Resemedicinska vaccinationer

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Fattiga och rika i världen Samhälle i dag, SOL 4000
Advertisements

Välkomna till vår information om A (H1N1)vaccinering
En spruta, ett liv: Lions mässlingsinitiativ
Hur begränsar vi smittspridning?
Geografi Henrik Carlsson.
Införandet av HPV-vaccin i barnvaccinationsprogrammet
Människorna i världen Var bor det flest människor?
Hepadnaviridae DNA-virus HBsAg - ytstruktur dagar Vanligen dagar Inkubationstid.
Levnadsvillkor och resursfördelning
Hot från den Levande naturen
Alternativa Vacciner Antiviraler
Sjukdomar vi talar tyst om
Beroende och den växande hjärnan
Förkylning 95% av alla förkylningar orsakas av virus
TBC Kungliga Norrländska Lungsotssanatoriet. Varje år dog svenskar i lungsot under slutet av 1800-talet.
BHV dagen maj 2012 Smittskyddsenheten i Norrbotten Ann-Marie Cylvén
Information till vårdnadshavare
Utökad vaccination (catch-up) mot HPV-virus
Ett tema om befolkningen i världen
Göran Stenlund Inf klin MSE.
Studenthälsan Marie Lindén Företagssköterska
Tuberkulos.
Möjliga motmedel vid influensapandemi Handhygien – Ineffektivt vid effektiv luftspridning Social distansering – Kan ha effekt om man minska alla ”sociala”
Faktorer hos människan
Repetition Östersjön.
Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården
A(H1N1) (eller”Den Nya Influensan”) (eller ”Svininfluensan”)
Mikroorganismer.
Vaccinationer och risker vid utlandsresa
Personalföreläsning HEPATIT Personalföreläsning Lars Goyeryd.
Hur begränsar vi smittspridning?
Kunskap och stöd Stiftelsen Noaks Ark Hiv/aids Hälsokällan 24 april 2009.
Det stora livshotet alla pratar om
Svenska barnläkarföreningens rekommendation
SMITTSKYDDSLAGEN.
Herpes Zoster Bältros Helveteseld ( ild)
HIV/AIDS.
Kampen mot infektionerna
Smitta och laboratorieinfektioner
Blodsmitta Anette Forsberg Sjuksköterska
Mor-barn transmission av HIV Ann-Britt Bohlin. Mor-barn transmission av HIV Smittöverföring in utero, under förlossning och via amning Utan förebyggande.
Smittspårarutbildning
HIBERI X Hiberix (Haemophilus influenzae B) ATC-kod: J07AG01 Godkänd:
VACCINATION VATTENKOPPOR BÄLTROS.
Barnhälsovårdens statistik för Norrbottens län rapporterad jan 2012 Maj 2012 Barbro Nilsson Länsenheten MHV/BHV Kompetenscentrum.
Könssjukdomar … är sjukdomar som främst smittar vid sexuella kontakter (Sexuellt överförbara sjukdomar)
Vad är liv? Ämnesomsättning (mat och luft) Fortplantning
EN POWERPOINTFILM OM RABIESVACCINETS UPPTÄCKT AV JEANETTE BYGREN.
Vaccinationsråd för vårdpersonal
Vaccination mot influensa
Vaccination för riskgrupper Sanne Hovmöller Överläkare Infektionskliniken Sunderby sjukhus.
Influensavaccinationen 2015 Vem? Varför? När? Hur?
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016.
Klimatförändring och hälsa *Vektorsmittade och smittsamma sjukdomar *Luftföroreningar och sjukdomar *Extremväder och dess hälsokonsekvenser.
Vaccinationsprogrammet Tetanus Smittskydd Värmland Olle Wik, smittskyddsläkare.
Zikavirus ur en smittslyddsläkares perspektiv Hans Fredlund Docent, smittskyddsläkare Smittskyddsenheten Laboratoriemedicinska länskliniken Universitetssjukhuset.
Hepatit A Kallades förr epidemisk gulsot Smittämne: ett picorna-virus (heparnavirus). Smittväg: fekal-oral. Inkubationstid 15 – 50 dagar. Smittsamhet:
Ett tema om befolkningen i världen
Diverse övriga infektioner
Vaccin / Edward Jenner.
Geografi Henrik Carlsson.
Vaccination mot influensa
Influensavaccin till vårdpersonal
Nytt från Smittskyddet
Mats Ericsson Smittskyddsläkare Region Uppsala
Januari Influensa.
Feber hos barn.
Det viktigaste du bör veta om Kikhosta April 2019
Vinterkräksjuka/calici
Presentationens avskrift:

Resemedicinska vaccinationer Helena Hervius Askling Infektionsläkare Svensk resemedicinsk förening Resemedicin på BVC Tisdag 5:e april 2011

Månatlig förekomst av hälsoproblem vid vistelse i ”utvecklingsland” Månatlig förekomst av hälsoproblem vid vistelse i ”utvecklingsland” Steffen et al. JTM 2008 100% 10% 1% 0,1% 0,01% 0.001% Turistdiarrée 20-60%(ETEC>15%) Malaria (utan profylax, Västafrica) Influensa, Denguefeber Djurbett (rabies risk) Malaria +/- profylax Africa Hepatit A Tyfoidfeber (Indien,Afrika) Hepatit B Tyfoidfeber (övriga länder) HIV Dödlig olycka Kolera Legionella Japansk Encefalit Meningokocksjukdom

Malaria Plasmodium falciparum (Väst) Afrika ”Influensa” Feber efter vistelse i malariaområden – malariaprov! Barn är högriskgrupp! Askling et al. EID 2005 Peroral profylax

Hepatit A Virus Gulsot/leverinflammation Inkubationstid 2-6 veckor Sprids från fr.a avföringskontaminerat vatten till rå mat Lindrig/subklinisk sjukdom hos barn men sprider smitta Ju äldre ju sjukare

Hepatitis A fall per 100 000 resenärer som diagnostiseras i Sverige uppdelat på regioner där smittan skett. Askling et al. JTM

Hepatit A Inaktiverat vaccin Två doser med 6-12 mån mellanrum Längre intervall mellan doserna går bra FASS: ges från 1-års ålder Kan ges från 6-9 månaders ålder om planerad långresa med hög risk Skydd 20-30 år, livslångt?

Hepatit B

Hepatit B Virus Gulsot/leverinflammation Inkubationstid 2-6 mån Blod- och sexuell smitta I högriskländer fr.a mor-barn smitta Tidig smitta ökar risk för kroniskt bärarskap och levercirrhos -> cancer

Hepatit B Inaktiverat vaccin Tre doser månad 0,1,6 Ges till nyfödda och i barnvaccinationsprogrammet till ”riskbarn” Skydd 20-30 år, livslångt? Resevaccin fr.a vid längre tids vistelse men också tillfälle för framtida resor/risk

Tyfoidfeber Sepsis orsakad av Salmonella Typhi Sprids mellan människor via mat och vatten Fr.a Asien/Indien Hög dödlighet vid fattigdom Paratyfoidfeber liknande sjukdom

Tyfoidfeber Inaktiverat polysackarid i.m vaccin från 2 års ålder Per oralt levande vaccin från 5 års ålder Vid vistelse > 4 veckor i högriskområden, fr.a Asien Obs! Ej vaccin mot paratyfoidfeber

Japansk encefalit

Japansk encefalit Flavivirus (även TBE, dengue, gula febern) Huvudvärk, feber, kramper Sprids via myggor och infekterade grisar = landsbygdssjukdom! 20% dödlighet hos barn i drabbade områden Vaccinering vid längre resa/boende eller landsbygd

Japansk encefalit Inaktiverat vaccin till vuxna, 2 doser, dyrt! Till barn fortfarande det ”gamla” vaccinet med viss, men ovanlig, risk för allvarliga biverkningar. Barnstudie pågår Ingår i barnvaccinationsprogrammet i många drabbade länder

Meningokockmeningit Neisseria meningitidis Huvudvärk, feber, hudblödningar Snabbt förlopp Fr.a barn och ungdomar Smittar via nära kontakt

Meningokockmeningit Olika serotyper A,B,C,W,Y ”Meningitbältet” = 16°N - 4°N ≈ länderna söder om Sahara t.ex Mali, Tchad, Sudan. Konjugerat vaccin (A,C,W,Y) godkänt från 11-års ålder men kan ges från 2 år (2 mån?) ålder Längre tids vistelse Pilgrimsresor Saudiarbien, studenter t.ex USA

Gula Febern

Gula febern Virus Via myggor Lever- och njursvikt Mortalitet 5-20%

Gula febern Levande vaccin Intyg om vaccinering krävs till vissa länder, 10 dagar före inresa Från 1 års ålder (undantag 9 månader) Påfyllnadsdos var 10:e år

Rotavirus Global orsak till spädbarnsdöd men stor vårdtyngd även i rika länder Levande vaccin ges mellan 6- 24 veckors ålder 2 eller 3 doser (olika läkemedelsbolag) Bra skydd mot allvarlig sjukdom/sjukhusvård Lång tids vistelse/stationering

Rabies Alla däggdjur kan bära på virus men HUND vanligast Globalt förkommande men fr.a Asien, Afrika Leder till döden Behandling saknas

Rabies Inaktiverat vaccin, 3 doser före resan, dyrt! Obs! Vaccin (2 doser) måste ges trots tidigare vaccinering om risk för smitta. Yrkesmässig exponering Långvarig vistelse (boende) fr.a. BARN

Tuberkulos Mycobacterium tuberculosis Luftburen smitta Barn särskilt utsatta Allmän barnvaccination upphörde 1975 Riskgrupper vaccineras, ca 15% av alla barn i Sverige

Tuberkulos BCG-vaccin ger tveksamt skydd 0-80% Fr.a. skyddas barn mot spridd sjukdom PPD före till alla > 3 år Flera månader till optimalt skydd Pustelbildning på plats för vacc. Resevaccinering vid längre tids boende eller nära kontakt med lokalbefolkning i drabbat område

Kolera

Kolera Vibrio cholerae O 139 Hög smittdos 5% av fallen är klassisk svår kolera, enorma vatten- och elektrolytförluster Tillgång till i.v dropp avgörande i svåra fall Oralt (toxin-)vaccin bra, från 2 år (men svårt att ge) Visst skydd mot ETEC-toxin (turistdiarrée)