Samhällsekonomi 2
Banken Bankerna lånar ut pengar till privatpersoner och företag. För att bankerna ska kunna gå med vinst tar de ut ränta. Bankernas ränta avgörs av den ränta de betalar till Riksbanken den s.k. Reporäntan. Det Riksbankens utlåningsränta. Riksbankens uppgift är även att trycka pengar.
Stat, kommun och landsting Staten, kommuner och landsting får in pengar genom skatt och avgifter. Vi betalar ca 30% av vår inkomst i skatt. För dessa pengar får vi t.ex. Skola, vård och omsorg. Staten får dessutom in pengar via moms, en särskild skatt på alla varor och tjänster. Den varierar mellan 0-25%. Det finns direkta och indirekta skatter. Direkt skatt sådant du betalar direkt på din lön. Indirekt skatt betalar vi t.ex. på varor och tjänster.
Hög- och lågkonjunktur Högkonjunktur kännetecknas av: Fullt ös på ekonomin, många vill köpa och sälja. Lätt att få arbete, lönerna stiger. Efterfrågan på varor och tjänster ökar. Fler människor får mer pengar.
Lågkonjunktur kännetecknas av: Ekonomin går på halvfart. Arbetslösheten ökar, företag läggs ner. Människor får mindre pengar att röra sig med. Efterfrågan på varor och tjänster minskar. Vad har vi i Sverige idag?
Inflation Priserna ökar på grund av: När det är goda tider har fler gott om pengar och kan köpa mer, tillverkarna höjer då priserna. Råvaror blir dyrare och lönerna blir högre. När priserna stiger får man mindre för pengarna. Värdet på pengarna och hur mycket de räcker till försämras. = INFLATION
Ekonomisk politik Staten kan styra och påverka landets ekonomi på olika sätt det varierar beroende på vilket parti/partier som styr landet: Man kan antingen höja eller sänka skatten. Sänkning innebär att det blir mer pengar överför att kunna handla mer varor och tjänster. Genom att t.ex. Höja momsen kan de bromsa konsumtionen.
När folk inte kan handla, eller flyttar från orten, får affärerna inga kunder. Posten stänger sitt kontor, Bussarna går inte lika ofta. När servicen blir sämre flyttar ännu fler. De unga som har barn, flyttar först, Antalet barn i skola och förskola minskar, kommunen förlorar skatteinkomster från både företag och hushåll. Kommunens bidrag från staten minskar samtidigt som fler människor måste få ekonomisk hjälp för att klara sig. Ett företag tvingas lägga ner, arbetarna förlorar sina jobb. En del får arbetslösersättning, flyttar från orten, osäkerheten om framtiden ökar.
Folk flyttar till orten, Kommunen får nya inkomster. Antalet invånare som betalar skatt ökar. Servicen byggs ut, busslinjerna blir fler, nya butiker öppnas, bostäder, skolor, byggs ut. Företag flyttar till en ort, fler ungdomar stannar och får arbete.
Globalisering Handel som knyter samman fler länder. Kan även användas i andra sammanhang som musik, trender mm. För enskilda länder kan det vara mycket bra med globalisering då marknaden ökar - det blir fler länder att sälja sina produkter till. En förutsättning för en ökad globalisering är att man inte har handelshinder som tullar, avgifter som staten kan lägga på varor/tjänster från andra länder för att gynna de egna företagen. Det negativa kan vara att vissa länder har lite att erbjuda på den stora marknaden och kommer därmed än mer efter i utvecklingen. Import= att köpa in varor och tjänster Export= att sälja varor eller tjänster till andra länder.
EU och avtal med andra länder Sverige är med i EU som bl.a. Innebär ett frihandelsavtal. Nordiskt samarbete i EFTA.
BNP Bruttonationalprodukt. Ett mått för att mäta ett lands välfärd. Högt BNP per capita innebär att landet har en god ekonomi. Man räknare det samlade värdet av alla varor och tjänster som producerad ett land under ett år. Detta är inte hela sanningen. I de länder där polis, ambulanser och brandkårer måste rycka ut ofta höjs landets BNP liksom om landet är i krig eller tillverkar krigsmateriel ökar BNP. Ett bättre mått som man borde använda är istället HDI. Human development index. Idets räknas t.ex. även läskunnighet och spädbarnsdödlighet in.