Eventuell privat pension Tjänstepension Allmän pension Inkomstpension Premiepension Denna pensionspyramid beskriver hur Sveriges pensionssystem är uppbyggt och vilka olika pensionsdelar det kan vara aktuellt för dig att få. I botten har du den allmänna pensionen som betalas ut av staten och som du och din arbetsgivare bidragit till via skattsedel och arbetsgivaravgifter. Den mellersta delen är tjänstepensionen som är en avtalad pension. Högst upp i pyramiden, har du det som du själv sparat till din pension.
Vad ger rätt till pension 7,5 inkomstbasbelopp = 390 750 kr/år = 32 562 kr/mån Lön Sjukpenning Föräldrapenning Arbetslöshets- ersättning Sjuk- eller aktivitetsersättning Barnår Studier Plikttjänstgöring Du väljer fonder för din premiepension Staten förvaltar din inkomstpension 18,5 % 2,5 % 16 % Alla inkomster som du betalar skatt för är pensionsgrundande med några undantag: kapitalinkomster, t ex ränteinkomster och pensioner. Om du till exempel blir erbjuden förtida pension av din arbetsgivare måste du tänka på att den avtalspension som betalas ut inte är pensionsgrundande i den allmänna pensionen inte heller privata pensionslösningar! För att få tillgodoräkna sig pensionsrätter krävs en inkomst överstigande ca 18 100 kr år 2011 (42,3 % av prisbasbeloppet), d v s grundavdraget för skattskyldighet. Gör man det får man pensionsrätter beräknat från första kronan. Det är alltså inte ett grundavdrag utan ett tröskelvärde. Ett av skälet till att de pensionsgrundande beloppen finns är att HELA LIVET RÄKNAS Pensionsgrundande belopp: Barnår - Barnets första fyra år ger pensionsrätt till den av vårdnadshavarna som har lägst inkomst. Kan flyttas över till den andra. Tre beräkningsunderlag: 1. egen lön föregående år; 2. genomsnittslön i Sverige; 3. ett inkomstbasbelopp (52 100 kr år 2011). Barn och vårdnadshavare ska ha varit bosatt i Sverige under hela året. Retroaktivt från 1 juli 1956. Plikttjänst – minst 120 dagar i följd. 50 % av genomsnittslönen i Sverige är beräkningsunderlaget. Retroaktivt från 1995. Studier – studier som ger rätt till studiebidrag och studielån. Beräkningsunderlaget är 138 % av mottaget studiebidrag. Retroaktivt från 1995. (För att få ut de pensionsgrundande beloppen (PGB) krävs att man uppfyller förvärvsvillkoret, dvs. att man under 5 års tid har en fastställd PGI (pensionsgrundande inkomst) som motsvarar minst 2 inkomstbasbelopp (2011 = 104 200 kr) för respektive år.) Den allmänna pensionen beräknas på inkomsten upp till ett tak motsvarande 7,5 IBB (eg. 8,06 BB eftersom egenavgiften om 7 % först ska dras av, 8,07 inkomstbasbelopp 2011 = 420 447 kr/år = 35 037 kr/mån). Inkomstdelar därutöver ger ingen allmän pensionsrätt. Inkomster över taket ersätts i stället med tjänstepensionen. Om de olika fasta beloppen hamnar ovanför taket ger inte heller de några extra pensionsrätter. Avgiften dras av från lönen innan den pensionsgrundande lönen bestäms. Det betyder att om man har en inkomst över taket, dras avgiften från bruttot. Det som sedan blir pensionsgrundande är max.inkomsten 7,5 basbelopp. Den totala avgiften är 18,5 % av lönen via skattesedeln och arbetsgivaravgifter. Hälften betalar arbetsgivaren och knappt hälften vi (arbetsgivaren betalar sin del på hela bruttoinkomsten). Den som tillhör mellangenerationen ska ju få en del av sin pension från det gamla pensionssystemet. Om man t ex är född 1944, ska man ha hälften av sin pension från respektive system. Och då betalar man bara hälften till den allmänna pensionen, alltså 9,25 procent. Om man tycker att man inte behöver sina premiepensionspengar själv kan man lämna över dem till sin äkta make eller registrerade partner. Det ska göras senast under januari månad det år överföringen avser. Tala med Pensionsmyndigheten. Alla inkomster som du betalar skatt för är pensionsgrundande. Alla inkomster under hela livet är pensionsgrundande. Den allmänna pensionen beräknas på inkomsten upp till ett tak motsvarande 7,5 inkomstbasbelopp. Den totala avgiften är 18,5 % av lönen.
Exempel på ett pensionskonto ”Det röda kuvertet” Denna sida är en bokföring av vilka pengar som kommit in respektive dragits bort från inkomst- respektive premiepensionskontot under föregående år. Två poster finns det anledning att kommentera: Arvsvinst är de pengar som kommer från avlidna personer i systemet. Det finns ju inget automatiskt efterlevandeskydd i den allmänna pensionen. Utan de pengar som finns kvar när någon avlider tillfaller kollektivet. Värdeförändringen i premiepensionen är förändringen i ditt fondsparande. Värdeförändringen i inkomstpensionen är lite annorlunda. Inkomstpensionen är ett s k fördelningssystem. Det betyder att de pengar som betalas in till inkomstpensionen tas om hand av staten och betalas direkt ut i form av pensioner till dagens pensionärer. Man bara fördelar om pengarna. Samtidigt redovisas dina 16 procent på inkomstpensionskontot som en inkomst. När du sedan blir pensionär kommer den tidens arbetande att betala pengar till din inkomstpension precis som du idag gör för dagens pensionärer. Trots att det egentligen inte finns några fysiska pengar så redovisas en värdeförändring. Det beror på att inkomstpensionen är kopplad till den ekonomiska utvecklingen i landet, och värdeförändringen i inkomstpensionen följer den genomsnittliga löneutvecklingen i landet. Det vill säga, om vi har råd att höja lönerna så har vi också råd att höja pensionerna. Dessutom är pensionssystemet ett slutet ekonomiskt system och varje år görs en balansräkning över tillgångar och skulder i systemet. Är tillgångarna större än skulderna ökar pensionerna och i annat fall sjunker de. Det är detta som kallas balanseringen och är en säkerhet för att pensionerna också ska kunna betalas ut till kommande generationer. Arvsvinst är de pengar som kommer från avlidna personer i systemet. Det finns ju inget automatiskt efterlevandeskydd i den allmänna pensionen. De pengar som finns kvar när någon avlider tillfaller kollektivet. Värdeförändringen i inkomstpensionen följer den genomsnittliga löneutvecklingen i landet.
Livslängd efter 65 år Män Kvinnor 1960 13,9 15,4 2000 16,9 20,0 1960 13,9 15,4 2000 16,9 20,0 2010 18,0 20,9 2020 19,1 21,6 Män har ökat livslängd i snitt från 14-18 år från 1960-2010 = 35 % mer tid som pensionär år 2020! ”Lika” uttryckt som procent av slutlön – pensionen uttryckt i kronor (fasta priser) är högre för unga även om de pensionerar sig vid 65 (”Tid som pensionär” är beräknad som återstående förväntad livstid vid behövlig pensionsålder. (Förklarar varför behövlig pensionsålder + ”Tid som pensionär” inte är exakt lika med ”Återstående livslängd vid 65”.) Livslängden ökar hela tiden. Det betyder att vi måste inrikta oss på att jobba högre upp i åldrarna framöver om vi vill behålla samma pensionsinkomst som den äldre generationen. Men det intressanta är att vi ändå får en längre tid som pensionärer. Och sannolikt får vi också en friskare och aktivare pensionstid jämfört med den äldre generationen. Livslängden ökar hela tiden. Det betyder att vi måste jobba längre för att få samma pension som den äldre generationen.
Din premiepension Höga avgifter kan innebära sämre värdeutveckling. Fondavgiften varierar mellan olika fonder men är alltid lägre i Pensionsmyndighetens utbud än på den öppna marknaden.
Tänk på att höga avgifter ger en minskning av den slutliga pensionen. Avgifternas betydelse Tänk på att höga avgifter ger en minskning av den slutliga pensionen.
AP7Såfa – om du inte väljer alls Fördelningen mellan räntor och aktier förändras med stigande ålder i fonden. Om du inte väljer några fonder placeras dina premiepensionspengar i AP7Såfa, Statens årskullsförvaltningsalternativ. AP7Såfa är en fondportfölj som förvaltas av statliga Sjunde AP-fonden. AP7Såfa är valbar, vilket innebär att du kan byta till och från den när du vill.
När kan du ta ut allmän pension Inkomstpension/tilläggspension: tidigast 61 år Premiepension: tidigast 61 år Garantipension: vid 65 år Tänk på att sjukersättning upphör månaden innan du fyller 65 år Att ansöka om pension Alla måste ansöka Ansök 2-3 månader innan Ansök via e-legitimation
Bestäm hur du vill ta ut pensionen 25, 50, 75 eller 100 procent Arbeta och ha pension samtidigt Ändra storlek på uttag eller sluta ta ut pension Kontakta Pensionsmyndigheten
Min pension.se
radgivningstjanst.se