Boendekarriärer i ett långsiktigt individperspektiv

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Syfte och upplägg Syftet med undersökningen är att få information om svenskarnas kunskap och inställning till samarbete mellan våra grannländer utifrån.
Advertisements

Novus Allmänheten om regional identitet i Dalarna (Del B)
Vilka väljs in i kommunfullmäktige? Jonas Olofsson Enheten för demokratistatistik Statistiska centralbyrån.
Konsekvenser av förändrade bilkostnader för kvinnors sociala aktivitetsmönster Ulrich Olofsson och Charlotte Alm Linköpings universitet.
Roger Andersson Jan Amcoff Thomas Niedomysl
Rekrytering – därför väljs inte de mest kompetenta till jobben
Resvaneundersökning Syd 2007
Oväntade utgifter – något att räkna med Ingela Gabrielsson, privatekonom
HUR GÖR BORN GLOBALS? – OM FÄLLOR OCH FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR UTLANDSFÖDDA FÖRETAG Sara Melén och Emilia Rovira Nordman Handelshögskolan i Stockholm.
En studie om samhällsvård för barn i Västernorrland
Kapitel 10 November 2008/Leif Carlsson Boende och boendemiljö Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Fastighetsbyrån Konjunkturundersökning Oktober 2012.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hemtjänst Centrum (minst 7 svarande) Hemtjänst.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Karlskrona Hemtjänst.
U N G D O M S S T Y R E L S E N Demokrati och mänskliga rättigheter Svenska folkets kunskaper och värderingar.
Den samhällsekonomiska nyttan av utlandsstudier Resultat från studier i utredningen av utlandsstudiemedel (SOU 2011:26)
Studerande 2012 – ekonomi, boende och framtidsval Ingela Gabrielsson Privatekonom.
11 Kvaliteten i ditt vård- och omsorgsboende Stadsledningskontorets brukarundersökning Bromma.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hammarö Särskilt boende.
Student Ekonomi Erik Nygårds Hang-Jin Lee Vina Balaghi Projektarbete 2 732G22 Grunder i statistisk metodik Ht-08.
Syftet med rapporten Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer Diskutera orsaker till utvecklingen Analysera konsekvenserna för likvärdigheten.
TIMBRO 20 september 2011 TIMBRO Timbro Economic Freedom of the World Index – Sverige.
Det ekonomiska värdet i personnamn Angela Djupsjöbacka & Jonas Lagerström Åbo Akademi University
Patientsäkerhetsronder ”Executive Walk Rounds” – EWR.
Projekt 5.3 Gilpins och Ayalas θ-logistiska modell A Course in Mathematical Modeling - Mooney & Swift.
Aborter i Norden 2013 Anna Heino Mika Gissler.
NORDEN IMK seminarium Kompensation för privatkopiering – nu och framtiden Stockholm 28 augusti 2015 Stefan Widmark.
Vad driver den etniska bostadssegregeringen i Sverige och vilka konsekvenser leder detta till? Emma Neuman KEFU-dagen, Lund 2 juni 2016.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Mora Särskilt boende.
Sida 1 Så ser svensken på fritidshus 2007 Synovate Temo för Nordea Anna Bäcklund
Användning av föräldraledighet och fortsatt barnafödande Ann-Zofie Duvander Försäkringskassan och Stockholms universitet
Segregering - integrering. Etnocentrism – egna kulturen som måttstock Kategorisering – kategorisera människor, risk för vi/dem Etnicitet – social tillhörighet,
SEGREGERING - INTEGRATION. Etnocentrism – egna kulturen som måttstock Kategorisering – kategorisera människor, risk för vi/dem Etnicitet – social tillhörighet,
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Innehållsförteckning presentationsbilder 2017
Innehållsförteckning presentationsbilder 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Innehållsförteckning presentationsbilder 2017
Innehållsförteckning presentationsbilder 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Innehållsförteckning presentationsbilder 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Innehållsförteckning presentationsbilder 2017
Innehållsförteckning presentationsbilder 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019
Presentationens avskrift:

Boendekarriärer i ett långsiktigt individperspektiv Lina Hedman, forskare i kulturgeografi Institutet för bostads- och urbanforskning lina.hedman@ibf.uu.se

Om studieområdet: boendekarriärer under lång tid Mycket tidigare forskning om segregation och etniska skillnader i flyttmönster Dock: de flesta studier av etniska skillnader i flyttbeteende/områdesval fokuserar på en enskild flytt (år/kortare tidsperiod) Ex. Skillnad i benägenhet att flytta in i/lämna resurssvaga områden Longitudinella studier för att kunna mäta mönster/skillnader över långa tidsperioder Områdesstudier – hur länge ngn bor i samma (typ av) område Studier utifrån bostadstyp – hur länge innan ngn lämnar/flyttar in i ett visst segment GeoSweden – möjlighet att följa individer under 19 år (1990-2008)

Bostadskarriärer över tid Nordiskt forskningsprojekt om etnisk boendesegregation i Sverige, Norge, Finland och Danmark Denna delstudie (Finland, Danmark, Sverige): analysera hur lång tid det tar för infödda resp. minoritetsgrupper att flytta in i äganderätt Strategi: survival analysis – mäta tiden från en gemensam startpunkt till dess att en händelse (flytt till äganderätt) inträffar. Urval: Boende i huvudstadsregionerna Mellan 25 och 34 Ej bor i äganderätt Uppfyller samtliga kriterier någon gång 1991-2000 (detta år = startpunkt) Bor i Sverige minst sex på varandra följande år (inkl. startåret)

preliminära resultat: hur stor andel har inte flyttat in i äganderätt? Uppföljningsår

Prel. Resultat (forts): skillnad beroende på födelseland Födelseland Oddskvot p-värde Sverige Referenskategori Västländer 0,856 .000 Östeuropa 0,611 .000 Afrika och västra Asien 0,382 .000 Resten av Asien 0,711 .000 Central- och Sydamerika 0,492 .000 Med kontroll för diverse (de vanligaste) variablerna avseende demografi och socio- ekonomisk status (och period samt uppföljningsår)

Områdeskarriärer över tid Svensk studie (med internationella kollegor): följer individers boendekarriär avs typ av område över 18 (19) år, (1991-2008) (1990-2008) I huvudsak deskriptiv studie Urvalsgrupp: Samtliga individer boende i Stockholm som: Var mellan 16 och 25 år 1990 Bodde med sina föräldrar 1990 Flyttade hemifrån och inledde den egna boendekarriären 1991 Områdestyper baserade på andel låginkomsttagare i området (de 500 närmaste grannarna i arbetsför ålder) Kvintilindelning: Kvintil 1 = lägst andel låginkomsttagare. Kvintil 5 = högst andel låginkomsttagare

Individer uppvuxna i kvintil 1 (lägst andel låginkomsttagare)

Individer uppvuxna i kvintil 5 (högst andel låginkomsttagare)

Invandrade från ”icke-västländer”, uppvuxna i kvintil 5 (högst andel låginkomsttagare)

SLUTSATSER från graferna Det finns ett samband mellan vilken typ av område du ”växer upp” i och vilken typ av område du hamnar i 18 år senare Personer som bor med sina föräldrar i kvintil 5-områden (högst andel låginkomsttagare) är betydligt mer benägna att aldrig lämna denna typ av område Personer födda i ”icke västländer” som bor med sina föräldrar i kvintil 5- områden (högst andel låginkomsttagare) är betydligt mer benägna än motsvarande grupp svenskfödda att aldrig lämna denna typ av område Dock: mycket sker på vägen. Trots likheter mellan ”uppväxtområde” och ”slutområde” har en majoritet bott i ett eller flera andra typer av områden. Detta gäller inte i lika stor utsträckning (invandrade) personer uppväxta i kvintil 5-områden.

Jaha – och? Observera: graferna berättar inte om boendesituationen är bra eller dålig, inte heller om den är självvald eller ej Dock: kan det finnas negativa konsekvenser av att bo i kvintil 5 under lång tid? Internationella studier: grannskapseffekter förvärras med lång exponering Uppföljande studie (preliminära resultat): Det finns ett negativt samband mellan antal år spenderade i kvintil 5 och inkomst från arbete för denna population Detta samband gäller trots (de vanliga) kontrollvariabler samt ett försök att kontrollera för selektion (fixed-effects model)

Deskriptivt samband (Observera: selektion sista åren!)

Tack! Vid frågor, kommentarer eller för att ta del av studierna (när de blir färdiga…), kontakta: lina.hedman@ibf.uu.se