Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03 Ny älgförvaltning Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03 En ny älgförvaltning Riksdagen beslutade den 1 december 2010 om regeringens proposition 2009/10:239 Älgförvaltningen. Enligt det nya älgjaktssystemet ska landet indelas i älgförvaltningsområden som hyser i huvudsak egna älgpopulationer som ska förvaltas lokalt. De gamla registreringsformerna för älgjakt, utom älgskötselområden, slopas och ersätts av licensområden. Områden som inte är tillräckligt stora för att registreras som licenområden får jaga älgkalv, under en kortare tid som länsstyrelsen beslutar, på oregistrerad mark. Bilden visar övergripande de nivåer som finns i den nya älgförvaltningen . Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03 Vad ska vi uppnå? En älgstam som är i balans med betesresurserna och som tar hänsyn till allmänna intressen Enligt propositionen 2009/10:239 bör älgförvaltningen vara lokalt förankrad och ekosystembaserad. Målet är en livskraftig älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurserna och en produktionsanpassad älgjakt. Älgstammens storlek ska genom lämplig avskjutning anpassas till betestillgången, de areella näringarna och trafiksäkerheten och att detta innebär att älgjakten ska vara produktionsanpassad. En anpassning måste också ske till förekomsten av rovdjur för vilka älgen är bytesdjur. Bilden illustrerar avvägningen mellan älgstammen och foderresursen och en del av de övriga allmänna intressen som det ska tas hänsyn till i förvaltningen. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03 Hur når vi dit? För att nå målet behövs en ökad samverkan genom dialog. Markägare, jägare och myndigheter ska tillsammans arbeta utifrån de faktaunderlag som tas fram och formulera tydliga mål. Mål, kunskap (inventeringar) och uppföljning är grundläggande i en ekosystembaserad lokal förvaltning. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Adaptiv älgförvaltning 2017-04-03 Adaptiv älgförvaltning Älgförvaltningen ska vara adaptiv och anpassa sig till nya eller förändrade förhållanden. Utifrån kunskap om älgstammen tar älgförvaltningsgrupperna och älgskötselområdena fram planer (med mål) och genomför de planerade åtgärderna och observerar effekterna av åtgärderna (inventeringar) samt utvärderar åtgärderna (följer upp målen) vilket ger upphov till ny kunskap. Den nya kunskapen används för att revidera målen/planerna osv Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Så är älgförvaltningen organiserad 2017-04-03 Så är älgförvaltningen organiserad Länsstyrelsen är den beslutande myndigheten. Till länsstyrelsen hör också viltförvaltningsdelegationen (ett organ inom länsstyrelsen) som beslutar om övergripande riktlinjer för skötseln av älgstammen i länet (Förordning (2009:1474) om viltförvaltningsdelegationer). I viltförvaltningsdelegationen sitter förutom politiska företrädare även representanter för intressen och näringar. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Så är älgförvaltningen organiserad 2017-04-03 Så är älgförvaltningen organiserad Bilden visar älgförvaltingens organisation. Älgförvaltningsområdet leds av en älgförvaltningsgrupp som tar fram en älgförvaltningsplan. Registrerade älgjaktområden i älgförvaltningsområdet består av älgskötselområden och licensområden. Utöver dessa kan älgjakt även bedrivas på oregistrerad mark (som inte uppfyller kraven för licensområde) under den tid som länsstyrelsen beslutar, dock maximalt 5 dagar. Älgskötselområden jagar enligt en treårig älgskötselplan som länsstyrelsen fastställt. Licensområden får en årlig tilldelning. Oregistrerade områden jagar enbart älgkalv. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Kunskap i förvaltningen 2017-04-03 Kunskap i förvaltningen Fakta – avskjutning och andra kvalitetssäkrade inventeringsmetoder (basmetoder) Lokala variationer Delaktighet Tolka och tillämpa fakta Kunskap är en förutsättning för en adaptiv älgförvaltning. Fakta ska inhämtas via de kvalitetssäkrade basmetoderna avskjutningsstatistik, älgobs, kalvvikter och spillningsinventering. Insamlad fakta ska finnas samlad för älgskötselområdet. Älgskötselområdena kan bidra med viktig information om lokala variationer inom älgförvaltningsområdet. Delaktighet är betydelsefullt och samråd ska hållas både inom älgskötselområden och inom älgförvaltningsområden med markägare och jägare. Det är viktigt att insamlat faktamaterial kan tolkas och tillämpas på lämpligt sätt. Utbildning av älgförvaltningsgrupper och älgskötselområden kommer att ske kontinuerligt. Svenska Jägareförbundet har ett särskilt uppdrag att stötta älgskötselområdena. SLU har tagit fram manualer med information om förvaltningens olika delar. Det kommer kontinuerligt att ske uppföljning och utvärdering enligt det adaptiva arbetssättet och älgförvaltningen anpassas efter att ny kunskap tillkommer. Länsstyrelsen ska regelbundet och minst var tredje år göra en översyn av älgskötselplanerna. Uppföljning och utvärdering Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03 Länsplan Övergripande mål för älgförvaltningen på länsnivå Riktlinjer för Jakttider Riktlinjer för fällavgifter Från länsnivå och nedåt ska planer för älgförvaltningen formuleras. För länet bör Viltförvaltningsdelegationen vara delaktig i framtagandet av en länsplan. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03 Älgförvaltningsplan Enligt 18 § i föreskrifter Mall finns på Naturvårdsverkets webb Älgförvaltningsgruppen ansvarar för att ta fram en treårig plan för en ekosystembaserad förvaltning av älgstammen inom älgförvaltningsområdet som länsstyrelsen godkänner. Vad planen ska innehålla framgår av 18 § Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2011:7) om jakt efter älg och kronhjort. Målen för älgstammens storlek och sammansättning utgår ifrån områdets samlade inventeringar och lokala variationer i förvaltningen som beskrivs i älgskötselplanerna. Älgförvaltningsplanen ska följa upp förvaltningen och ställda mål och så långt möjligt samordna älgförvaltningen inom området genom årliga samråd med älgskötselområdena. Planen ska innehålla råd och vägledning för älgskötselområdena. Älgförvaltningsgruppen ska se över älgförvaltningsplanen minst en gång per år och vid behov föreslå förändringar för länsstyrelsens godkännande. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03 Älgskötselplan Enligt 10 § i föreskrifterna Mall finns på Naturvårdsverkets webb Älgskötselområdet tar fram en treårig älgskötselplan efter samråd med älgförvaltningsgruppen som sedan fastställs av länsstyrelsen. Älgförvaltningsplanen innehåller råd och vägledning för älgskötselplanen. Älgskötselplanen ska lyfta fram lokala förhållanden för att förebygga skador på skog, jordbruk och i trafiken samt lokala effekter av rovdjur. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Systemets finansiering 2017-04-03 Systemets finansiering Intäkterna till länets älgvårdsfond kommer från registreringsavgifter (avgift för registrering av älgskötselområde och licensområde) och fällavgifter (avgifter för fälld älg och älgkalv). Bidrag ur fonden kan gå till många olika aktiviteter inom älgförvaltningen. Regeringens avsikt är att systemet ska vara självfinansierat. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Lycka till och samverka mera! 2017-04-03 Lycka till och samverka mera! Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency