Vad ingår kursen? i korta drag

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
FL3 732G81 Linköpings universitet.
Advertisements

Vad ingår kursen? i korta drag
Tillämpad statistik Naprapathögskolan
Beskrivande statistik för två beroende slumpvariabler
Statistik Tabeller och diagram.
Förelasning 1 Kursintroduktion Statistiska undersökningar
FL1 732G70 Statistik A Linköpings universitet.
Grundläggande statistik ht 09, AN
Matematisk statistik och signal-behandling - ESS011 Föreläsning 1 Igor Rychlik 2015 (baserat på föreläsningar av Jesper Rydén)
Några allmänna räkneregler för sannolikheter
Lite repetition och SAMBAND & INFERENS. population Population Stickprov, urval INFERENS = Dra slutsatser från data om hela populationen utifrån ett stickprov.
Genomgång - biostatistik Fråga 1 I en liten undersökning efterfrågades uppgifter om ålder hos 20 personer med högt blodtryck se tabell a)Beräkna.
Föreläsning 8 732G81. Kapitel 8 Inferens om en ändlig population Sid
Så kan det låta! … Mätinstrumentets reliabilitet och validitet ökades avsevärt genom en pilotstudie och för att nå bästa generaliserbarhet valdes ett representativt.
1 Stokastiska variabler. 2 Variabler En variabel är en egenskap hos en individ /objekt. En variabel kan, som vi tidigare sett, vara kvalitativ eller kvantitativ.
Deskription + enkät Mätnivån styr hur man kan analysera data Tabeller – frekvenstabeller Diagram – cirkeldiagram, stapeldiagram, histogram, boxplot Beskrivande.
Föreläsning 6 732G81. Kapitel 6 Inferens om en population Sid
Experimentdesign och statistik Håkan Rydin Evolutionsbiologiskt centrum växtekologi Medan ni väntar – fundera över: Varför använder biologer statistik?
Deskription. Individer och variabler Individer, undersökningsobjekt – De vi undersöker. De vi gör mätningar på. Kan vara människor, men kan också vara.
Introduktion. Exempel: Till ett försök med bantningsmedlet Bantomid anmälde sig 14 personer frivilligt, alla med övervikt. De delades slumpmässigt in.
Introduktion. Kenny Bränberg Steg 3 + specialkurser Tränare i Sävar IK och assisterande tränare i Mariehem SK. 16 års tränarerfarenhet. Alla åldersgrupper.
Vad är Statistik? Inom statistik teorin studeras -Hur vi samlar in data. -Hur data analyseras och vilka slutsatser som kan dras från data. -Hur insamlad.
Etableringsreformens effekter på de nyanländas integration. Slutrapport. av Pernilla Andersson Joona, Alma Wennemo Lanninger och Marianne Sundström Institutet.
Samband mellan kvalitativa variabler Korstabeller Moore kapitel 2.5 och kapitel 9.
Statistisk inferensteori. Inledning Den statistiska inferensteorin handlar i huvudsak om att dra slutsatser från ett slumpmässigt urval (sannolikhetsurval)
En sak i taget 1. Mata in data 2. Förbered data för beräkningar 3. Beräkna 1. Börja med att testa din hypotes 2. Därefter titta på ev bakomliggande faktorer.
Deskription + enkät Mätnivån styr hur man kan analysera data Tabeller – frekvenstabeller Diagram – cirkeldiagram, stapeldiagram, histogram, boxplot Beskrivande.
Hypotesprövning. Statistisk hypotesprövning och hypotetisk-deduktiv metod Hypotetisk-deduktiv metod: –Hypotes: Alla svanar är vita. –Empirisk konsekvens:
Kvantitativa forskningsmetoder Sociologi A HT 2014 Ilkka Henrik Mäkinen (momentansvarig)
Korstabeller och logistisk regression Samband mellan kvalitativa variabler.
Så kan det låta! … Mätinstrumentets reliabilitet och validitet ökades avsevärt genom en pilotstudie och för att nå bästa generaliserbarhet valdes ett representativt.
Sveriges geografi Det svenska kulturarvet. Geografi Göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska.
Bearbetning och presentation Repetition… Kodning av svaren Rapportskrivning Olika feltyper.
Introduktion. 2 Vad är statistik? ”En massa siffror” Beskrivning av staten Metodlära.
1 Utvärdering och tolkning: MBA Program Admission Policy Rektorn vid ett stort universitet vill höja standarden på de som antas till deras populära MBA-program.
4.1 Grundläggande sannolikhetslära När osäkerhet förekommer kan man aldrig uttala sig tvärsäkert. Istället använder vi sannolikheter, väntevärden, standardavvikelser.
Enkätundersökning Företagande & Jul
D A B C Vems påstående stämmer? I bilden står talen 9, – 11 och 2 3
KAP 5 – SANNOLIKHETSLÄRA OCH STATISTIK
Insikt 2015 Söderköpings kommun
X 5.2 Tabeller och diagram Frekvenstabell
INFÖR NATIONELLA PROVET
Rapport nyckeltal för grundskola, skolbarnsomsorg och förskola
INFÖR NATIONELLA PROVET
Kap 4 - Statistik.
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam elevenkät 2016
Regiongemensam elevenkät 2016
Data och att presentera data
Förelasning 1 Kursintroduktion Statistiska undersökningar
2013 HT, dagtid Statistiska institutionen
En lönejämförelse mellan män och kvinnor
JÄMIX® 2011 för Göteborgs stad Bolag och förvaltningar nr 1
Privata alternativs betydelse för lärare
Regiongemensam elevenkät 2016
Antal besökare och besöksflöden i Kåseberga
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
Föreläsningsanteckningar till:
STATISTIK OCH SANNOLIKHETER
Hit har vi kommit! Nu går vi vidare!.
Statistikuppgift åk8 Upptäck datorns förträfflighet i att rita diagram och beräkna statistik.
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
Kent W. Nilsson Falun
VHS internationella antagningsomgång - Rekrytering och söktryck 1(2)
IQs Alkoholindex 2018.
Y 5.4 Tabeller och diagram Frekvens och relativ frekvens
Uppskattning av vinstnivåer i friskolor DemoskopPanelen
Presentationens avskrift:

Vad ingår kursen? i korta drag Beskrivande statistik Sannolikheter Slumpvariabler Sannolikhetsfördelning Väntevärde, Varians Korrelation Normalfördelning Stickprovsteori Felmarginal Konfidensintervall Hypotesprövning -test

Inledning Undersökningar Kvalitativa Kvantitativa Statistiska undersökningar är kvantitativa. Insamling av data: Experiment Totalundersökning Urvalsundersökning Datatyper Sekundärdata primärdata

Vi skiljer mellan observation och variabel För en viss enhet eller individ kan en observation göras på ett flertal variabler Ex 1: Vi observerar ett antal variabler på en bil. Variabler: Bilmärke, Ålder på bil, Antal mil bilen gått, Drivmedelstyp, Bromsträcka, Däcktyp, Vägunderlag. Detta kan ge 7 värden vilka utgör en observation på 7 variabler.

Ex 2: Vi observerar ett antal variabler på en person. Variabler: Kön, Ålder, Utbildning, Attityd. Detta kan ge 4 värden vilka utgör en observation på 4 variabler. Ex 3: Vi observerar ett antal variabler för ett företag som har en viss produktion. Variabler: Typ av bolag, Omsättning, Antal anställda, Könsfördelning bland anställda, Kvalitet på produktion Detta kan ge 5 värden vilka utgör en observation på 5 variabler.

Variabler: Kvalitativa: ex: kön, region, politiskt parti variabler som ej antar siffror Kvantitativa: ex: längd hos en människa bromssträcka hos en bil antal rum i en lägenhet utomhustemeperatur

Vi kan göra många observationer på en enhet (bil, person, företag) Vi kan göra många observationer på en enhet (bil, person, företag). Antalet observationer betecknas ofta med n. Variabler mäts med olika skalor: t ex Nominalskala --- kön Ordinalskala --- åldersgrupper Intervallskala --- temperatur Kvotskala --- vikt

Tabeller o Diagram Kvalitativa variabler som t ex partisympati presenteras helst med cirkeldiagram eller… pie chart

med stapeldiagram. Bar chart

Två variabler kan presenteras i en korstabell I tabellen ser vi frekvenser Totalt har 60 personer svarat (attityd till införandet av en avgift för att använda boule-banan) Pos Neg Man 8 12 20 Kvinna 14 26 40 22 38 60

Även dessa data kan presenteras i ett stapeldiagram.

Pos Neg Man 40% 60% 100% Kvinna 35% 65%

Attityd summar sig till 100% inom kön

Kvantitativa variabler Dessa variabler mäts med siffror Presenteras t ex med Stolpdiagram Histogram Punktdiagram (Dotplot) Lådagram (Boxplot)

Ex: 20 lägenheter har dragits slumpmässigt eller på måfå och antal rum har räknats Data: 4 3 2 3 5 4 4 1 1 2 4 4 3 5 3 3 6 4 2 2 Ordnad datamängd: 1 1 2 2 2 2 3 3 3 3 3 4 4 4 4 4 4 5 5 6 Frekvenstabell: x f x=antal rum f=frekvens 1 2 2 4 3 5 4 6 5 2 6 1

Stolpdiagram

Histogram

Punktdiagram

Lådagram

Lägesmått Typvärde Median Medelvärde Ex: Variabel x=antal rum i en på måfå vald lägenhet Sorterat datamaterial: 1 1 2 2 2 2 3 3 3 3 3 4 4 4 4 4 4 5 5 6 Typvärde är det vanligaste värdet = 4 Median är det mittersta värdet = ? Antalet obs är här 20 (jämt) så ta medelvärde på de två mittersta värdena Medianen =3

Medelvärde= Medelvärde betecknas

Vägt medelvärde Ett medelvärde kan skrivas på flera olika sätt.

Standardvägning Ex: Dödlighet bland präster och järnvägsmän Ålder år Antal personer Antal döda Dödlighet promille 25-34 35-44 45-54 55-64 65- 21 000 29 000 22 000 46 90 218 490 1690 2,2 3,1 7,5 22,3 76,8 69 000 52 000 39 000 10 000 284 256 423 559 936 4,1 4,9 10,8 25,4 93,6 Totalt 123 000 2534 20,6 192 000 2458 12,8

Vi ser att allmänna dödstalet för präster är 20,6 och för järnvägsmän 12,8 Ej jämförbara siffror. För att få jämförbara siffror så ska vi standardväga. Bilda nya vikter så att antalet personer i åldersgrupperna blir jämt fördelat. 25-34 år: 35-44 år: 45-54 år: Obs!!! Summan av alla vikter är alltid 1 55-64 år: 65- år:

Nu beräknar vi nya allmänna dödstal Nu beräknar vi nya allmänna dödstal. Använd de nya vikterna för båda grupperna. Summa(vikt*dödsrisk). Präster: Järnvägsmän: Nu ser vi att det faktiskt är farligare att vara järnvägsman

Spridningsmått Variationvidd Kvartiler Kvartilavstånd Standardavvikelse Ex: Variabel x=antal rum i en på måfå vald lägenhet Sorterat datamaterial: 1 1 2 2 2 2 3 3 3 3 3 4 4 4 4 4 4 5 5 6 Variationsvidd(bredd) = största- minsta värdet = 6-1= 5 rum Varaitionsområde = 1 till 6 rum Kvartiler:

1 1 2 2 2 2 3 3 3 3 3 4 4 4 4 4 4 5 5 6 De tre kvartilerna delar upp datamaterialet i fyra lika stora delar. I vissa fall får man ta medelvärdet mellan ett par obs. Kvartilavstånd = Standardavvikelse är en genomsnittlig variation mellan observationer och medelvärdet i datamaterialet. Betecknas s