Verksamhetsberättelse IFO 2017

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
UPPFÖLJNING I KOMMUNERNA 10 MARS Agenda Syfte Process och målgrupp Rapportering Summering.
Advertisements

Förbättringsområde Ökad tillgänglighet för personer med behov av att ta sitt blodtryck.
Första linjen för barn och unga med psykisk ohälsa.
Sid 1 Månad 20xx Information om stöd till ungdomar med funktionsnedsättning Information om stöd till ungdomar med funktionsnedsättning Mathias Holmlund.
Våldsbejakande extremism - en beskrivning av Nacka kommuns strategi Jan Landström Säkerhetssamordnare i Nacka kommun Jan Landström.
Läkemedel, fokusområde för division Läns- och Närsjukvård, 2016 Förskrivningen av läkemedel till personer över 75 år har ökat med nära 70 procent sedan.
Färdiga e-tjänster för att effektivisera er hantering kring ENSAMKOMMANDE BARN Under 2015 kom ensamkommande barn och unga till Sverige för att söka.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Taltidning till fler 16 mars 2017 Götabiblioteken.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Vad kan du som förälder göra? Om någon annan inte har det bra
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Att långsiktigt säkra konkurrenskraften genom att samverka
Aktuellt COSMIC R8.1 Nummer 17 vecka
Nätverk för lärare på fritidshem
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Åtgärdswebben.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2014?
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Kunskapsprocessen Spånga Grundskola
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Graviditet-förlossning-eftervård-BVC
Systematiskt kvalitetsarbete
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Tobak - Lektion 2 Åk 4-6.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
- Tobaksfri utmaning, för tobaksfria ungdomar
Verksamhetsberättelse Socialpsykiatri 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
Feber hos barn Hälsa i Sverige
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Led- och muskelmottagning
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
Feber hos barn Hälsa i Sverige
Projektledare Ann-Sofi Medin
En lokal handlingsplan för psykisk hälsa BAKGRUND År 2016 slöt regeringen och SKL överenskommelse som syftar till att stärka regioner i arbetet.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Presentationens avskrift:

Verksamhetsberättelse IFO 2017

Vuxna-Uppföljning, utvärdering och resultat Feedback Informed Treatment (FIT) Flertalet verksamheter inom Råd och Stöd använder eller är på gång att börja använda FIT Patientenkät Beroendemottagningen Götgatan, Valhallagatan, Skyddat boende för kvinnor, KC självskattningsformulär Genomförandeplan Team Bo Kvar anger att uppföljning sker var 3:e månad eller oftare. Efter avslutad insats utvärderingsenkät. Muntlig utvärdering Stadsmissionen, Rådgivning och stödsamtal, Anhörigstöd (efter varje terminsavslut även skriftlig utvärdering), VITA efter avlutad grupp samt efter 6 månader.

Tillgänglighet-Synpunkter och klagomål Merparten av verksamheterna uppger att en första tid/kontakt kan ges inom 10 dagar. Beroendemottagningen kan erbjuda akuttid inom 1-2 dagar. Synpunkter och klagomål Mycket få klagomål och inga av större ”dignitet” t.ex. synpunkter på lokaler. Flera positiva omdömen från enskilda personer.

Barn och unga-Uppföljning, utvärdering och resultat Feedback Informed Treatment (FIT) Flertalet verksamheter inom Råd och Stöd använder eller är på gång att börja använda FIT Skattningsinstrument (beprövat med hög reliabilitet och validitet) 3 ggr under behandlingsperioden samt 1 gång efter avslut. Boosterträffar efter 3, 6, och 9 månader. IHF UngDok och FIT MiniMaria GHQ 12 och PSS (General Health Questionnaire-12, Perceived Stress Scale) Hagadal Verksamhetsplan, åtgärdsprogram Resursteamet Eget åldersanpassat instrument Eleonoragruppen

Barn och unga-TillgänglighetSynpunkter och klagomål Flertalet verksamheter kan erbjuda en första tid/kontakt inom 1-2 veckor. Några verksamheter har långa väntetider; Helgkollo en termin eller mer, Ungdomsmottagningen 6- 8 veckor för ett nybesök. Mycket få klagomål. Flera verksamheter rapporterar positiva omdömen t.ex. Hagadal, Resursteamet, Ungdomsmottagningen, MiniMaria. Många verksamheter har ”synpunkter och klagomål” som stående punkt på APT.

Noteringar/tänkvärt Många barn uppger vid första skattningstillfället att de inte vet varför de ska komma till verksamheten. Vid avslut uppger nästan 100 % att de vet anledningen till kontakten med oss. Detta kan låta märkligt men faktum är att vi erfarit att många barn deltar i olika behandlingsinsatser utan att veta varför. (Eleonoragruppen) Värt att notera är att Fältverksamheten möter en stor frustration från gymnasieungdomar. Frustrationen grundas i en känsla av utanförskap och svek från samhället, de förmedlar en upplevelse av att vara utestängda från vissa samhälleliga funktioner. Detta har lett till en ilska hos dessa ungdomar vilket skapar en oro och otrygghet i vissa stadsdelar. Vi upplever också att det blir en ökning när andra instanser av olika anledningar inte kan ta emot. T.ex. vid kö till BUP, när privata utförare förlorar avtal, skolkurator saknas på skolan (eller när barnet i fråga inte vill gå till skolkuratorn). (Råd och stöd, mottagningen)

forts Övergångar mellan aktörer och när avtal förändras gör det svårt att navigera och hjälpa dem i en kontakt till annan insats. (Resursteamet) Avsaknad av socialt stöd och stöd inom psykiatrin kopplade till långa väntetider ökar söktryck och komplexitet i våra ärenden. (Resursteamet) Då vår målgrupp ofta överlappar deras (psykiatrin) är en ständig dialog med dem nödvändig i syfte att ha gemensamma rutiner kring dessa barn. (Råd och stöd, mottagningen) Det finns ett behov av att ha fortlöpande diskussion med skolor om vad socialt arbete är och att vi arbetar med familj, inte enbart elev. Skolan behöver ge utrymme och handlingsfrihet till det psykosociala arbetet. (Resursteamet) Vår bedömning är att problematik kopplad till skolors organisation påverkar det dagliga arbetet kring elev, personal och familj. (Resursteamet)