Kemiska bindningar.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
KEMISK BINDNING Krafter som håller samman materia.
Advertisements

Kemisk bindning del 2 Kovalenta bindningar Niklas Dahrén.
Periodiska systemet.
Atomen och periodiska systemet
Periodiska systemet Periodiska systemet Periodiska systemet
Joner.
Grundläggande kemi Spektrum kemi Allt är byggt av atomer sid. 29 – 41
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
Kemisk Bindning Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Elektronskal och valenselektroner
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
Periodiska systemet.
KEMISKA FÖRENINGAR MOLEKYLFÖRENINGAR eller JONFÖRENINGAR
Periodiska systemet Historia Atomens byggnad Periodiska systemet
Metaller Jonföreningar Minsta enhet Bindning inom minsta enhet Fe-Fe
Atomen Trådkurs 7.
Föreningar Kemi.
Atomens inre Förra veckan lärde vi oss att atomen bestod av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Föreningar.
Grundämne byggnad.
- Atommodellen & periodiska systemet
Farliga ämnen.
Ämnens olika faser.
Kemiska reaktioner & fysikaliska förändringar
Kemisk Bindning.
Joner En jon är en lika vanlig partikel som atomer.
Joner Li+ F-.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Man kan ha nytta av detta men det kräver viss förförståelse
Salter och metalloxider Kap 5
Elektronskal Igår lärde vi oss att atomerna har flera elektronskal. De hade namnen k, l och m.
betyder odelbar är så liten att man inte kan se den
»Ämnen har egenskaper Lukt Smak surt beskt salt sött.
KEMISKA REAKTIONER Grundämnen Syre Kemiska föreningar
Periodiska systemet Se länk.
Blandningar Inom kemin skiljer man mellan rena ämnen och blandningar Rena ämnen består bara av en sorts atomer eller en sorts molekyler. Guld är ett rent.
Gasolbrännare.
KEMINS GRUNDER KEMI KEMISKA ÄMNEN NO år 7 Mälarhöjdens skola.
Kemisk bindning Ke1 Kap 9.
KEMI Vad är det egentligen?.
Teorier/modeller/problemlösning:
Joner -är alltid laddade!.
Periodiska systemets grupper
Ämnen med 1 valenselektron
Repetition till prov I läroboken: Kap 1+3 S 7-32,
Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar
Joner Li+ F-.
Atomens byggnad del 1 Vi ritar grundämne 1-20!.
ATOMEN Atomen är odelbar!
Joner Li+ F-.
Joner Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Joner Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Atomen och periodiska systemet
Atomer, joner och det periodiska systemet
Atomer, joner och det periodiska systemet
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Kemi – första terminen.
Kemi – första terminen.
Atomen består av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Joner Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Grundläggande Kemi åk.7 Spektrum Kemi Sid
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Salter och metalloxider Kap 5
Presentationens avskrift:

Kemiska bindningar

Kemiska reaktioner – Det sker en samverkan mellan atomer från två eller flera olika grundämnen och ett nytt ämne bildas med andra egenskaper än de ämnen som deltar i reaktionen. Ex. Natrium + Klor → Natriumklorid (koksalt)

Atomnummer – anger hur många protoner det finns i kärnan 2He

𝟏𝟏 𝐍𝐚 Atomen: Kärnan: Protoner 1+ Neutroner 0 Elektronskal: Elektroner 1- 11+ 𝟏𝟏 𝐍𝐚

Elektronskal – elektronerna i en atom kan kretsa i olika banor, s. k Elektronskal – elektronerna i en atom kan kretsa i olika banor, s.k. skal K-skalet (2 elektroner) L-skalet (8 elektroner) M-skalet (18 elektroner, när det ligger ytterst – högst 8 elektroner) Som mest kan en atom ha 7 elektronskal.

K-skalet 1H Väte 2He Helium

L-skalet 3Li Litium 10Ne Neon

Valenselektroner = De elektroner som finns i atomens yttersta skal.

Grupper Perioder Samma period: lika många elektronskal Samma grupp: lika många elektroner i yttersta skalet Grupper Perioder

Grundämnesfamiljer: Grundämnen som tillhör samma grupp har många gemensamma egenskaper och sägs därför tillhöra samma grundämnesfamilj Grupp2-Alkaliska jordartsmetaller Grupp 17-Halogener Grupp 18-Ädelgaser Grupp1-Alkalimetaller

Alla ämnen i grupp 1 utom väte är metaller. Alkalimetaller: Alla ämnen i grupp 1 utom väte är metaller. De reagerar lätt med andra ämnen Är så mjuka att man kan skära i dem med kniv De ingår i många salter Ger lätt ifrån sig sin valenselektron Ex. Litium Li Natrium Na Kalium K

Halogener: Är ickemetaller Hit hör fluor, klor, brom och jod. Bildar gärna kemiska föreningar med andra ämnen. Varje atom tar lätt till sig en elektron Förekommer inte i ren form i naturen Halogen=saltbildare Har stickande lukt och angriper i gasform slemhinnorna

Ädelgaser: Hit hör helium, neon, argon, krypton, xenon & radon Har inga valenselektroner(= fullt i yttersta skalet), vilket ger en stabil struktur, s.k. ädelgasstruktur Reagerar mycket ogärna med andra ämnen Bildar inte molekyler utan förekommer som ensamma atomer

Hur bildas molekylföreningar? Elektronparbindning/kovalent bindning Jonföreningar metallbindningar

MOLEKYLFÖRENINGAR Molekyler kan bildas så att elektroner delas mellan atomer. De vill ju känna att deras yttersta skal är fullt! Ex Vätemolekylen H2 H H2 Genom att slå sig ihop får bägge atomerna sitt yttersta skal fullt = ädelgasstruktur. Detta kallas elektronparbindning eller kovalent bindning.

MOLEKYLFÖRENINGAR Ex Vattenmolekylen H2 O Svaga krafter mellan molekylerna ger ofta Låga smältpunkter Ofta gaser