Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Om verb Olika former Introduktionsfilm Hanna Hägerland
Advertisements

1:a person 2:a person 3:e person singular/plural
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
Pronomen.
Grammatik Ordklasser.
adjektiv och substantiv
Vad har vi lärt oss? (What have we learned?)
ORDKLASSER 10 stycken Substantiv, verb, adjektiv, pronomen, adverb, preposition, räkneord, interjektion, konjunktion, subjunktion.
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Svenska Grammatik.
Spanska grammatik Med Gustav och Lina.
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Grammatik - Språket om språket - 9a Ersängsskolan vt 13.
Ordklasser "Ordklass" är namn på en grupp av ord som fungerar på samma sätt, när du använder dem.
Grammatik.
Luncha & lär! Indirekt tal ii.
Vad har vi lärt oss? (What have we learned?)
Ordklasser.
Satsdelar.
Namn på saker Ord man kan sätta en, ett eller flera framför
Substantiv grupper Människor bror, vän, polis, tyska
att-ord talar om vad någon gör eller vad som händer
Subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad och adverbial
I spanska finns det tre ”sorters” verb.
Repetition satsdelar Vilka frågor ställs för att få fram p, s, dio, io? p= Vad händer? (bakar) s= Vem/vad + p? (Sara) dio= Vem/vad+p+s (en kaka) io= Till.
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
När ska man använda de och när ska man använda dem.
Det svenska kulturarvet: spår 1
Huvudsatser och bisatser
Grammatik - Språket om språket -
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Tryck på F5 för att börja. ”Klicka” sedan för att fortsätta.
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
De eller dem, det är frågan?
Satsdelar En satsdel kan vara ett eller flera ord.
STOR BOKSTAV -I början av en mening… -Vid egennamn… -människor, djur
SPARKVIPA.
Svensk grammatik ORDKLASSER 1.
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Konjunktioner bindeord.
Huvudsats och bisats– att bygga meningar
Ordföljd.
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
 Alla ord hör till en ordklass.  Till vilken ordklass ett ord hör beror på: - vad ordet betyder - hur det böjs - hur det används.
Meningar med bisats När vi skriver texter är det bra att använda bisatser. Det är bra att använda bisatser i meningar av många olika anledningar. Dels.
Ordklasser Svensk grammatik Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Grammatik.
Språkets uppbyggnad/grammatik Ordklasser. Substantiv – betecknar levande varelser, växter, föremål, ämnen, platser och abstrakta begrepp Olika typer av.
Grammatik ‏ ‏قواعد اللغة (‏نحو‏) Cvl-Sandviken. Ordklasser Substantiv الأسماء Verb الفعل ‏ Pronomen الضمائر Adjektiv الصفة Prepositioner حروف الجر Räkneord.
Skriva meningar i huvudsats Alla meningar måste innehålla minst ett verb. Verbet kommer alltid på andra plats i en huvudsats. En mening kan ha flera verb!
Satsadverbial Du måste alltid tänka på satsadverbialen när du läser, lyssnar, skriver och talar! Satsadverbial är viktiga eftersom de ändrar meningens.
ORDKLASSER Svensk grammatik Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Grammatik och språkriktighet
Grammatik - Språket om språket -.
Adjektiv.
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Verb (Något man gör) Verb beskriver något som man gör. Verbet kan böjas i olika tempus. Tempus = tid. Verb kan beskrivas på olika sätt. Imperativ Infinitiv Presens.
Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar. Kurs B: tala och skriva Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar.
Satslära När du skriver en text sätter du ihop ord som blir till en eller flera satser. Dessa satser bildar då en mening, som börjar med stor bokstav och.
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
SUBSTANTIV Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring.
Grammatisk terminologi I
Satsschema - Hur använder man det?
Satsschema - Hur använder man det?.
Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Svensk grammatik ORDKLASSER 1.
Presentationens avskrift:

Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma – www.lektion.se Svensk grammatik ORDKLASSER Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma – www.lektion.se 1

SUBSTANTIV Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring. 2

Substantiv är ord för t.ex. Saker: stol, boll, penna Människor, djur, växter: ballerina, häst, ros Känslor och tillstånd: lycka, glädje, fred Egennamn: Gösta, Lomma, Östersjön Ämnen: guld, luft, vatten Tid och mått: timme, eftermiddag, juli, meter 3

Egennamn – STOR BOKSTAV Egennamn stavas alltid med stor bokstav. Namn: Astrid Lindgren, Brunte, Fido Allt i kartboken: Sverige, Höje å, Malmö Företag/föreningar: Volvo, Konsum, Malmö IF 4

Konkret och abstrakt Substantiv vi kan se eller ta på är konkreta. T.ex. katt, bok, cykel, sol, gata Substantiv vi inte kan se eller ta på är abstrakta. T.ex. kärlek, frihet, fred, lycka, sorg, hat 5

Numerus - antal Plural – flera Singular – en/ett flera katter en katt flera bilar flera hus flera bord Singular – en/ett en katt en bil ett hus ett bord 6

Bestämd och obestämd form en speciell den bilen de bilarna det huset de husen Obestämd form vilken som helst en bil flera bilar ett hus flera hus 7

bil-ar-na-s Stam och ändelser Stam ändelse ändelse ändelse Singular Obestämd form Plural Obestämd form Plural Bestämd form Genitiv 8

Kasus a) Genitiv: när man äger något, slutar alltid på s hästens vingar, mormors bullar, Kalles kaviar b) Grundform: alla andra substantiv häst, hästen, hästar, hästarna 9

Genus – kön/sort N-ord: ord man sätter en framför en stol, en hund, en bil T-ord: ord man sätter ett framför ett hus, ett bord, ett träd 10

ADJEKTIV Adjektiv beskriver substantiv. adjektiv Adjektivtratten En… glad pigg gul arg prickig häftig död söt rutten stor ful …fisk. substantiv adjektiv 11

Adjektivets komparation Adjektivet kan kompareras (böjas) på tre sätt. 1. Regelbunden komparation 2. Oregelbunden komparation 3. Komparation med mer och mest 12

1. Regelbunden komparation Vid regelbunden komparation hänger man på ändelserna –are och –ast. Positiv Komparativ Superlativ glad gladare gladast snygg snyggare snyggast stark starkare starkast 13

2. Oregelbunden komparation Vid oregelbunden komparation förändras hela ordet. Positiv Komparativ Superlativ stor större störst gammal äldre äldst liten mindre minst 14

3. Komparation med mer och mest Ord som är väldigt långa eller slutar på –d måste man komparera med mer och mest. Positiv Komparativ Superlativ skadad mer skadad mest skadad komplicerad mer komplicerad mest komplicerad 15

Hur komparerar du? Följande adjektiv är lite kluriga att komparera. Varför? tyst död orange 16

VERB Verb talar om vad någon gör eller vad som händer. 17

Huvudverb och hjälpverb Jag målar. Sara badade. Björnen sover. Mormor bakar. Stina sjöng. Jag har målat. Sara ska bada. Björnen måste sova. Mormor kan baka. Sara vill sjunga. 18

Huvudverb och hjälpverb En del verb kan vara både huvudverb och hjälpverb beroende på i vilken mening de står. Jag har en bok. har = huvudverb Jag har målat. har = hjälpverb 19

Huvudverb och hjälpverb Huvudverbet och hjälpverbet står inte alltid bredvid varandra, så se upp. Ska du följa med på bio? 20

Infinitiv – ”att-formen” Infinitiv är grundformen av ett verb. Den formen använder man när man ska slå upp verbet i en ordbok. Man kan alltid sätta ”att” framför ett verb i infinitiv. att läsa, att cykla, att handla, att sova, att… Infinitiv är grundformen av ett verb. Alltså den form man använder när man slår upp verbet i en ordbok. Man kan alltid sätta ordet ”att” framför ett verb i infinitiv. Ex: att måla, att hoppa, att läsa, att sjunga, att simma 21

Tema Verbet har tre temaformer. Infinitiv måla prata gå hoppa cykla Imperfekt målade pratade gick hoppade cyklade Supinum målat pratat gått hoppat cyklat För att veta hur ett verb böjs i olika tempus (tidsformer) lär man sig ta tema på verben. Verbet har tre temaformer. 22

Svaga, starka och oregelbundna verb Man delar in verben i tre grupper efter hur de böjs när man tar tema på dem. 1. Svaga verb 2. Starka verb 3. Oregelbundna verb   Man brukar dela in de svenska verben i tre grupper efter hur de böjs när man tar tema på dem. 23

1. Svaga verb På svaga verb förändras inte ordstammen när man böjer ordet. Man lägger bara till ändelser. Infinitiv måla prata baka hoppa cykla Imperfekt målade pratade bakade hoppade cyklade Supinum målat pratat bakat hoppat cyklat Svaga verb är regelbundna eftersom ordstammen aldrig förändras när man böjer ordet. Man lägger bara till ändelser. 24

2. Starka verb När man böjer starka verb ändras vokalen i ordstammen. Det kallas avljud. Infinitiv Imperfekt Supinum bita bet bitit springa sprang sprungit bära bar burit 25

3. Oregelbundna verb Oregelbundna verb är verb som inte stämmer in på något av de andra sätten. Infinitiv Imperfekt Supinum se såg sett skilja skiljde skilt stödja stödde stött 26

Tempus = tid Tempus talar om när någonting händer. Gabbi målar en tavla. Presens Kalle målade inte. Imperfekt Louise har målat. Perfekt Kim hade målat. Pluskvamperfekt Sofia ska måla. futurum 27

a) Presens – nu… Presens berättar vad någon gör eller vad som händer just nu. Kalle skriver. Hanna hoppar. Lina leker. 28

Imperfekt – igår… Imperfekt talar om vad någon gjorde eller vad som har hänt. Kalle skrev. Hanna hoppade. Lina lekte. 29

Perfekt – har … Perfekt talar om vad som har hänt eller vad någon har gjort. Kalle har skrivit. Hanna har hoppat. Lina har lekt. Obs! Perfekt består av både huvudverb och hjälpverb. 30

Pluskvamperfekt – hade… Pluskvamperfekt talar om vad som hade hänt eller vad någon hade gjort. Kalle hade skrivit. Hanna hade hoppat. Lina hade lekt. Obs! Pluskvamperfekt består av både huvudverb och hjälpverb. 31

Futurum – ska… Futurum talar om vad som ska hända eller vad någon kommer att göra. Kalle ska skriva. Hanna kommer att hoppa. Lina ska leka. Obs! Futurum består både av huvudverb och hjälpverb. 32

Tema och tempus Vi använder temaformerna för att bilda olika tempus. Krångligt? Kolla! 33

Infinitiv Imperfekt Supinum baka bakade bakat Presens Imperfekt Perfekt Pluskvamperfekt Futurum bakar bakade har bakat hade bakat ska baka 34

PRONOMEN Pronomen betyder ”istället för substantiv”. Vilka ord kan du ersätta följande substantiv med? stjärngossen adventsljusstaken tärnan pepparkakshuset tomtarna 35

Personliga pronomen Singular Plural subjektsform objektsform subjektsform objektsform 1:a pers jag mig vi oss 2:a pers du dig ni er 3:e pers han, hon honom, de dem den, det henne, den, det 36

Subjektsform och objektsform Subjektsform används om pronomet är subjekt (den som gör något) i satsen. Objektsform används om pronomet är objekt i satsen. Jag köper en blomma till dig. s p o subjekt objekt Här är jag subjekt (alltså den som gör något) . Dig är objekt (den som är passiv. 37

De eller dem? När vi talar säger vi ofta dom, oavsett om vi menar de eller dem. Därför har många har svårt att veta när man ska skriva de eller dem. Det finns tre knep. 1. Jämför med engelskans they (de) och them (dem). 2. Lär dig ta ut subjekt och objekt. Vid subjekt skriver du de och vid objekt skriver du dem. 3. Jämför med vi och oss. Om man säger vi skriver du de och om du säger oss skriver du dem. 38

ADVERB Adverb är bestämningar till verb, adjektiv eller ett annat adverb. De anger tid, plats eller sätt. NÄR? VAR? HUR? 39

Tidsadverb Tidsadverb svarar på frågan NÄR. När? nu, då, alltid, redan, strax, sällan ibland … Även ordet när är ett adverb. 40

Rumsadverb Rumsadverb svarar på frågan VAR. Var? här, där, ute, hemma, hit, dit, vart, borta… Även frågeordet var är ett adverb. 41

Sättsadverb Sättsadverb svarar på frågan HUR. Hur? bra, dåligt, sakta, suveränt, superbra… Även frågeordet hur är ett adverb. 42

Slasktratt De flesta små konstiga ord som man inte kan placera är adverb. alltså inte kanske nämligen tyvärr knappast mycket nog 43

Pluralprovet Ibland är det svårt att veta om ett ord är ett adjektiv eller ett adverb. Då kan man testa med pluralprovet. Adjektiv böjs efter substantivet. Bilen är snabb. Bilarna är snabba. Adverb böjs inte efter substantivet. Bilen kör snabbt. Bilarna kör snabbt. 44

PREPOSITIONER Prepositioner är små korta ord som berättar om läge och riktning. 45

Exempel på prepositioner på under över genomvid mellan av bland till ovanför utanför om inuti före framför för åt efter hos innanför från ur bakom mot bredvid med 46

BINDEORD Konjunktioner och subjunktioner binder samman ord och satser. Kalle åker skridskor och Moa spelar hockey. Vill du ha te eller kaffe? Micke ser på tv innan han ska sova. 47

Konjunktioner Konjunktioner binder samman satser eller satsdelar av samma slag. De vanligaste är: och, eller, men, fast, ty, för Hon åt inte fast hon var hungrig. huvudsats huvudsats 48

Subjunktioner Subjunktioner inleder bisatser. De vanligaste är: att, om, så att, innan, eftersom, medan, därför att, för att… Han övade på dansstegen eftersom han hade uppvisning imorgon. 49