Atomer, joner och det periodiska systemet

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Syror, baser och indikatorer
Advertisements

Syror och baser Syror och baser.
Syror och baser.
Kemisk bindning del 2 Kovalenta bindningar Niklas Dahrén.
Periodiska systemet.
Atomen och periodiska systemet
Periodiska systemet Periodiska systemet Periodiska systemet
Salter Lagom är bäst Anne-Lie Hellström, Norrmalmskolan, Piteå –
Joner.
Atomens byggnad Joner Bindningar
Håkan Hansson, Maria Montessori-skolan, Lund –
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Kemisk Bindning Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Elektronskal och valenselektroner
Elektrokemi.
Syror och baser.
Periodiska systemet.
KEMISKA FÖRENINGAR MOLEKYLFÖRENINGAR eller JONFÖRENINGAR
Periodiska systemet Historia Atomens byggnad Periodiska systemet
Atomen Trådkurs 7.
Hur joner och jonföreningar bildas
Föreningar Kemi.
Atomens inre Förra veckan lärde vi oss att atomen bestod av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Föreningar.
KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola KEMINS GRUNDER 1.
Grundämnen Består endast av ett slags atomer Metaller Icke metaller.
Grundämne byggnad.
- Atommodellen & periodiska systemet
Farliga ämnen.
Ämnens olika faser.
Salter Vad tänker man på då man hör ordet salt?
Kemiska reaktioner & fysikaliska förändringar
Syror.
Repetition.
Kemisk Bindning.
Atom och kärnfysik Kap 1 Atomens inre Sven SvenssonNorregård 2010.
Joner En jon är en lika vanlig partikel som atomer.
Surt, basiskt & joner s. 103 – 126 i kemiboken
Beräkna molekyl- och formelmassa
Syror och baser.
Joner Li+ F-.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Man kan ha nytta av detta men det kräver viss förförståelse
Salter och metalloxider Kap 5
Elektronskal Igår lärde vi oss att atomerna har flera elektronskal. De hade namnen k, l och m.
betyder odelbar är så liten att man inte kan se den
Syror och Baser. Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är….. Skyddsglasögon.
Elektrokemi. Kärna Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner ATOMENS BYGGNAD.
Joner -är alltid laddade!.
Periodiska systemets grupper
Ämnen med 1 valenselektron
Atomer finns överallt Supersmå Bygger upp allting
Joner Li+ F-.
Atomens byggnad del 1 Vi ritar grundämne 1-20!.
Joner Li+ F-.
Joner Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Joner Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Kemiska bindningar.
Syror, baser och salter.
Atomen och periodiska systemet
Vad kan du om kemi?.
Atomer, joner och det periodiska systemet
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Atomen består av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Joner Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Grundläggande Kemi åk.7 Spektrum Kemi Sid
Salter och metalloxider Kap 5
Presentationens avskrift:

Atomer, joner och det periodiska systemet

Allt i vår värld är upp byggt av ATOMER O H Na He Atom = Odelbar Atomer är som legobitar, de används om och om igen för att bygga upp allt från solar till människor, de försvinner aldrig utan omvandlas bara till nya ämnen.

ATOMENS BYGGNAD Kärna Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner

ATOMENS SKAL M L K L-skal högst 2 elektroner K-skal högst 8 elektroner M-skal högst 8 elektroner (om det är ytterst) Valenselektroner = Elektroner i atomens yttersta skal. Ädelgasstruktur = Atomens yttersta skal är fullt = 8 elektroner (undantag innersta skalet där det bara ryms två). Antalet elektroner i yttersta skalet bestämmer hur lätt en atom reagerar med en annan atom. M L K

K L M N 8O …2 …6 …… …… 12Mg …2 …8 …2 …… 17Cl …2 …8 …7 …… 13Al …2 …8 …3 …… 36Kr …2 …8 …18 …8

En tabell med alla grundämnen indelade efter egenskaper. PERIODISKA SYSTEMET En tabell med alla grundämnen indelade efter egenskaper.

Atomnummer = antalet protoner = antalet elektroner ex Atomnummer = antalet protoner = antalet elektroner ex. Litium (Li) har atomnummer 3: Antalet protoner = 3, antalet elektroner = 3 Atommassa = antalet protoner + antalet neutroner ex. Litium (Li) har atommassan 7: Antalet protoner = 3, antalet neutroner = 4 (3 + 4 = 7)

Vad är atomnummer och atommassa för kol (C)?

PERIODISKA SYSTEMET Vågrätt = PERIOD Alla atomer i en period har lika många elektronskal. Period 1 har ett skal. Period 2 har två skal.

PERIODISKA SYSTEMET Lodrätt = GRUPPER Alla atomer i en grupp har lika många valens-elektroner i yttersta skalet: Grupp 1 har en valenselektron Grupp 2 har två valenselektroner Grupp 17 har sju valenselektroner Grupp 18 har åtta valenselektroner Grundämnen i samma grupp har liknande egenskaper. Grupp 17:

Vilka egenskaper kännetecknar grundämnen i grupp 1? Väte, litium, natrium, kalium, rubidium, cesium, francium Egenskaper Reagerar lätt med andra grundämnen Vill gärna lämna ifrån sig sin valenselektron för att få fullt yttersta skal. Ex. Litium

Vilka egenskaper kännetecknar grundämnen i grupp 17? Grupp 17 Fluor, klor, brom, jod, astat Egenskaper Reagerar lätt med andra grundämnen. Vill gärna ta upp en elektron för att fylla sitt yttersta skal. Ex. Klor - Bleker och är bakteriedödande Fluor - Bra för tänderna

Vilka egenskaper kännetecknar grundämnen i grupp 18? Grupp 18 Helium, neon, argon, krypton, xenon, radon Egenskaper Har sitt yttersta skal fullt och vill därför inte ha fler/färre elektroner. Är mycket stabila och reagerar inte med andra grundämnen. Ex. Helium - I ballonger Argon - I glödlampor så glödtråden ej ska brinna av . Neon - I färgade lysrör.

ATOMER BLIR TILL JONER Atomer vill gärna få ”ädelgasstruktur”, dvs få fullt yttre skal (oftast 8 elektroner). För att uppnå detta måste de antingen avge eller ta upp elektroner. Då omvandlas atomerna till positivt eller negativt laddade joner. När grundämnen i grupp 1 lämnar ifrån sig sin valenselektron omvandlas de till positiva joner. Den positiva laddningen markeras med ett plus uppe till höger, t.ex. natriumjon: Na+ När grundämnen i grupp 17 tar upp en extra valenselektron omvandlas de till negativa joner. Den negativa laddningen markeras med ett minus uppe till höger, t.ex. kloridjon: Cl-

ATOM BLIR POSITIV JON Atomer med en valenselektron avger gärna denna för att få yttersta skalet fullt. Atomer med två valens-elektroner avger två osv. Ex: Natrium: + Fri elektron Natriumatom Na Natriumjon Na +

ATOM BLIR NEGATIV JON Atomer med sju valenselektroner tar lätt upp en elektron för att få yttersta skalet fullt. Atomer med sex valenselektroner tar upp två elektroner osv. Ex. Fluor: + Fluor arom F Fluorjon F-

JONFÖRENINGAR Bildas av grundämnen som lätt blir joner, t. ex JONFÖRENINGAR Bildas av grundämnen som lätt blir joner, t.ex. Na+ + Cl- → NaCl

Salter är jonföreningar Salter är jonföreningar. Då du löser upp ett salt delar det upp sig i joner. Ex. vanligt koksalt (NaCl) löser upp sig i jonerna Na+ och Cl- Andra salter är t.ex. kopparsulfat (bekämpnings-medel), kalciumkarbonat (marmor), ammoniumklorid (i lakrits), aluminiumoxid (rubin). Cl - Na + Na + Cl - Cl - Na +

Syror och baser är också jonföreningar. Om de blandas: H+ H+ H+ OH- OH- OH- H+ H+ H+ OH- OH- OH- Alla sura lösningar Alla basiska lösningar innehåller vätejoner H+ innehåller hydroxidjoner OH - Syror och baser är också jonföreningar. Om de blandas: H+ + OH- → H2 O Syra + Bas → Neutral lösning

FRAMSTÄLLNING AV SALTER Man kan framställa salter på tre olika sätt (du har gjort dem på lab): 1. Neutralisation = Bas och syra: Natriumhydroxid + Saltsyra → Natriumklorid + Vatten NaOH + HCl → NaCl + H2 O 2. Metall och syra: Magnesium + Saltsyra → Magnesiumklorid + Vätgas Mg + 2HCl → MgCl2 + H2 3. Metalloxid och syra: Kopparoxid + Svavelsyra → Kopparsulfat + Vatten CuO + H2SO4 → CuSO4 + H2 O