Rebecca Willén Doktorand Grundkursen i psykologi 2014-11-07 Grundläggande forskningsmetod med fokus på personlighetspsykologisk forskning Rebecca Willén Doktorand Grundkursen i psykologi 2014-11-07

Vem är jag? Rättspsykologi; forskargruppen Criminal, Legal, and Investigative Psychology (CLIP) Kognition och socialpsykologi Min forskning: Förhörstekniker och tillförlitlighetsbedömningar. Just nu fokus på minnesunderlättande tekniker för målsägare som utsatts för upprepat våld (script & schema) Forskningsmetod är kärnan i all vetenskaplig forskning Vissa metoder är vanligare och andra sällsyntare inom de enskilda fälten

Dagens föreläsning Grundläggande forskningsmetod* Tre centrala begrepp Vad är forskningsmetod? Personlighetspsykologisk forskning Vanliga metoder och problem Diskussionsuppgift Kritik mot psykologisk forskning * I kursboken framstår metoderna som specifika för personlighetspsykologin trots att de är allmänna för psykologin. (Se även metodkapitlen i era övriga kursböcker.)

Tre centrala begrepp Reliabilitet = Hur objektiv och träffsäker är mätningen? (ex., Blir det samma resultat oavsett vem som räknar? Mäter linjalen likadant varje gång den används?) Validitet = Vad mäter vi? (ex., Kan vi mäta höjd i kg? Får jag veta vad du tycker om USAs utrikespolitik om jag frågar vad du tycker om Barack Obama?) Generaliserbarhet = Gäller resultaten under andra omständigheter och för andra individer?

Vad är forskningsmetod? Design, data, källor, analyser, & rapportering 1. FORSKNINGSDESIGN Experiment Surveys (utfrågningar) Observationer Fallstudier Arkivstudier 3. TYP AV DATA (ung. termologi) Kvalitativ vs. kvantitativ Intervjuer Skalor/enkäter/frågeformulär Arkivdata Testningar/mätningar Bilder Texter 2. KÄLLOR (ung. termologi) Självrapporter Andra människor Instrument (mätningar, inspelningar) Arkiv

Forts. Vad är forskningsmetod? … dataanalyser & rapportering Kvalitativ analys T.ex. innehållsbaserad; tolkande Kvantitativ analys Kvantifiera materialet; bearbeta siffrorna 5. RAPPORTERING Inom psykologin vanligtvis en skriftlig rapport Artikel eller annan skriftlig sammanställning Psykologin är starkt kritiserad för hur man genomför sina dataanalyser och rapporterar sina resultat.

För- och nackdelar med olika metoder

Experiment Viktiga fördelar Viktig nackdel Orsakssamband (kausalitet) kan fastställas Kontroll Viktig nackdel Ofta på bekostnad av extern validitet

Surveys (utfrågningar) Viktiga fördelar Respondenten har unik kunskap om sig själv Enkelt Viktiga nackdelar Självrapportering Känner folk sig själva? Svarar de ärligt? Är de motiverade? Förstår de frågorna? (I boken: Response sets) Inga slutsatser om kausalitet

Observationer Viktig fördel Viktiga nackdelar Kan observera individens beteende (under kontrollerade former eller i den naturliga miljön) Viktiga nackdelar Hur ”naturligt” beter man sig när man är observerad? Påverkas beteendet av att man är observerad? Inga slutsatser om kausalitet

Fallstudier Viktiga fördelar Viktiga nackdeler Djupare analyser av det enskilda fallet Kan t.ex. användas för att generera nya teorier och hypoteser Viktiga nackdeler Går ej att generalisera utifrån enskilda fall Inga slutsatser om kausalitet

Arkivstudier/arkivdata Viktig fördel Kan generera objektiva fakta om individer (t.ex. brottsregister, partnerskap, barn, boende) Viktiga nackdelar Ibland ett alltför grovt mått (t.ex. stabila och långvariga kärleksrelationer i särboskap & ej registrerade?) Inga slutsatser om kausalitet

Vanliga svagheter överlag med samhällsvetenskaplig metod Vad mäter vi (validitet) och hur objektiv (reliabilitet) är mätningen? Användandet av skalor. Vilken skala (1-5, 1-7, 1-10, VAT, etc)? Vad betyder skalan? Individers olika sätt att hantera skalor (t.ex. alltid skatta i underkant/överkant). Tolkningar. Av beteende och respons. Observatörer, intervjuare, experimentledare, analytiker, kodare. Varje person som deltar i forskningens utförande kan inverka på resultaten genom påverkan & egna tolkningar. Att jämföra med t.ex. fysik där man ofta kan mäta objektivt en specifik reaktion

Personlighetspsykologisk forskning Vanliga metoder Personlighetsskalor Observationer Arkivdata (”life-outcome data”) Standardiserade tester (”test data”) Fysiologiska mätningar (t.ex. fMRI), projektiva tekniker (t.ex. Rorschach) Vanliga problem Självrapporter, skalor ”Naturligt” beteende när man blir observerad? Grova mått Ej slutsatser om kausalitet Extern validitet (ekologisk validitet & generaliserbarhet) Reliabiliteten i projektiva tekniker ifrågasätts

Vanliga bekymmer överlag inom personlighetspsykologisk forskning Vad är personlighet? (Stabilt över tid, men om det ändå förändras då?) Vad hör till individens personlighet och vad är en konsekvens av situationen?

Diskussionsuppgift Diskutera hur ni skulle mäta personlighetens betydelse för högskolestudenters val att äta kött. Operationalisera följande forskningsfråga: Vilken betydelse har personligheten för högskolestudenters val att äta kött?

Vilken betydelse har personligheten för högskolestudenters val att äta kött? Övergripande problem med frågan: Hur vanligt är det att man faktiskt medvetet väljer att äta kött? Dvs, spelar personlighet överhuvudtaget någon roll för huruvida man fortsätter äta kött om man växt upp med att familjen äter kött? Alternativa frågeställningar: Vilken betydelse har personligheten för studenters val att börja äta kött, trots att personen vuxit upp som vegetarian? Vilken betydelse har personligheten för studenters val att äta vegetariskt? (Men: Vilka andra faktorer än personlighet kan inverka på beslutet att äta vegetariskt? Viktigt att kontrollera för dessa!)

Kritik mot psykologin 96% av alla studier inom psykologin får de resultat som forskarna hade förväntat sig (dvs, bekräftade hypoteser) ”Positiva” resultat är ca 3 till 5 gånger vanligare inom psykologin (och andra samhällsvetenskapliga ämnen) än inom de ”hårda” vetenskaperna Är det ett bevis på att psykologer är ovanligt bra på att förutse framtiden? Publiceringskultur som premierar nya & häftiga fynd Konfirmatorisk vs. explorativ forskning P-hacking ”Byrålådeproblemet” (the file drawer problem)

Konfirmatorisk vs. explorativ forskning Konfirmatorisk = Alla väsentliga beslut tas ad hoc Hypoteser Analyser Post hoc beslut kan också göras, men ska alltid rapporteras som explorativa Explorativ = Mer frihet Testa olika analyser? Ok! Formulera nya hypoteser efterhand? Ok! Det mesta är ok så länge man skriver i rapporten vad man faktiskt gjorde

P-hacking “Exploiting – perhaps unconsciously – researcher degrees of freedom until p<.05.” (ur Urban Dictionary) Randall Munroe: xkcd.com

Hur vanlig bland psykologer? Tvivelaktig metod Hur vanlig bland psykologer? Rapporterar ej alla beroendevariabler 67% Samlar in mer data om ej signifikanta resultat 58% Rapporterar endast de studier som ”funkade” 50% Utesluter data efter att ha kollat hur det inverkar på resultaten 43% Rapporterar oväntade resultat som väntade 35% Rapporterar ej alla betingelser 27% Felaktig avrundning av p-värden 23% Avbryter datainsamlingen när man fått önskade resultat

Sammanfattning Psykologisk forskning kritiseras hårt Många tveksamma metoder förekommer även inom andra samhällsvetenskaper (även andra vetenskaper, t.ex. medicin), men psykologin verkar utmärka sig Alla psykologer använder inte tveksamma metoder! Publicerad forskning är inte synonymt med sanning Mycket svårt att urskilja tveksam forskning från korrekt utförd forskning (särskilt inom psykologin)