Datorernas Historia Anders Sandberg NADA, KTH

Räknehjälpmedel Räkna med saker Abacus

Muhammad Ibn Al’khwarizimi Algoritmer: en process för att uppnå ett givet mål

Logaritmer Multiplikation är svårt - kan man göra om den till addition? 1612: John Napier inför logaritmer log(xy)=log(x)+log(y) Napiers ben

Räknestickan 1622: William Oughtreds Räknesticka

Räknemekanismer 1642: Blaise Pascal uppfinner en additionsmaskin.

Var Pascal först? Leonardo da Vinci? William Schickard 1623

Additionsmaskiner Leibnitz multiplikationsmaskin (1673) Kalkyleringsmaskiner Differensmaskiner

Something completely different... 1801: Joseph-Marie Jacquards automatiska vävstol med hålkort

Charles Babbage En analytisk maskin med program Ada Lovelace: första hackern

Kontorsmaskineri 1890: Amerikansk folkräkning. Holerith Tabulating Corporation

Förkrigstidens protodatorer Analoga räknemaskiner blir digitala Flera samtidiga och oberoende maskiner

1935-38 Konrad Zuse

1936-39 John Atanasoff & Clifford Berry

1937 Alan Turing Universell Turing Maskin: alla datorer är egentligen likadana Beräkningsbarhet: det finns saker man inte kan beräkna

Enigma 1940-44 knäckandet av Enigma i Bletchley park Bombe och Colossus

1944 Harvard Mark I Howard Aitken (med Grace Hopper)

ENIAC Planering startade 1943 1945 von Neumann föreslår att man ska lagra program snarare än bygga om datorn 1946 ENIAC klar i Philadelphia

40-talets datorer Reläer och radiorör Programmering genom omkoppling

1945: Hopper finner den första buggen

50-talets datorer Kärnminnen och trumminnen Diskminne Sverige: BARK 1950 och BESK 1954

Kompilatorer Hopper: varför återuppfinna hjulet hela tiden? Fortran LISP 1960 COBOL och Algol

60 Talet Transistorer istället för radiorör Datorer i affärslivet IBM 360 familjen Minidatorer Tidsdelning MULTICS till UNIX

Augmentation Research Center 1959-64 Douglas Engelbart & Co. uppfinner nästan allt: hypertext, dispositionsverktyg, videokonferenser, musen, 2D editering, fönster, multimedia och idébehandling.

Hackerkulturen Real Programmers MIT Railroad club Programmering som konst och nöje

70 Talet Mikroprocessorer Mikrodatorer Datornät 1977 Diffie & Hellman sparkar igång civil kryptografi.

Chip Moores lag

Hemdatorer Hembyggen 1975 Altair

Apple 1976 Apple II (samma år som Cray I) 1978 Visicalc, den första ”killer application”

1981: IBM PC, ZX 81

1983 ADA

1984: Macintosh

1986: Cray XMP

Internet Arpanet 1969 Från militär till universitet Domännamn 1983 Internet worm 1988 Tim Benners-Lee skapar WWW 1989 1993 märker världen nätet.

Dagsläget Gränssnitt fortfarande usla Snabb förändring (“Internet-tid”) Kommersialisering mot “gamla skolans” datorfolk Ännu inte integrerat i kultur, politik, ekonomi - eller vice versa

Heta Potatisar Intellectual Property Yttrandefrihet Standarder E-konomi Kommer att avgöra hur den globala kulturen fungerar

Länkar http://www.nada.kth.se/~asa/Multimedia/