Boendekarriärer i ett långsiktigt individperspektiv Lina Hedman, forskare i kulturgeografi Institutet för bostads- och urbanforskning lina.hedman@ibf.uu.se
Om studieområdet: boendekarriärer under lång tid Mycket tidigare forskning om segregation och etniska skillnader i flyttmönster Dock: de flesta studier av etniska skillnader i flyttbeteende/områdesval fokuserar på en enskild flytt (år/kortare tidsperiod) Ex. Skillnad i benägenhet att flytta in i/lämna resurssvaga områden Longitudinella studier för att kunna mäta mönster/skillnader över långa tidsperioder Områdesstudier – hur länge ngn bor i samma (typ av) område Studier utifrån bostadstyp – hur länge innan ngn lämnar/flyttar in i ett visst segment GeoSweden – möjlighet att följa individer under 19 år (1990-2008)
Bostadskarriärer över tid Nordiskt forskningsprojekt om etnisk boendesegregation i Sverige, Norge, Finland och Danmark Denna delstudie (Finland, Danmark, Sverige): analysera hur lång tid det tar för infödda resp. minoritetsgrupper att flytta in i äganderätt Strategi: survival analysis – mäta tiden från en gemensam startpunkt till dess att en händelse (flytt till äganderätt) inträffar. Urval: Boende i huvudstadsregionerna Mellan 25 och 34 Ej bor i äganderätt Uppfyller samtliga kriterier någon gång 1991-2000 (detta år = startpunkt) Bor i Sverige minst sex på varandra följande år (inkl. startåret)
preliminära resultat: hur stor andel har inte flyttat in i äganderätt? Uppföljningsår
Prel. Resultat (forts): skillnad beroende på födelseland Födelseland Oddskvot p-värde Sverige Referenskategori Västländer 0,856 .000 Östeuropa 0,611 .000 Afrika och västra Asien 0,382 .000 Resten av Asien 0,711 .000 Central- och Sydamerika 0,492 .000 Med kontroll för diverse (de vanligaste) variablerna avseende demografi och socio- ekonomisk status (och period samt uppföljningsår)
Områdeskarriärer över tid Svensk studie (med internationella kollegor): följer individers boendekarriär avs typ av område över 18 (19) år, (1991-2008) (1990-2008) I huvudsak deskriptiv studie Urvalsgrupp: Samtliga individer boende i Stockholm som: Var mellan 16 och 25 år 1990 Bodde med sina föräldrar 1990 Flyttade hemifrån och inledde den egna boendekarriären 1991 Områdestyper baserade på andel låginkomsttagare i området (de 500 närmaste grannarna i arbetsför ålder) Kvintilindelning: Kvintil 1 = lägst andel låginkomsttagare. Kvintil 5 = högst andel låginkomsttagare
Individer uppvuxna i kvintil 1 (lägst andel låginkomsttagare)
Individer uppvuxna i kvintil 5 (högst andel låginkomsttagare)
Invandrade från ”icke-västländer”, uppvuxna i kvintil 5 (högst andel låginkomsttagare)
SLUTSATSER från graferna Det finns ett samband mellan vilken typ av område du ”växer upp” i och vilken typ av område du hamnar i 18 år senare Personer som bor med sina föräldrar i kvintil 5-områden (högst andel låginkomsttagare) är betydligt mer benägna att aldrig lämna denna typ av område Personer födda i ”icke västländer” som bor med sina föräldrar i kvintil 5- områden (högst andel låginkomsttagare) är betydligt mer benägna än motsvarande grupp svenskfödda att aldrig lämna denna typ av område Dock: mycket sker på vägen. Trots likheter mellan ”uppväxtområde” och ”slutområde” har en majoritet bott i ett eller flera andra typer av områden. Detta gäller inte i lika stor utsträckning (invandrade) personer uppväxta i kvintil 5-områden.
Jaha – och? Observera: graferna berättar inte om boendesituationen är bra eller dålig, inte heller om den är självvald eller ej Dock: kan det finnas negativa konsekvenser av att bo i kvintil 5 under lång tid? Internationella studier: grannskapseffekter förvärras med lång exponering Uppföljande studie (preliminära resultat): Det finns ett negativt samband mellan antal år spenderade i kvintil 5 och inkomst från arbete för denna population Detta samband gäller trots (de vanliga) kontrollvariabler samt ett försök att kontrollera för selektion (fixed-effects model)
Deskriptivt samband (Observera: selektion sista åren!)
Tack! Vid frågor, kommentarer eller för att ta del av studierna (när de blir färdiga…), kontakta: lina.hedman@ibf.uu.se