte i skolan Välkommen til KLIMATTOPPMÖTE Durban, Sydafrika 2011 Klarar NI att lösa världens klimatutmaningar?
Växthuseffekten möjliggör liv på jorden
Geografi - Hur har naturen har skapats.
Planet Earth - Jorden - Men 2/3 av ytan är faktiskt vatten! Vattnet är och luften är grunden för livet på jorden.
Växthuseffekt och klimatförändringar
Sverige väder och klimat
Värme och väder del 2.
Klimatförändringar.
Energiformer och energikällor
MILJÖ.
Luftföroreningar känner inga gränser.
Kolets kretslopp.
Världen Vart är på väg??? vädret. ”Klimatförändringarna är nog naturliga.” ”Såren i naturen läker utan att det blir ärr.” ”De hittar säkert på något som.
Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI CARIN NILSSON.
1 Alarik Sandrup Energipolitisk expert Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Drivkrafter inom den internationella klimat- och energipolitiken.
MILJÖ.
Mat och klimat.
Växthus-effekten The Greenhouse Effect.
Hållbar utveckling Vad är det för något? Vad handlar det om?
Ett nordiskt perspektiv på klimatförändringen under de kommande 100 åren Sten Bergström, SMHI.
Klimaträttvisa Utifrån Ett biskopsbrev om klimatet och Världens kurs Ditt namn Ort och datum.
Väder och klimat.
Kväve Almedalen 2013 Johanna Sandahl, vice ordförande.
Färdplan 2050 Viktor Rydell. Global nivå Vid FN:s klimatkonferens i Cancún 2010 åtog sig alla industriländer att ta fram nationella långsiktiga strategier.
Växthuseffekten Försurning Övergödning
Väder.
6,44 billioner km bort. 6,44 billioner km bort.
Den vetenskapliga bevisningen är övertygande EUROPEAN COMMISSION FEBRUARY 2009 Klimatförändringarna.
Vattenånga och koldioxid är de viktigaste växthusgaserna, följda av dikväveoxid och metan. Den växthusgas man oftast pratar om är koldioxid. Halten av.
Forma ett nytt internationellt avtal EUROPEAN COMMISSION FEBRUARY 2009 Klimatförändringarna.
Varför ska vi plantera ett träd, gärna flera?
Respect Hållbarhet och klimat Otto During Mirja Harryson.
Både livsnödvändig och kan leda till global katastrof
Väder- och Klimatförändringar
Luft Repetition.
Geografi Vad är geografi? Varför ska vi läsa geografi?
Hur mår Halland? Sofia Frising miljömålssamordnare
Jordens energibalans.
Klimatzoner OCH VEGETATIONSZONER
[DEL 2] Inför nationellt ämnesprov i geografi vt 2014
Miljökollen Ett projektarbete av Sara Roxbo, Sandra Strömstedt & Maja Sjöquist Nv3a.
Klimattoppmöte i skolan Välkommen til KLIMATTOPPMÖTE DOHA, QATAR 2012 Klarar NI att lösa världens klimatutmaningar?
Klimatförändringar.
Icke förnybara energikällor Föreläsning nr 3 Sid
Kunskap – Nyckel – Förändring av natur, miljö och klimat. Ett program av K-G Ahlström, med enkel och saklig fakta om energi. ©K-G Ahlström 1.
KLIMAT OCH VEGETATION. REGNSKOG Regnskogenligger i huvudsak runt ekvatorn.
Jordens Klimat & Växthuseffekt. Växthuset Vad är Växthus ? En byggnad av glass eller plast. Tillåta solljus att släppa in. Förhindra värm att slippa ut.
Ekosystem En plats där ett visst djur eller växt trivs Kan vara små som ett löv eller stort som ett hav! Här samsas växter, djur och döda ting.
Klimatet förändras och det påverkar dig
Klimatet förändras och det påverkar dig
Veckans fördjupning handlar om något som påverkar oss alla. Vet du vad
Geografi Henrik Carlsson.
Den här presentationen går igenom hur energin, klimatet och tillväxten hänger ihop. Den beskriver hur utsläppen globalt sett har ökat kraftigt de senaste.
Vad är klimat? Vad är väder?
Klimat och miljö.
Arktis.
Hållbar utveckling? Hållbar framtid?
Vad är klimat? Vad är väder?
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL?
Presentationens avskrift:

Växthuseffekt och klimat Nv åk 1 2010 Karolinska skolan/Rudbecksskolan

Atmosfären ” The atmosphere is not as thick as the peel of an orange. It´s as thin as the skin of an onion!” Astronaut C. Bolden

Växthuseffekten möjliggör liv på jorden Solens ljusstrålning tar sig in i atmosfären, omvandlas till värme, som inte tar sig ut igen. Vatten är den viktigaste växthusgasen! Utan växthuseffekt blir medeltemperaturen ~ -18°C. Klimat studeras inte från vecka till vecka (då är det väder) - utan i långa mätserier - ofta 30 år eller mer. 1

Utsläppen förstärker växthuseffekten - klimatet förändras Koldioxid (CO2), metan (CH4) och dikväveoxid (N2O) är viktiga växthusgaser. Fossila bränslen, skogsbränder, vissa industriprocesser, transporter, deponier och jordbruk ger utsläpp. Koldioxidkoncentrationen i atmosfären är högre än den någonsin varit under de senaste 20 miljoner åren. 2

Klimatet har redan blivit varmare - värmeslag i sikte Jordens medeltemperatur steg med 0,74°C från 1906 till 2005. Människans aktivitet är med mycket stor sannolikhet orsaken. Om vi fortsätter att använda fossila bränslen stiger temperaturen 2,4-6,4°C till 2095 (AR4, IPCC 2007, scenario A1F1). Havsytan kan stiga med 0,26-0,8 m inom hundra år (AR4, IPCC 2007, scenario A1F1). 3

Medeltemperatur på norra halvklotet under de senaste 1300 åren Temperaturen jämfört med medeltalet för perioden 1961-1990 Direkta temperaturmätningar Indirekta temperaturmätningar som gjorts efteråt från t.ex. koraller och glaciärer. Källa: IPCC 2007 4

Klimatförändringen för med sig orkaner, sjukdomar och hungersnöd Klimatförändringen förutsägs: smälta glaciärer förorsaka vattenbrist höja havsytan öka och förstärka extrema väderfenomen öka spridningen av tropiska sjukdomar som malaria försämra skördarna minska naturens mångfald öka mängden miljöflyktingar Redan en värmestegring på 1,5°C kan utsätta 50 miljoner människor för hungernöd, 200 miljoner för malaria och 2 miljarder för vattenbrist. 5

Temperaturen i Sverige stiger till 2100, speciellt på vintern Sveriges medeltemperatur 3-5°C högre till 2080. Regnmängden kan stiga med upp till 25 %. Slut på skidandet i mellersta Sverige? Skånskt klimat i Norrland? En grad i medeltemperatur är skillnaden mellan centala Tyskland och södra Sverige. Många arter är känsliga för klimatförändringar, särskilt i fjällen. Källa: SWECLIM. Swedish Regional Climate Modelling Program och Naturvårdsverket 6

Arter kan försvinna helt och hållet även i Sverige Klimathotade: Fjällräv Fjälluggla Harr och laxöring – trivs i näringsfattiga miljöer. Torsk Vikaresäl och gråsäl – förökar sig på havsis Fjällämmel 7

Klimatuppvärmningen kan slita sig lös Feedback, t.ex: Permafrosten smälter, så att metan frigörs. Havsvattnet värms upp, så att koldioxid frigörs. Förekomsten av skogsbränder ökar, så att koldioxid frigörs Men även att havsvatten försuras av kolsyra och kiselalger och andra skalbildande organismer minskar sin produktion. Självförstärkande cykel. Temperaturen kan stiga snabbt och mycket vilket skulle få mycket stora och oförutsägbara konsekvenser. 8

Har varje människa lika rätt att producera utsläpp? USA Finland Japan Polen Sverige Kina Brasilien Indien Tanzania ton koldioxid / invånare Världens medeltal Källan: Statistikcentralen 2004 9

Klimatet är också en rättvisefråga Klimatuppvärmningen behandlar inte alla jämlikt. Industriländerna står för 80% av den hittills skedda uppvärmningen. Människor i u-länderna lider mest. U-länderna ligger oftast i varma regioner, där även en liten temperaturstegring kan förorsaka stor skada. U-länderna är beroende av jordbruket, som lider direkt av klimatuppvärmingens effekter. Fattiga länder har inte råd att skydda sig från klimatförändringens skadliga effekter. U-ländernas utveckling kan skadas av utsläppsbegränsningar. 10

Utsläppen måste skäras ner drastiskt Globalt 50-85% (till 2050) I Sverige 60% I Finland, som producerar mycket växthusgaser, är kravet ännu större: 75–95 %. Hur ska vi göra det på ett rättvist sätt? Källan: Lammi & Tynkkynen 2001 och IPCC 11

Naturen med sina ekosystem är viktig för oss …men har vi verkligen förstått?