Kap 18 Från sekelskifte till 1970-tal 1870-talet: Det avgörande genombrottet för industrialiseringen Bakgrund: ökad produktivitet i jordbruket, växande befolkning, utbildning, näringsfrihet mm Ökad utländsk efterfrågan på järn, trä, jordbruksprodukter En arbetarklass uppstod Successivt nya produktionsmetoder 1890-talet Tre industrigrenar viktigast Massaindustrin Malm- och stålindustrin Verkstadsindustrin (Kullagret, Ericsson etc) Snabb tillväxt i västvärlden fram till 1914

Fig 18.1 Produktion och sysselsättning i Sverige 1870-2010

1920-talet 1914-1945 Protektionistisk epok Efter första världskriget: England mfl.: kontraktiv penningpolitik Tyskland: Hyperinflation USA: Börsbubbla Sverige: febrig efterkrigskonjunktur, inflation, sedan fallande priser Kris 1921-22. konkurrser och arbetslöshet (Allmän djup europeisk konjunkturnedgång) 20-talskrisen ”löstes” snabbt, men det bedrevs ingen stabiliseringspolitik och folk drabbades mycket hårt. Senare delen av 1920-tlaet: Högkonjunktur och börsboom

1930-talet 1929 Börskrasch i USA. Kurser föll, banker gick under. Depression Kollaps för investeringarna Kontraktiv penningpolitik Allmän pessimism Folk ökade sitt sparande Sverige: kortare och mildare depression Devalvering Industrin flexibel och omvandlades Aktiv konjunkturpolitik

1945-1970 Snabb tillväxt i västvärlden Återuppbyggnad Teknologier (massbilism, mass- …) Världshandel Stabilitet (Breton-Woods etc) Sverige Export av verkstadsvaror mm + strukturomvandling 1870-1970 BNP 14-dubblas Konjunkturpolitiken växer: Arbetsmarkandspolitik, offentlig sektor, investeringar och bostadsbyggande användes systematiskt Sociala reformer: allmän sjukförsäkring, barnbidrag, ATP, kortare arbetstid Den svenska modellen Stor privatägd industrisektor Stor skattefinansierad offentlig sektor Stark fackföreningsrörelse Aktiv arbetsmarknadspolitik Höga utjämningsambitioner

Fig 18.2 BNP per capita 1850-2009 Det ser väl ut som det ska?

Runt 1970 Efterkrigsuppbyggnaden är klar Japan, Sovjetunionen och Västeuropa närmar sig USA USA dominerat sedan 1945 och Anglosaxiska länder sedan 1588 Bretton Woods bryter samman Oljepriset fyrdubblas 1973-74

1970-talet Sveriges tillväxt 1,5 % per år. Inte så lite, men mindre än 1945-1970. Anpassningsförmågan försämrades. En rad privata branscher skyddades av regleringar Efter oljekrisen valde Sverige expansiv finanspolitik (de flesta andra länder kontraktiv finanspolitik) Tanken var att överbrygga den internationella lågkonjunkturen Det blev hög svensk inflation, kostnadsexplosion och industrikris. Devalveringar 1976 och 1981-82 Bytesbalansen var mestadels negativ.

Fig 18.3 Strukturomvandling i svensk industri under efterkrigstiden Sidan 253 Figur 18.3

Sveriges bytesbalans 1970-2012 Negativ 1975-1994 Positiv 1994 och framåt Sidan 257 Figur 18.5

Kap 19 Devalveringar och inflation Fig 19 Kap 19 Devalveringar och inflation Fig 19.1 Budgetutvecklingen 1970-2012 Ca 1977-1986 statsskulden växte. Sidan 261 Figur 19.1

Investeringar mm från sent 1970-tal Sparandet minskade Investeringarna minskade Budgetunderskott Bankerna var tvingade att köpa statspapper = låna ut pengar till staten Inflationen drevs av bla oljepriset, löne-pris-spiral och löne-löne-sprial Inflationsförväntningarna blev höga.

1980-tal 1982 En ”lyckad” devalvering Exporten ökade Bättre bytesbalans, BNP, budgetbalans Kring 1985 Avreglering av kreditmarknaden Konsumtion på kredit och överhettning Inflationsdrivande lönestegringar Höga vinster Vi hade högre inflation än omvärlden och fast växelkurs Det fanns devalveringsförväntningar

Kroniska problem under 1970- och 80-talen Hög inflation Svag tillväxt Lågt sparande Sidan 263 Figur 19.2

Fig 19.6 Lärobokens recept mot inflation Vi börjar i K med full sysselsättning och för hög inflation (p > 𝑝 1 ). Eklund föreslår AE åt vänster och AU åt höger Håller du med? [Inflation och inflationsförväntningar] [Potentiell BNP] [Olika sorters utbudspolitik]

BNP per capita Sidan 264 Figur 19.3

Inflation Sidan 266 Figur 19.4

Kap 20 Depression, U-sväng och återhämtning 1985-2000 Internationellt uppsving Teknisk utveckling Globalisering Välfungerande stabiliseringspolitik De finansiella marknaderna expanderade Stigande börser Låga räntor & inflation

Kris och räntehöjning Överhettning Valutaavreglering ”Valutautflöde” Riksbanken höjer styrräntan Åtstramningen kom av sig själv. Sidan 277 Figur 20.1

Början till systemskifte Åtstramning av finanspolitiken Vi ska söka medlemskap i EU Kronan knyts till ecu Inflationsbekämpning överordnat.

Finanskris I början av 90-talet sprids lågkonjunktur och flera saker samverkar Kreditförluster Realräntan steg Hushållssparandet steg

Arbetslöshet och budgetunderskott Arbetslösheten fyrdubblades Bankkris Budgetunderskott Statsskulden ökar snabbt

Depression och valutakris BNP föll tre år i rad. Europeisk valutakris Spekulation mot valutor Kronan faller 1992 Kronkursen (index)

Omläggning av penningpolitiken Riksbanken får ett inflationsmål 1 – 3 % Målen blev stegvis mer trovärdigt Räntedifferens mot Tyskland

Finanspolitisk sanering Omotiverat? Höga räntor på statsskulden i flera år Minskade utgifter och ökade skatter på 8 % av BNP Treåriga budgetramar Utgiftstak Överskottsmål Självständig riksbank 1996 föll räntorna kraftigt

Återhämtning efter U-sväng Reporäntan visar stabilitet sedan 1997 ”Den stora U-svängen” Läs själva ”Ta ner månen”

Expansiv penningpolitik ger nya målkonflikter Efter internationell börskrasch 2000: Låga räntor Stigande fastighetspriser

”Jobless growth” och utanförskap Produktivitetsökning utan jobb i industri Kommuner och landsting nyanställde inte Utanförskap Regionala olikheter Segregation Hysterisis Trösklar Incitament En ny värld?

Kap 21 Finanskris och omprövning - Bakgrund 90-talet och början av 00-talet: tillväxt och optimism i USA och globalt Produktivitetsökningar Låg inflation Lågt sparande och bytesbalansunderskott i USA Högt sparande i bl.a. Kina och Japan Låga styrräntor i USA Långivningen till finanssektorn Kreditprövningen urholkades Fastighetsbubbla (fastighetspriserna steg ”omotiverat” mycket)

Fig 21.1 Bytesbalansöverskott och -underskott Sidan 293 Figur 21.1

Finansmarknaden Optimism och låga räntor gav ökad riskaptit. ”Skuggbanksystem” för att komma undan kapitaltäckningskrav och regleringar. 2007 vände de amerikanska fastighetspriserna.

Krisen De fallande fastighetspriserna gjorde att bostadsobligationer och andra finansiella värdepapper (”derivat”) tappade i värde och det uppstod kreditförluster En nedåtgående spiral uppstod (både finansmarknaden och produktionen) Investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs i september 2008 Ännu mer osäkerhet kring värdet av en banks egna och andras tillgångar . Räntor och priset på risk steg dramatiskt. Kreditgivningen minskade. Omsättningen av gamla lån drabbades. Konsumenternas nettoförmögenhet sjönk. Konsumtionen av importvaror sjönk. De som exporterade till USA drabbades. Efterfrågan på insatsvaror minskar. Pessimism, mindre investeringar, mindre konsumtion, arbetslöshet Fastighetspriserna föll i fler länder

Sverige 2009 föll BNP 5 %. Arbetslösheten steg Ganska lindrigt i perspektiv Budgetöverskott och låg statsskuld och rörlig växelkurs Bankerna hade inte så riskfyllda lån (lärt sig av 90-talskrisen) Bostadspriserna föll inte, folk blev inte fattigare Expansiv penningpolitik Staten behövde inte spara Statens skattesänkningar skulle vara utbudspolitik men blev en välbehövd efterfrågestimulans

Internationellt Keynes revansch Sänkta styrräntor och kvantitativa lättnader Expansiv finanspolitik Budgetunderskott Stigande statsskulder Direkt stöd till banker Banker räddades men det blev en statsfinansiell kris i många länder. Räntorna på statsobligationer från tex Grekland och portugal ökade. IMF, EU och EMU gav stödlån. Skuldproblem flyttas över till EU-nvån.

Fig 21.3 USA:s statsskuld 1792-2012 Historiskt sätt beror statens skuldsättning på krig. Se finanskrisen och Reagan Sidan 298 Figur 21.3

Långsiktiga konsekvenser Höga statsskulder i många länder som måste betalas tillbaka Det är inte aktuellt med mer utbudsstimlerande avregleringar Balans i bytesbalansen kräver att nationen inte lever på krita Att återbetala statsskulden kräver att staten gör ett överskott. USA kan inte räkna med lika låga räntor i framtiden. Världen förändras snabbt.

Fig 21.4 Andelar av global BNP 1820-2020

Penningpolitiken Nivån för inflationsmålet Inkludera mer än inflation i målet, tex. bostadspriser? Tillåta för hög inflation tillfälligt i kraftiga lågkonjunkturer?

Skärpta regleringar Om en bank går i konkurrs får det stora negativa effekter på resten av ekonomin. Därför kan bankerna räkna med att bli räddade. Det gör att bankerna tar alltför stora risker. Förslag på lösningar: Regleringar som hindrar alltför riskfyllt beteende Rädda banker på ett sådant sätt att aktieägarna ändå drabbas hårt. (se sid 297)