Åsa Karlsson, Nösnäsgymnasiet, Stenungsund –

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
KONJUNKTIONER.
Advertisements

Partikelverb hälsa på eller hälsa på?
Satsdelar.
Pågående Gerundium Rosita Järsäter, Bålbro skola, Rimbo –
Tips för dig som söker en partner. Om du vill ha en partner som äter all mat du lagar utan att klaga på att det inte smakar som mammas mat.... Skaffa.
Framtid med ir Ir är ett oregelbundet verb Ir = att gå, åka
Vad har vi lärt oss? (What have we learned?)
Idag Today Repetition: siffror, klockan Repetition: numbers, the clock
Luncha och lär! Possessiva pronomen.
Underordnade konjunktioner
Luncha & lär! Indirekt tal ii.
Vad har vi lärt oss? (What have we learned?)
Satsdelar.
Satsdelar Predikat Subjekt Direkt objekt Indirekt objekt Adverbial
presens, preteritum och futurum
Subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad och adverbial
I spanska finns det tre ”sorters” verb.
Luncha och lär! hjälpverb.
” kommer att, Tänker eller ska”?
Perfekt Particip är ett av flera tempus för att beskriva en händelse som ligger bakåt i tiden motsvarar svenskans ”har gjort – ätit – sovit –
Huvudsatser och bisatser
Tryck på F5 för att börja. ”Klicka” sedan för att fortsätta.
Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats
Mening eller fråga TRYCK F5.
Samordnande konjunktioner- bindeord
Huvudsatser och bisatser
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
ADJEKTIV VERB Äta Dricka Sova Skratta Gråta Skriva köpa Törstig Trött
Ordföljden i svenskan (syntaxen)
Det här är första gången jag facebookar på tre timmar. första gången … på…
Huvudsats och bisats– att bygga meningar
Ordföljd.
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Jag har inte fejsbookat på tre timmar inte… på…. Vi har inte kunnat sova på tre nätter! vi – kan sova – tre nätter.
Meningar med bisats När vi skriver texter är det bra att använda bisatser. Det är bra att använda bisatser i meningar av många olika anledningar. Dels.
ORDFÖLJD OCH HJÄLPVERB I SVENSKAN SFI 2015 Åsa Olsson.
Presens, preteritum, perfekt och futurum Presens beskriver något som sker NU. Om vi ska uttrycka något som relaterar till nu använder vi: Perfekt: För.
Grammatik.
Presens Verb i presens beskriver något som händer nu men vi: använder också verb i presens när vi pratar om något allmänt. Det regnar på hösten eller Många.
Skriva meningar i huvudsats Alla meningar måste innehålla minst ett verb. Verbet kommer alltid på andra plats i en huvudsats. En mening kan ha flera verb!
Satsadverbial Du måste alltid tänka på satsadverbialen när du läser, lyssnar, skriver och talar! Satsadverbial är viktiga eftersom de ändrar meningens.
Konjunktioner Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Marika Granat, Brålanda skola, Brålanda –
Grammatik och språkriktighet
Futurum Framtid alltså
Träna svenska A och B Häfte 5 Siffror och verb.
Träna svenska A och B Häfte 7 Klockan Jobb.
Åsa Karlsson, Nösnäsgymnasiet, Stenungsund –
Träna svenska A och B Häfte 7 Klockan Familjen Alm s dag.
Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Skriva meningar i huvudsats
Verb (Något man gör) Verb beskriver något som man gör. Verbet kan böjas i olika tempus. Tempus = tid. Verb kan beskrivas på olika sätt. Imperativ Infinitiv Presens.
Ordföljd huvudsats.
Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar. Kurs B: tala och skriva Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar.
Träna svenska A och B Häfte 7 Klockan Hör och härma.
Pronomen Subjekt och objekt
Satslära När du skriver en text sätter du ihop ord som blir till en eller flera satser. Dessa satser bildar då en mening, som börjar med stor bokstav och.
Vecka 40 Tisdag den 3:e oktober 2017 Dagens namnsdag Evald Osvald.
Hur kommer du till skolan? Vilka (skol)ämnen tycker du om?
Pronomen Subjekt och objekt
Basic Swedish 1 Lektion 4, den 15 februari Välkomna
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Pronomen Subjekt och objekt
Ordföljd huvudsats.
Satsschema - Hur använder man det?
Satsschema - Hur använder man det?.
Pronomen Subjekt och objekt
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Presentationens avskrift:

Åsa Karlsson, Nösnäsgymnasiet, Stenungsund – www.lektion.se ORDFÖLJD Åsa Karlsson, Nösnäsgymnasiet, Stenungsund – www.lektion.se

S V O När man skriver påståenden (meningar med punkt) gäller regeln subjekt verb objekt: Subjekt Verb Objekt Han äter mat. Johannes köper en bok. Khalid gillar Maria. Hästen äter gräs. Det är en stol. Jag älskar dig.

Ordföljd - frågor Frågor börjar alltid med verb eller frågeord. Finns det frågeord kommer verbet efter frågeordet. Frågeord Verb Subjekt Objekt Vad heter du? Hur mår du? Dricker du kaffe? Hämtar ni barnen? Hur länge äter personalen lunch?

Ordföljd – ”inte” Ordet ”inte” kommer efter subjekt och verb. I påstående gäller fortfarande S V O (subjekt – verb – inte – objekt), i frågor kommer frågeord och verb först. Exempel: Påstående: Jag heter inte Stefan. Fråga: Heter jag inte Stefan? Påstående: Massoud gillar inte grönsaker. Fråga: Gillar Massoud inte grönsaker? Fråga med frågeord: Vad gillar Massoud inte?

Påståenden + inte Jag heter inte Khalid. Jag älskar inte dig. S v Jag älskar inte dig. S v O Vi har inte lektion nu. S V O Du åker inte buss. S V O De pratar inte engelska. S v o Det regnar inte idag. Jag jobbar inte i Göteborg.

Frågor + inte Tränar du inte fotboll? Äter du inte kött? V S O Äter du inte kött? v s o Åker du inte buss till skolan? v s o Sover du inte ordentligt på nätterna? v s Är vi inte lediga imorgon? v s Vem gillar du inte? FO v s

Ordföljd - hjälpverb Hjälpverb betyder verb som hjälper ett annat verb. Till exempel… Måste Vi måste studera svenska. Vill Jag vill äta lunch. Ska Barnen ska gå till skolan. Har Jenny har jobbat som lärare i tio år.

Ordföljd - hjälpverb I påståenden sitter hjälpverbet ihop med huvudverbet: Jag måste äta mat nu. De har sovit hela natten. Alla har simmat. Ingen har läst på läxan. I frågor kommer subjektet mellan hjälpverbet och huvudverbet: Har du köpt godis? Ska vi åka till Göteborg? Måste vi ha lektion nu? Vill du ha en kram? Varför kan du prata spanska? Hur länge har du gått på Nösnäs?

Kom ihåg: Påstående – först subjekt, sen hjälpverb och huvudverb Fråga – subjektet kommer mellan hjälpverb och huvudverb. Om det finns frågeord kommer det före hjälpverbet.

Ordföljd hjälpverb + inte I påståenden: Subjekt – hjälpverb – inte – huvudverb. Exempel: Jag har inte gjort läxan. Hon har inte ätit frukost. Läraren ska inte göra läxan. Katter kan inte prata. I frågor: Hjälpverb – subjekt – inte – huvudverb eller... Frågeord – hjälpverb – subjekt – inte – huvudverb Har du inte gjort läxan? Varför har du inte gjort läxan? Ska vi inte äta lunch nu? Varför ska vi inte äta lunch nu?