Föreläsning 1, Komponentfysik 2014

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället
Advertisements

ELLÄRA Kapitel 3. Efter avsnittet ska du:  veta vad som menas med att ett föremål är elektriskt laddat  kunna förklara vad elektricitet är  veta vad.
Transienta förlopp är upp- och urladdningar
Vad menas med statisk elektricitet?
Ellära Fysik 1 / A Översiktlig beskrivning av en del av innehållet i Ellära – Fysik A För djupare studier hänvisar jag till kurslitteratur som finns.
Datorarkitekturer och operativsystem
Elektricitet Trådkurs 6
Ellära och magnetism.
El- och elektronik.
observation förutsägelser experiment förenklingar.
Sammanfattning Fysik A
ELLÄRA.
ELLÄRA Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Atomen Det finns drygt 100 st. olika atomer. Atom betyder odelbar.
Förmågor och centralt innehåll
ELLÄRA Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Sensorer och Mätsystem
Induktion, del 1 Induktion innebär att en elektrisk spänning alstras (induceras) i en elektrisk ledare, om ett magnetfält i dess närhet varierar. Detta.
William Sandqvist Lab 1 Några slides att repetera inför Lab 1 William Sandqvist
Elektricitet Vad är det egentligen?.
Förra föreläsningen: Laddning — elementarladdning ≈ 1, C Coulombs lag: Dielektricitetskonstanten i vakuum ≈ 8, C 2 /Nm 2 Faradays bur.
Nätaggregat(stationär) batteri (bärbar)
William Sandqvist Optokomponenter Alla halvledarkomponenter har optiska egenskaper och detta utnyttjas numera i en rad viktiga komponenter.
ELLÄRA Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Experimentella metoder i fysik 2009 Inledning Kerstin Jon-And.
Förra föreläsningen: Coulumbs lag Elektrisk fältstyrka: (V/m)
Resistans Resistorsymbolen skrivs på två sätt:
Resistans, enkla kretsar
Vad är elektricitet? Vad är elektricitet?
William Sandqvist Lab 2 Några slides att repetera inför Lab 2 William Sandqvist
Mål för kursmomentet Ellära-Magnetism i ämnet Fysik år 8.
Mål Matematiska modeller Biologi/Kemi Datorer muntlig presentation
Förra föreläsningen: Konservativt kraftfält, rotationsfria fält Energipotential Elektrostatisk potential och fältstyrka Spänning Kondensatorn Energiuppladdning.
Förra föreläsningen: Gauss sats Konservativt kraftfält, rotationsfria fält Energipotential Elektrostatisk potential och fältstyrka Spänning Kondensatorn,
Info om laborationer I interferens/diffraktionslabben räcker det med att redogöra för ANTINGEN interferensexperimentet eller för ALLA diffraktionsexperimenten.
Magnetiska fält och krafter
IF1330 Ellära Växelströmskretsar j  -räkning Enkla filter F/Ö1 F/Ö4 F/Ö6 F/Ö10 F/Ö13 F/Ö15 F/Ö2F/Ö3 F/Ö12 tentamen William Sandqvist F/Ö5.
Förra föreläsningen: Laddning — elementarladdning ≈ 1, C
Ellära och magnetism.
Föreläsning 5 – Fälteffekttransistor II
Förra föreläsningen: Gauss sats Konservativt (kraft)fält, rotationsfria fält Energipotential Elektrostatisk potential och fältstyrka Spänning Kondensatorn,
Labbregler En förutsättning för att göra en laboration är att man läst laborationshandledningen (finns för nedladdning på kurshemsidan
ELLÄRA Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Introduktion till halvledarteknik. Innehåll –6 Övergångar (pn och metal-halvledare) 2:a ordningens effekter Metal-halvledar övergångar –6 Fälteffekttransistorer.
Föreläsning 5 – Fälteffekttransistor II Föreläsning 5, Komponentfysik 2016 Fälteffekt Fälteffekt Tröskelspänning Tröskelspänning Beräkning av.
Introduktion till halvledarteknik. Innehåll –4 Excitation av halvledare Optisk absorption och excitation Luminiscens Rekombination Diffusion av laddningsbärare.
Magnetism och elektricitet
Introduktion till halvledarteknik
Föreläsning 4– (MOS)-Fälteffekttransistor I
Sönderfall.
ELLÄRA Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Introduktion till halvledarteknik
Introduktion till halvledarteknik
Elektricitet ELEKTRICITET.
ELLÄRA.
Föreläsning 9 – Bipolära Transistorer II
Lärare Mats Hutter Leif Hjärtström
Föreläsning 11 – Fälteffekttransistor II
Föreläsning 6: Opto-komponenter
Föreläsning 4 – pn-övergången
Lärare Mats Hutter Leif Hjärtström
ELLÄRA.
Elkunskap 2000 kap 4 Resistorn
Föreläsning 12 – Fälteffekttransistor II
Föreläsning 13 – Fälteffekttransistor III
Föreläsning 3 – Extrinsiska Halvledare
Föreläsning 4 – pn-övergången
Föreläsning 8 – Bipolära Transistorer I
Föreläsning 13 – Fälteffekttransistor III
Föreläsning 7 – pn-övergången III
Presentationens avskrift:

Föreläsning 1, Komponentfysik 2014 Introduktion Kursöversikt Hålltider --- Ellära: Elektriska fält, potentialer och strömmar 2018-11-17 Föreläsning 1, Komponentfysik 2014

Introduction, High Speed Devices 2014 Lite om mig själv Erik Lind (Erik.Lind@eit.lth.se) Lektor i nanoelektronik vid EIT sedan 2012 Docent i Fasta Tillståndets Fysik 2018-11-17 Introduction, High Speed Devices 2014

2 laborationer med rapporter Förberedelseuppgifter inför varje lab! Kursöversikt 142 h föreläsningar 5+1 2 h övningar 2 laborationer med rapporter Förberedelseuppgifter inför varje lab! 2 inlämningsuppgifter Deadlines: 28/3 och 9/5 Skriftlig tentamen 26/5 8-13 Formelsamling,Beteckningslista, Räknare, TeFyMa 10-12, E:1406 – Se schema! Två grupper Börjar 7/4. Anmäl er via hemsidan – kommer snart! OBS! Laborationsrapporter OBS! Inlämning senast: En vecka efter labben Godkända senast: 13 juni! 2018-11-17 Föreläsning 1, Komponentfysik 2014

Kurshemsida & Kompendium www.ftf.lth.se/courses/ess030 Uppdateras löpande med all information! Finns att ladda ner: Föreläsningsslides (kommer efterhand) Kursprogram Övningsuppgifter + Lösningar 2  Inlämningsuppgifter (kommer efterhand) 2  Labhandledningar Ex-tentor med lösningar Kompendium av Anders Gustafsson Laddas ner / Delas ut i pausen! 2018-11-17 Föreläsning 1, Komponentfysik 2014

Föreläsning 1, Komponentfysik 2014 Lokaler för labbarna Mitt kontor: E2321 Laborationer i H 200 Exakt plats på hemsidan! 2018-11-17 Föreläsning 1, Komponentfysik 2014

Föreläsning 1, Komponentfysik 2014 Vad är en halvledare Hur kan vi styra hur elektroner rör sig i en halvledare Hur fungerar en diod/solcell/lysdiod Hur fungerar en Bipolär Transistor Hur fungerar en MOSFET? Vad sätter hastigheten för en transistor? Varför går en CPU i ~5 GHz (och inte 5 MHz eller 5 THz?) 2018-11-17 Föreläsning 1, Komponentfysik 2014

Varför Komponentfysik II Lysdiod Omvandlar elektrisk energi till ljus Hur fungerar en lysdiod? Hur får man olika färger? Hur fungerar en halvledarlaser? Solceller Omvandlar ljus till elektrisk energi Hur fungerar en solcell? Varför har en normal solcell bara ~20% effektivitet? Hur kan man göra den bättre? 2018-11-17 Föreläsning 1, Komponentfysik 2014

För att bli godkänd på kursen Beskriva grundläggande begrepp inom halvledarfysiken Förklara hur strömmar och inbyggd spänning uppkommer i en diod Förklara funktionen hos transistorer och dioder Göra enklare beräkningar på strömmar i dioder och transistorer Förklara orsaken till frekvensberoendet hos en transistor Skriva strukturerade labrapporter 2018-11-17 Föreläsning 1, Komponentfysik 2014

Föreläsningarnas struktur Svårigheter: Många nya begrepp Många nya beteckningar – finns i beteckningslistan Många formler – finns i formelsamlingen Hög nivå av abstraktion Relativt komplexa system Bandstruktur, potential, diffusionsström, Fermienergi, dopning… n, µn, Dn, Dp, ND, NAB, EF, Uth, kT, Ubi, eV, FF…. Föreläsningarna: Få matematiska härledningar Illustrera & förklara begrepp Ge exempel Kursmaterial: Lärobok Föreläsningsslides Övningar Formelsamling, Beteckningslista 2018-11-17 Föreläsning 1, Komponentfysik 2014

Komponentfysik - Kursöversikt Bipolära Transistorer Minnen: Flash, DRAM Optokomponenter MOSFET: strömmar pn-övergång: strömmar och kapacitanser MOSFET: laddningar pn-övergång: Inbyggd spänning och rymdladdningsområde Dopning: n-och p-typ material Laddningsbärare: Elektroner, hål och ferminivåer Halvledarfysik: bandstruktur och bandgap Ellära: elektriska fält, potentialer och strömmar 2018-11-17 Föreläsning 1, Komponentfysik 2014

Ellära: Laddningar – E-Fält - Potential Elektrisk Laddning: z(x) [C∙m-3] Nettoladdning Elektriskt Fält: e(x) [V/m] Kraft på en elektron Spänningsskillnad – vad vi mäter med en voltmeter En elektrons potentiella energi Elektrisk Potential: U(x) [V] 2018-11-17 Föreläsning 1, Komponentfysik 2014

Laddning - Fält - Potential - Energi ---------------- Laddning (z ) -------------------------------------------------------------- --------------- Elektriskt fält (e) ------------- --------------- Elektrisk potential (U) ----------------------------------------------------- 2018-11-17 Föreläsning 1, Komponentfysik 2014

Illustration: Plattkondensator x=0 x=d x + ε - +Q -Q + - OBS! Förväxla inte ε0 och εr (permittivitet) med ε (elektriskt fält) U 2018-11-17 Föreläsning 1, Komponentfysik 2014

Illustration: Plattkondensator x=0 x=d z x e (V/m) x U (V) x 2018-11-17 Föreläsning 1, Komponentfysik 2014

2 minuters övning: skissa e(x) och U(x) x=d z x e (V/m) x U(0)=0 U (V) x 2018-11-17 Föreläsning 1, Komponentfysik 2014

Föreläsning 1, Komponentfysik 2014 Elektriska Strömmar Ström: Mängd laddning (DQ) som passerar genom en yta under en viss tid (Dt) - Driftström Elektroner som rör sig i elektriskt fält Ohms Lag Diffusionsström Elektroner som rör sig pga termisk energi 2018-11-17 Föreläsning 1, Komponentfysik 2014

Föreläsning 1, Komponentfysik 2014 Driftström – Ohms lag e e=UDS/L µn – mobilitet för elektroner (m2/Vs) J =I/A strömtäthet (A/m2) n – koncentration av elektroner (m-3) s=1/r=konduktans (S/m) Ohms lag. Resistorer. Fälteffekttransistorer. Solceller. 2018-11-17 Föreläsning 1, Komponentfysik 2014

Föreläsning 1, Komponentfysik 2014 Elektriska Strömmar Ström: Mängd laddning (DQ) som passerar genom en yta under en viss tid (Dt) - Driftström Elektroner som rör sig i elektriskt fält Ohms Lag Diffusionsström Elektroner som rör sig pga termisk energi 2018-11-17 Föreläsning 1, Komponentfysik 2014

Föreläsning 1, Komponentfysik 2014 Diffusionsström Diffusion är en ström av partiklar från en hög koncentration mot en låg koncentration Fysikalisk bakgrund – slumpvis termisk rörelse hos partiklar http://www.ifh.uni-karlsruhe.de/lehre/envflu_i/related_resources/animations.htm 2018-11-17 Föreläsning 1, Komponentfysik 2014

Diffusionsström – matematiskt uttryck Diffusionsströmmen ges av gradienten av elektronkoncentrationen n(0)=n0 n(L)=nL Om In är konstant – n(x)=ax+b! Kräver inget elektriskt fält n(0) n(L)=nL x 2018-11-17 Föreläsning 1, Komponentfysik 2014

Föreläsning 1, Komponentfysik 2014 Elektriska Strömmar Ström: Mängd laddning (DQ) som passerar genom en yta under en viss tid (Dt) - Driftström Elektroner som rör sig i elektriskt fält Ohms Lag Diffusionsström Elektroner som rör sig pga termisk energi 2018-11-17 Föreläsning 1, Komponentfysik 2014

Föreläsning 1, Komponentfysik 2014 Sammanfattning Elektriska laddningar (z) -> ”integrera” -> elektriskt fält (e) -> ”integrera” -> potential Driftström: bestäms av pålagt fält, laddningkoncentration och mobilitet. - Diffusionsström: bestäms av koncentrationsgradienten. 2018-11-17 Föreläsning 1, Komponentfysik 2014

Sammanfattning - beteckningar U – potential (V) e– elektriskt fält (V/m) z – elektrisk laddning (koncentration) (C/m3) n: laddningskoncentration - elektroner (m-3) µn: mobilitet (elektroner) (m2/Vs) I: ström (A) J: strömtäthet (A/m2) r=1/s = resistivitet (ohm∙m) Dn: diffusivitet (m2/Vs) k: Boltzmans konstant (1.38×10-23) (J/K) e: elementarladdningen: (1.602×10-19 C) e0: dielektricitetskonstant i vakuum (8.85×10-19 F/m) er: relativ dielektricitetskonstant T: Temperatur (K) 2018-11-17 Föreläsning 1, Komponentfysik 2014