Väder, klimat och klimatförändringar

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
DÅD-projektet Förbättringsarbete Vårdcentralen Visby Norr.
Advertisements

Miljö- och energidepartementet Parisavtalet Vad hände i Paris och varför.
Hypotesprövning. Statistisk hypotesprövning och hypotetisk-deduktiv metod Hypotetisk-deduktiv metod: –Hypotes: Alla svanar är vita. –Empirisk konsekvens:
Bioekonomi – från ord till handling. Sverige är ett fantastiskt skogsland! Vår vision kan skapa en positiv dialog och samsyn om skogens möjligheter. Skogen.
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL? HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN.
Klimat och miljö.
Fossilbränslefritt Kronoberg
regeringen. se/rattsdokument/proposition/2017/02/prop
Klimatet förändras och det påverkar dig
Hur mår niondeklassare i Sörmland? Trender
Väder.
Håkan Persson Framtida klimat och dess inverkan på risk – eller kanske snarare på osäkerheter…
Väder och klimat.
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Väder och klimat.
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Kvalitetsmätningen hösten 2017
SMHI-projekt Lathund för kommuners klimatanpassning
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Lathund-Ladok-95-Studiedeltagande
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
TRENDER I TRANSPORTSYSTEMET – TRAFIKVERKETS OMVÄRLDSANALYS Hösten 2014
Konsekvenser av och anpassning till ett förändrat klimat
Klimatförändringar i Jönköpings län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Västernorrlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Skånes län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Västra Götaland län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Stockholms län Del 2 (3)
Meteorologi Läran om vädret Göran Stenman och Thomas Mesumbe.
Klimatförändringar i Västmanlands län Del 2 (3)
Ett förändrat klimat och klimateffekter
Kvalitetsmätningar under perioden vt 2014 – ht 2017
Klimatförändringar i Västerbottens län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Södermanlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Hallands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Dalarnas län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Västernorrlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Gotlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Jönköpings län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Värmlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Uppsala län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Gävleborgs län Del 2 (3)
Ett förändrat klimat och klimateffekter
Klimatförändringar i Jämtlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Kalmar län Del 2 (3)
Ställ krav för klimatsmartare godstransporter Sektorn Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Klimatförändringar i Örebros län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Kronobergs län Del 2 (3)
8 av 10 ser positivt på framtiden
Nyckeltal äldreomsorg för GR - kommunerna
Jenny Henriksson Hushållningssällskapet
Klimatförändringar i Blekinges län Del 2 (3)
Klimatgasutsläpp från Svenskt jordbruk 2009
Kostnader för inhyrd personal i hälso- och sjukvården
Samordnad hantering Inledande utgångspunkter
IQs Alkoholindex 2018.
Utgifter för miljöskydd inom massa- och pappersindustrin samt trävaruindustrin* Massa- och pappersindustrin har under många år lagt ner stora.
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Presentationens avskrift:

Väder, klimat och klimatförändringar 2018-02-20 Väder, klimat och klimatförändringar Del 1 av 3

Innehåll Del 1: Väder och klimat Klimatförändringar Del 2: Klimatförändringar i respektive län Del 3: Konsekvenser Klimatanpassning Detta är del 1 av en presentation uppdelad i tre delar.

Väder och klimat

Klimatet förändras Sveriges klimat har blivit varmare och blötare med mindre snö och is vintertid. Beräkningarna av framtidens klimat visar på att den utvecklingen fortsätter. Men variationerna mellan enskilda år är och kommer fortsatt att vara stora.

Vad är det för skillnad på väder och klimat? “Climate is what you expect, weather is what you get.” (Robert A. Heinlein, 1973, Time enough for love, Edward Lorenz, 1982)

Väder eller klimat? Min pollen-allergi blir bara värre. Ta med regnkappan till skolan idag! För att anlägga en väg behövs information om … Är detta en lämplig plats för vind- kraftverk? Jag tycker vi ska flytta söderut där det är varmare. Vi får skynda oss Att ta hem skörden. Det är för mycket dimma för take-off

Väder eller klimat? KLIMAT, VÄDER VÄDER KLIMAT, VÄDER KLIMAT VÄDER Min pollen-allergi blir bara värre. Ta med regnkappan till skolan idag! KLIMAT, VÄDER KLIMAT För att anlägga en väg behövs information om … Är detta en lämplig plats för vind- kraftverk? VÄDER KLIMAT Vi får skynda oss Att ta hem skörden. Jag tycker vi ska flytta söderut där det är varmare. VÄDER Det är för mycket dimma för take-off

Intresset för väder och klimat är inget nytt SMHI började tidigt med observationer av vädret. Redan 1874 bildades SMHIs föregångare Statens Meteorologiska Central Anstalt. Den första väderbulletinen för allmänheten publicerades den 1 juli 1874, och från den 15 juli 1880 utfärdades den första svenska dagliga väderprognosen.

Ökande årsmedeltemperaturer i Sverige och globalt I diagrammet för Sverige har medelvärdet för temperaturen för perioden 1961-1990 lagts in som referenslinje och staplarna visar avvikelsen ± från värdet. I det globala diagrammet har medelvärdet för perioden 1961-1990 satts till noll och staplarna visar avvikelsen ± från värdet.

Hur följer vi klimatets utveckling i Sverige? Maximal isutbredning i Östersjön Antal dagar med snötäcke i Sverige Klimatets utveckling följs med olika klimatindikatorer som uppdateras med årliga värden. Vegetationsperiodens längd i norra Sverige

Klimatförändringar

Att beräkna framtidens klimat Utsläpp av växthusgaser Klimatmodell Utdata Klimatscenarier För att kunna beräkna klimatet i framtiden byggs matematiska modeller som använder information om atmosfärens pådrivande förmåga (radiative forcing) beroende på innehållet av växthusgaser. De data som kommer ut från beräkningarna bearbetas och presenteras oftast som kartor och diagram.

Utsläppsscenarier RCP 4,5 och 8,5 Antaganden bakom RCP 4,5: Utsläppen av koldioxid ökar något och kulminerar omkring år 2040 Befolkningsmängd något under 9 miljarder i slutet av seklet Lågt arealbehov för jordbruksproduktion, bland annat till följd av större skördar och förändrade konsumtionsmönster Omfattande skogsplanteringsprogram Låg energiintensitet Kraftfull klimatpolitik Antaganden bakom RCP 8,5: Koldioxidutsläppen är tre gånger dagens vid år 2100 och metanutsläppen ökar kraftigt Jordens befolkning ökar till 12 miljarder vilket leder till ökade anspråk på betes- och odlingsmark för jordbruksproduktion Teknikutvecklingen mot ökad energieffektivitet fortsätter, men långsamt Stort beroende av fossila bränslen Hög energiintensitet Ingen tillkommande klimatpolitik För beräkningar av framtida klimat behövs antaganden om hur utsläppen av växthusgaser kommer att ske framöver. Klimatscenarier grundas på olika antaganden om hur atmosfärens sammansättning kan komma att bli. Representative Concentration Pathways (RCP) är scenarier över hur växthuseffekten kommer att förstärkas i framtiden. Det benämns strålningsdrivning och uttrycks som watt per kvadratmeter (W/m2). RCP-scenarierna benämns med den nivå av strålningsdrivning som uppnås år 2100; 2,6, 4,5, 6,0 eller 8,5 W/m2. Inom forskningen har fokus legat på RCP 4.5 och RCP 8.5.

Vart är vi på väg? Observerade globala utsläpp och scenarier för framtida globala utsläpp. Antagna framtida utsläpp för de olika RCP:erna. Till höger anges temperaturförändring för varje utsläppsscenario. OBS! Notera att uppvärmningen vid slutet på seklet inte är ett exakt tal för varje RCP utan ett temperaturspann. Dvs högsta värdet för RCP 4,5 motsvarar lägsta värdet för RCP 8,5: 3,2 C.

Vart är vi på väg? Observerade globala utsläpp och global temperaturutveckling utifrån scenarier för framtida utsläpp. Utsläppen fortsätter att accelerera. Målsättningarna med Paris-avtalet, att jordens medeltemperaturhöjning inte ska öka med mera än 2 C år 2100, stämmer bäst överrens med RCP 2,6. De utsläppsminskningar som världens länder hittills åtagit sig motsvarar ungefär RCP 4,5. Observera att klimatförändringarna inte upphör utan fortsätter även efter år 2100. Kraftfull klimatpolitik, utsläppen kulminerar år 2040.

Årsmedeltemperatur Observationer 1961-1990 respektive 1991-2013 Beräkningar baserade på RCP 8,5 2021-2050 respektive 2069-2098 Här visas observerade och beräknade årsmedeltemperaturer för fyra olika 30-årsperioder. Observerade data för tidsperioderna 1961-90, samt 1991-2013 visas på de två vänstra kartorna. Här kan vi se en uppmätt förändring i temperatur mellan de två perioderna. Beräknade data baserade på RCP 8,5 för tidsperioderna 2021-50 samt 2069-98.

Förändring i nederbörd för respektive årstid i slutet på seklet, RCP 8,5 Vinter Vår Sommar Höst Här visas förändringen i nederbörd uttryckt som procent i jämförelse med perioden 1961-1990. 1961-1990 observationer 2069-2098 beräkningar baserade på RCP8,5

Innehåll Del 1: Väder och klimat Klimatförändringar Del 2: Klimatförändringar i respektive län Del 3: Konsekvenser Klimatanpassning Detta är del 1 av en presentation uppdelad i tre delar.

2018-01-17 TACK! Del 1 av 3