Kvantmekanikens rötter

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
Advertisements

Speciella relativitetsteorin
MaB: Andragradsfunktioner
Energi och energiomvandlingar
En vetenskaplig revolution
X-mas algebra Är du redo? Klicka!!.
Vart tog all antimateria vägen egentligen?
Gravitation & Cirkulär rörelse Centripetalacceleration Newtons Gravitationslag Satelliter Keplers lagar.
Den teoretiska fysikens historia
Ljus, fotoner och vågor Gullviva Gymnasium.
hej och välkomna EKVATIONER Ta reda på det okända talet.
Arbete, energi och effekt
Vad är energi? Energi är något som har förmågan att utföra ett arbete eller göra att det sker en förändring.
Energi!.
Ellära Fysik 1 / A Översiktlig beskrivning av en del av innehållet i Ellära – Fysik A För djupare studier hänvisar jag till kurslitteratur som finns.
Atomen och atompartiklar
Speciella Relativitetsteorin
1 Ingenjörsmetodik IT & ME 2009 Föreläsare Dr. Gunnar Malm.
ATOMFYSIK.
Kan man tro på det man inte kan se?
Atomen och periodiska systemet
Ämnen Följer kapitlen i boken
Atomfysik ht 2010.
Från Demokritos till Schrödinger Atomer, vågor och/eller partiklar??
Algebraiska uttryck Matematik 1.
Och annat runt omkring det!
Fotosyntesen Hur fungerar den?.
Fermi - Dirac fördelning vid olika temperaturer Fermi-Diracstatistiken vid olika temperaturer Hög T Låg T T=0 FF  F = Fermienergin.
Olika energiformer Energiprincipen
Del 1: Naturvetenskap s. 6-7
Atomer och isotoper I en atomkärna finns neutroner och protoner
Algebra och ekvationer
Atom och kärnfysik.
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
Kunskapskrav och matriser
Föreningar Kemi.
Efterfrågemodeller R. D. Jonsson, Transportmodellkurs Trafikverket
”Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du?”
- Atommodellen & periodiska systemet
ATOM OCH KÄRNFYSIK.
Fysik höstterminen 2012 Optik Atom- och kärnfysik Universum
Stjärnor Stjärnor uppträder ofta i grupper
Strålning.
Ljuset har en dubbel natur.
William Sandqvist Optokomponenter Alla halvledarkomponenter har optiska egenskaper och detta utnyttjas numera i en rad viktiga komponenter.
Repetition.
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Fk3002 Kvantfysikens grunder1 Föreläsning 7 Stern-Gerlach-apparaten Bastillstånd Kvantfysikens formalism.
Sammanfattning Ämnenas beståndsdelar Fast, flytande och gas
TATA31 Linjär algebra Examinator, föreläsare: Ulf Janfalk
Ljus Gör så att vi kan se!.
KEMI Vad är det egentligen?.
Föreläsning 3 – Heisenbergs osäkerhetsprincip Materialet motsvarar Kap 2.1, 2.2, 2.5 and 2.6 i Feynman Lectures Vol III + Uncertainty in the Classroom.
Föreläsning 2 Youngs dubbelspaltexperiment
Atomfysik och kärnfysik
Atomfysik Rutherford spridning Linje spektra Bohrs väteatom
Kemi finns överallt runtomkring oss.
Optik.
Man kan ha nytta av detta men det kräver viss förförståelse
Hur ser universum ut? När vi tittar upp på himlen en natt så kan vi med blotta ögat se ett antal små prickar & ofta en större prick, månen. Den del av.
Metaller Kap 12 Sid
Stora tänkare inom kemin
En inledning till pararbete i åk 8
Regel 18 Boll i vila rubbad.. Regel 18 Boll i vila rubbad.
Kärnfysik Naturens minsta byggstenar
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Atom och kärnfysik.
Atomens byggnad del 1 Vi ritar grundämne 1-20!.
Atomen och periodiska systemet
Allmän strålningsfysik
Presentationens avskrift:

Kvantmekanikens rötter Sverker Johansson Högskolan för Lärande & Kommunikation

Fysikens problem år 1900 Etern och ljusets hastighet Glöd Ljus bevisat vara både våg och partikel Atomer borde vara instabila Kemins mönster Radioaktivitet Energikälla Orsak & verkan Merkurius bana

Bohrs atommodell VARFÖR?? Hur få atomer stabila? Hindra elektroner från att byta bana hur de vill! Förbjud mellanliggande banor. Tillåt endast banor där omkretsen = ett heltal gånger h/mv. Helt godtyckligt påhitt, men det funkar för väte! VARFÖR??

Glöd Förväntad glöd Verklig glöd

Plancks strålningslag Antag att ljus kommer i “paket”, med Energi = Plancks konstant (h) gånger frekvensen (f) Max Planck Helt godtyckligt påhitt, men det funkar! mellanstora paket, går ibland stora paket, går inte alls VARFÖR?? små paket, går bra hög låg Frekvens

Är allting vågor? Louis de Broglie Ljus är vågor – men också “ljuspaket” E=hf, blir detsamma som p=hf/c, där p är rörelsemängd. Men c/f = våglängd (l), så p=h/ l. Tillämpa detta på elektroner också! För elektroner är p=mv Alltså l=h/mv. Har elektroner våglängd?? Helt befängd idé!?

Koppla ihop Bohr och de Broglie! Bohr: Helt antal gånger h/mv runt banan. de Broglie: Våglängd = h/p = h/mv Helt antal våglängder runt banan! Ok, åtminstone en ledtråd till varför Bohrs modell funkar. Men hur kommer vi vidare?

Heisenberg & Schrödinger 1925 Löser båda samtidigt atomproblemet var och en på sitt sätt. Kombination av matematiska knep och inspirerade gissningar. Helt olika matematiska knep: Heisenberg: matriser och diskret matematik Schrödinger: vågfunktioner och operatorer Acaлкa, вы продолжаетесь наблюдать ?

Vi håller oss till Schrödinger (Heisenbergs matte ännu konstigare) Klassisk fysik: rörelseenergi + lägesenergi = total energi mv2/2 + V = E (p=mv): p2/2m + V = E Antag att det finns en vågfunktion ψ (psi) som beskriver ”vågigheten” hos en elektron. Multiplicera energiekvationen med ψ : p2/2m ψ + V ψ = E ψ Ersätt p med operatorn ih∂/∂x: Detta är Schrödingerekvationen! Lös ekvationen! h2/2m ∂2ψ/∂x2 + V ψ =Eψ

Schrödingerekvationen h2/2m ∂2ψ/∂x2 + V ψ =Eψ Har bara lösningar för vissa energier Matchar elektronernas energi i ”tillåtna” banor Löser Bohrs problem Matchar de Broglies vågidéer

Vad betyder då vågfunktionen? Var är elektronen någonstans?? Svaret på båda frågorna hänger ihop. Vågfunktionen innehåller information om SANNOLIKHETEN att hitta elektronen i ett visst tillstånd. Elektronen har inte ett visst bestämt läge, det finns bara olika SANNOLIKHET att hitta den på olika ställen.

Samma sak för andra egenskaper, som hastighet, riktning m.m. För varje egenskap finns en matematisk operator som används för att få fram sannolikt värde för den egenskapen ur vågfunktionen. Schrödingerekvationen består egentligen av energi-operatorn: h2/2m ∂2ψ/∂x2 + V ψ =Eψ h2/2m ∂2/∂x2 + V är energioperatorn (h2/2m ∂2/∂x2 + V) ψ =Eψ

Egenheter Egentillstånd, egenvärden, och egenfunktioner är speciella begrepp i kvantmekaniken. Ett egentillstånd är ett tillstånd där en viss egenskap har ett bestämt värde, inte bara en sannolikhet. Egenvärdet är det bestämda värdet Egenfunktion är motsvarande vågfunktion

Heisenbergs osäkerhetsrelationer Finns inget tillstånd som är egentillstånd för både läge och rörelsemängd Alltså kan inte både läge och rörelse-mängd ha bestämda värden samtidigt! Totala osäkerheten måste vara större än Plancks konstant DpDx > h

Exakt läge -> inte en aning om rörelsen Exakt rörelse -> inte en aning om läget Samma sak med energi och tid DEDt > h Exakt energi -> inte en aning om när den har den energin Exakt tidpunkt -> totalt osäker energi