Skattefinansieringen år 2016, md €

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
/hp Negativt Positivt under 100 % 100 – 199 % 200 – 299 % 300 – % (7 st.) (49 st.) (165 st.) (85 st.) (36 st.) Årsbidraget räcker inte till.
Advertisements

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2012
Kommunalekonomins utveckling till år 2018 Källa: Basserviceprogrammet samt Kommunförbundets beräkningar.
Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2013 Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets beräkningar.
Kommunalekonomins utveckling till år 2018 Källa: Basservicebudgeten samt Kommunförbundets beräkningar.
Kommunalekonomins utveckling Nordiskt möte i Island 2014 Ilari Soosalu.
/MP Förändring i BNP och arbetslöshetsgrad , % % % Källa: Åren Statistikcentralen, prognos för åren
/hp Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Övriga utgifter 0,81 md € Investeringar 4,70 md € Övr. verksamhetskostn. 0,79.
Förändring i BNP och antalet sysselsatta 2000–2014, i % jämfört med föregående års motsvarande kvartal /MP Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaperna.
,2 1,4 18,0 5,6 1,3 3,2 27,7 KOMMUNERNA skatteinkomster 20,6 KOMMUNERNA skatteinkomster 20,6 STATEN skatteinkomster 38,7 STATEN skatteinkomster.
Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar.
Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014 Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets beräkningar.
Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar.
/MP % Förändring i BNP och antalet sysselsatta (15-74 åringar) , % Källa: Åren 1985–2014 Statistikcentralen, prognos 2015–2019 FM.
,7 1,5 18,2 6,4 1,5 2,4 27,8 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 STATEN skatteinkomster 39,3 STATEN skatteinkomster.
jh/hp 2,7 1,6 18,5 6,4 1,6 2,8 28,0 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 STATEN skatteinkomster 39,9 STATEN skatteinkomster.
Reflexioner över skuggbudgetar Seija Ilmakunnas Direktör, Löntagarnas forskningsinstitut Seminarium ”Skuggbudgeten – analytisk genomgång” Ekonomiska Samfundet.
Ekonomiska begrepp klass 6A – Bruttolön – lön innan skatt, nettolön – lön efter skatt, ränta – inlåning och utlåning, utgift – kostnad, rörlig.
Sida 1 Så julhandlar svenskarna 2007 Synovate Sweden för Nordea Anna Bäcklund
STATENS PENSIONSFOND (VER) Bokslutspresentationen
SIRP is funded by Mistra, the foundation for strategic environmental research Hållbara bonussystem Maria Andersson Tommy Gärling Martin Hedesström Anders.
Bokslutsdagarna 2015 Annika Wallenskog. Ny befolkningsprognos.
Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2015 samt budgetar och ekonomiplaner för Presskonferens Verkställande direktör.
Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2015 Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets beräkningar.
/MP % Förändring i BNP och antalet sysselsatta (15-74 åringar ) , % Källa: Åren 1985–2015 Statistikcentralen, prognos 2016–2020 FM %
Ekonomirapporten oktober 2015 Bettina Kashefi, SKL.
/hp Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md € Källa: Statistikcentralen.
Verkställande direktör Jari Koskinen
Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2016, förhandsuppgift Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets.
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015
Skattefinansieringen år 2015, md €
Beskattning.
Kommunalekonomins utveckling till år 2020
Kommunalekonomins utveckling till år 2021 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar I utvecklingsprognosen.
Kommunalekonomins utveckling till år 2021
Livet i en välfärdsstat
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Skattefinansieringen år 2016, md €
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Förändring i BNP och antalet sysselsatta (15-74 åringar) , %
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Förändring i BNP och antalet sysselsatta (15-74 åringar)
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2016
Regler för upphandling
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande
Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2016
De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Verkställande direktör Jari Koskinen
Vanda stads bokslut 2016 Stadsfullmäktige
Ekonomirapporten, maj 2018 Alla tabeller
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Skattefinansieringen år 2016, md €
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande
Förändring i BNP och antalet sysselsatta (15-74 åringar)
De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter
De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter
Ekonomirapporten, december 2018 Alla diagram
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2017
BNP och de sysselsattas (15-74 –åringar) volymförändring åren , %
Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md €
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter
Presentationens avskrift:

Skattefinansieringen år 2016, md € för lagstadgade uppgifter Statsandelar STATEN skatteinkomster 41,8 8,8 KOMMUNERNA skatteinkomster 22,1 29,1 Moms och övriga skatter 1,5 6,5 18,9 3,3 1,7 2,9 Fastighetsskatt Skatt på förvärvsinkomster Samfundsskatt Skatt på kapitalinkomster 2.5.2017

Kommunernas skatteinkomster 2015-2018, md € 20.11.2017 Kommunernas skatteinkomster 2015-2018, md € 2015 2016 2017** 2018** Skatteslag Kommunalskatt 18,52 18,89 18,84 18,86 Samfundsskatt 1,64 1,54 1,81 1,88 Fastighetsskatt 1,60 1,67 1,77 1,83 Skatter sammanlagt 21,77 22,10 22,42 22,57 Ändring, % Kommunalskatt 1,8 2,0 -0,3 0,1 Samfundsskatt 12,3 -6,3 17,7 3,9 Fastighetsskatt 6,1 4,1 6,0 3,4 Skatter sammanlagt 2,9 1,5 1,5 0,7 Skatteprocent, genomsn. 19,82 19,86 19,90 19,86 Samfundsskatteprocent 20,0 20,0 20,0 20,0 Andel av samfundsskatt, % 36,871) 30,922) 30,34 31,353) 1) Överföringen av finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet till kommunerna har kompenserats genom att kommunernas samfundsskatteandel höjts med 1,81 procentenheter fr.o.m. 2015 2) Den tillfälliga höjningen av kommunernas samfundsskatteandel på fem procentenheter avslutas år 2016 3) De sänkta avgifterna för småbarnspedagogiken kompenseras genom en höjning av kommunernas andel av samfundsskatten år 2018 (60 milj. €)) De sänkta avgifterna för småbarnspedagogiken kompenseras genom en höjning av kommmunernas andel av samfundsskatten år 2018 (60 milj. €) Källa: Åren 2015-2016 Statistikcentralen, åren 2017-2018 uppskattning Kommunförbundet 20.11.2017

Kommunernas skatteinkomster 1990-2018 Löpande priser enligt kommunernas bokslut, md € Källa: Åren 1990–2016 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2017–2018 enligt Kommunförbundet 5.12.2017

Kommunernas skatteinkomster 2000-2018, md € fasta och löpande priser 1) Deflaterade med prisindex för basservicen Källa: Åren 1990–2016 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2017–2018 enligt Kommunförbundet 5.12.2017

Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats 1965-2018 Aritmetiskt medeltal Vägt medeltal enligt den beskattningsbara inkomsten 20.11.2017

Kommunernas inkomstskattesatser åren 2000-2018 1) Vägts med de beskattningsbara inkomster som mots. den skatt som skall betalas. 2) I 2009 års antal ingår inte sammanslagna kommuner. 20.11.2017

Kommunernas inkomstskattesatser åren 1980-2018 20.11.2017

Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2018 % Antal kommuner Genomsnittlig inkomstskattesats Antal kommuner som höjt skattesatsen (i 2009 års antal ingår inte sammanslagna kommuner) 20.11.2017

Antal kommuner enligt inkomstskattesats 2018 (sammanlagt 311 kommuner) 20.11.2017

Kommunernas inkomstskattesatser år 2018 Landets genomsnittliga skattesatser: - vägt medeltal 19,86 % - aritmetiskt medeltal 20,76 % = landskapscentrum © Kuntarajat: MML Källa: Kommunförbundets förfrågan 4.12.2016

Debiterad kommunalskatt Hela landet år 2015, md euro Md € 124,7 124,7 Övrigt 12,9 Avdrag sml. 26,1: - löntagarens försäkr.avg. 5,9 - avdrag för ink. förvärv. 4,1 - pens.inkomstavdrag 6,4 - förvärvsinkomstavdrag 6,2 - grundavdrag 3,1 - övriga avdrag 0,4 Pensioner 29,4 98,5 Debiterad skatt = 14,94 % av förvärvsink. = Effektiv skatte- grad 2015 Löner 82,4 Avdrag från skatten -0,9 19,82 % = genomsn. ink.sk.-% 19,5 18,6 2.5.2017

Kommunala skattetsatser 1998-2018 % % Inkomstskattesatsen (Vägt medelvärde för kommunernas skattesatser) Många kommuner har kompenserat effekten av avdragshöjningen genom att höja sin skattesats. Även om den nominella skattesatsen har blivit högre, har skattegraden till och med sjunkit. Effektiv skattegrad (Kommunalskatt som ska betalas i proportion till förvärvsinkomsterna) 20.11.2017

Hur förändringarna i kommunernas inkomstskattesatser påverkat kommunernas skatteinkomster 2000-2018, mn € (Genomsn. inkomstskattesats år 1999 17,60 och år 2018 19,86) Mn € 2 162 Förändr. i skattesats 0,05 0,02 0,11 0,26 0,08 0,17 0,10 0,06 0,09 0,05 0,38 0,19 0,08 0,14 0,36 0,08 0,03 0,05 -0,04 %-enh. Ändringarna i skattesatserna åren 2000-2018 ökar på skatteinkomsterna med 2,2 md euro år 2018 4.12.2016

Uppskattning av skattelindringarnas inverkan (netto) på kommunalskatten 1997-2018, mn € 3859 827 De skattelindringar som gjorts åren 1997-2018 minskar kommunernas skatteinkomster med drygt 3,9 md euro år 2018. Av skattebortfallet har över 800 mn euro inte kompenserats. 20.9.2017

Nedskärningarna i statsandelen för kommunal basservice* 2012–2019, mn € Ny statsandelsnedskärning för året i fråga Kumulativ summa av tidigare nedskärningar Nyttan av avgiftshöjningar inom social- och hälsovården (40 mn €) fråntas kommunerna genom minskade statsandelar. Nedskärning pga frysning av indexförhöjningingarna Indexbundna utgifter nedkärs med 75 mn € Nedskärning pga av ”kiky” + ”Lex Lindström” * Dessutom en nedskärning av UKM:s statsandelsfinansiering med ca. 400 miljoner euro åren 2012-2015. Åren 2016-2019 är UKM:s nedskärningar uppskattningsvis över 220 miljoner euro i 2019 års nivå. 19.9.2017/sl,hp

Fasta Finlands kommuners statsandelar 2000-2018, md € 8,80 8,50 8,48 8,25 8,03 8,16 8,20 7,62 7,39 6,87 6,39 5,73 5,47 5,05 4,71 4,27 3,87 3,65 3,33 År 2017 var kompensationen av skattebortfallet 36 % av statsandelarna Statsandelarnas genomsnittliga årliga ändring åren 2000-2018 är 5,3 % Utan skattebortfallets kompensation skulle den genomsnittliga årliga ändringen vara 2,8 % 4.12.2017/hp Källa: FM/KAO och UKM

Skatteinkomster och statsbidrag1) i kommuner och samkommuner åren 1985-2018, md € (löpande priser) 1) Statsandelar och statsbidrag Källa: Statistikcentralen, FM, Kommunförbundet 5.12.2017

Skatteinkomster och statsbidrag1) i kommuner och samkommuner åren 1990-2018, i fasta priser indexerade (1990=100) Förändring 1,6 %/år 1,0 %/år 1) Statsandelar och statsbidrag Källa: Statistikcentralen, FM, Kommunförbundet 5.12.2017

Utjämning av statsandelar år 2018 på basis av skatteinkomster (år 2016), €/inv. 7 682 €/inv. Utjämningsavdrag 3) = (7 628 – 3 739,59)*38,28 % -1 509 €/inv. Kalkylerade skatteinkomster 1)= 3 739,59 €/inv. = utjämningsgräns (100 %) Kalkylerade skatte- inkomster1) Utjämnings- tillägg 2) 1 411 €/inv. Kalkylerade skatte- inkomster1) 1 975 €/inv. 1) I de kalkylerade skatteinkomsterna beaktas kalkylerad kommunalskatt, kommunens andel av samfundsskattens avkastning samt hälften av kärnkraftverkens kalkylerade fastighetsskatt. 2) Kommunens utjämningstillägg är 80 % av skillnaden mellan utjämningsgränsen och kommunens kalkylerade skatteinkomster 3) Kommunens utjämningsavdragsprocent för den del som överstiger utjämningsgränsen är 30 + den överstigande delens naturliga logaritm. 4.12.2017

Utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster åren 2000-2018 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Betelare: Kommuner, st. 95 89 78 75 76 57 61 62 63 62 62 31 32 30 30 mn € -611 -788 -672 -698 -741 -789 -808 -820 -796 -827 -844 -576 -587 -616 -637 Mottagare: Kommuner, st. 341 327 337 325 323 275 265 258 257 242 242 270 265 265 265 mn € 534 635 705 722 763 785 785 803 761 779 794 1249 1272 1331 1375 Sammanlagt: Kommuner, st. 436 416 415 400 399 332 326 320 320 304 304 301 297 295 295 mn € -77 -153 33 24 22 -4 -23 -17 -35 -48 -50 673 685 715 738 Åren 1997-2001 övre gräns för utjämning 15 % av kalkylerade skatteinkomster. År 2006: utjämningsavdraget sänktes från 40 % till 37 %, utjämningsgränsen höjdes från 90 % till 91,86 %, kraftverk enligt allmän fastighetsskatte-%. Åren 2010-2014 har utjämningsnettot lagts till alla kommuners statsandelar i proportion till invånarantalet. År 2012 fastighetsskatten utlämnad ur utjämningsgrunderna. År 2015 höjdes utjämningsgränsen till 100 %. Utjämningsavdragsprocenten = 30 + den överstigande delens naturliga logaritm. Hälften av kärnkraftverkens fastighetsskatt beaktas i utjämningsgrunderna. Källa: FM/Kommunavdelningen 5.12.2017