Respirationssystemet Biologi 2 Niklas Dahren Hälsingegymnasiet

Respirationssystemets Funktion Syresätta blodet samt avlägsna koldioxid från kroppen. Syre behövs för att energiproduktionen ska kunna fungera i cellerna. Om inte koldioxid förs bort försuras kroppen eftersom koldioxid reagerar med vatten och bildar kolsyra.

Hjärnstammen styr andningen Andningen styrs av andningscentrum i hjärnstammen (truncus cerebri).

luftvägarna Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen (trakea) 6. luftrören (bronker och bronkioler) 7. lungblåsorna (alveolerna)

Övre luftvägarna Näshåla Bihålor Svalg Struphuvud Struphuvud: Uppbyggt av 5 broskdelar som hålls på plats med ledband. Överst sitter struplocket, täcker för ingången till struphuvudet då man sväljer för att hindra att mat kommer i strupen. Slemhinna täckt av flimmerhår finns i näsan, bihålan, svalget och struphuvudet, den gör inandningsluften fuktig och varm för att inte skada känsliga organ och flimmerhåret tar hand om partiklar som inte ska vara där.

Nedre Luftvägar Luftstrupe (trakea) Luftrör (bronker och bronkioler Alveoler Luftstrupe: Efter struphuvudet kommer luftstrupen. Drygt 10 cm lång och delar sig i slutet mot en varsin lunga. Uppbyggd av broskringar staplade på varandra,, ihopsatta med hjälp av bindväv och glatt muskulatur. Samma slemhinna som innan. Luftrör: Inuti lungorna fortsätter rören att dela upp sig. I de större rören spänner brosk ut väggarna. De mindre kan vara mindre än 1 mm i diameter. Längst ut i lungvävnaden sitter lungblåsor, Lunga: konformade och hänger fritt i bröstkorgen.

I Alveolerna sker gasutbytet Tunna väggar Omringade av kapillärer Tryckskillnader styr gasutbytet: Högt syretryck i alveolerna och lågt syretryck i erytrocyterna leder till att syremolekyler genom diffusion transporteras från alveolerna till erytrocyterna. Samma sak fast tvärtom med koldioxid! Lungblåsorna: Tunna väggar (400 miljoner i varje lunga, tillräckligt för att täcka en fotbollsplan). Omges av nätverk av kapillärer. I lungblåsorna sker utbytet av syre och koldioxid. Det går till så att då man andas in och syret når lungblåsorna tränger syret igenom dess tunna väggar och ut i kapillärerna. På samma sätt flyttas koldioxiden igenom väggen och in i lungblåsorna. Vid utandningen följer alltså koldioxiden med ut.

Lungsäcken (pleura) Pleuran omsluter lungorna. Funktionen hos pleuran är att minska friktionen. Utan pleuran skulle lungorna ”gnuggas” sönder mot andra strukturer i kroppen.

Lungornas lober; tre på högra sidan och två på vänstra sidan Den vänstra lungan har enbart två lober eftersom hjärtat också ska få plats!

Andningsmuskler Diafragma Externa interkostala muskler Interna interkostala muskler

Andningsmekanik: Inandning i vila En inandning (inspiration) börjar genom att mellangärdet (diafragman) och de externa interkostala musklerna kontraherar. Det leder till att bröstkorgen utvidgas. Lungorna utvidgas därmed vilket leder till att lufttrycket i lungorna blir lägre jämfört med lufttrycket utanför kroppen. Luft sugs in i luftvägarna (från högt till lågt tryck) och transporteras ända ner till alveolerna. Gasutbyte sker mellan alveolerna och kapillärerna.

Andningsmekanik: utandning i vila En utandning (exspiration) börjar med att diafragman och de externa interkostala musklerna slappnar av. Det leder till att bröstkorgen sjunker ihop. Volymen av lungorna kommer då minska. Lufttrycket i lungorna blir då högre jämfört med lufttrycket utanför kroppen. Luften pressas därför ut ur lungorna (från högt till lågt tryck).

muskler hjälper till med utandningen vid fysisk aktivitet Vid en utandning i vila så arbetar inga muskler aktivt (diafragman och de externa interkostala musklerna slappnar av). Vid fysisk aktivitet sker utandningen forcerat med hjälp av ett antal muskler som kontraheras. En forcerad utandning involverar framförallt de interna interkostala musklerna och magmusklerna. Dessa muskler sänker revbenen och pressar då ihop lungorna.