Statsupplåning – prognos och analys 2016:3

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Konjunkturläget Juni 2007 Offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP.
Advertisements

K3: sid. 1 Kapitel 3 Penningmarknaden Hur kommer pengar och räntan på sparande in i bilden? Vad gör centralbanken? Vad gör affärsbankerna?
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande Pressmaterial 30 maj 2016.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 31 augusti 2016 Konjunkturläget, augusti 2016.
Winnet Skånes 20-årsjubileum - Hur ser det ut i Skåne idag? Näringsliv Skåne Christian Lindell
Aktier och aktiesparande. Varför spara i aktier?
Frukostträff med journalister, Räntebildningen – hur styr Riksbanken räntan? David Vestin Forskningsenheten.
Sparebankforeningen i Norge 20. oktober 2006 Jón Sigurðsson.
Asylsökande och kommunmottagna, utfall och prognos Migrationsverket.
Bokslutsdagarna 2015 Annika Wallenskog. Ny befolkningsprognos.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 23 mars 2016 Konjunkturläget, mars 2016.
Etableringsreformens effekter på de nyanländas integration. Slutrapport. av Pernilla Andersson Joona, Alma Wennemo Lanninger och Marianne Sundström Institutet.
Produktion i näringslivet Index 2005=100, förädlingsvärde till baspris, fasta priser.
Nederman Kvartal 4, 2014 CEO - Sven Kristensson CFO - Stefan Fristedt.
Miljödepartementet Ökat skadeståndsansvar och förutsättningar för generationsskifte Miljöminister Andreas Carlgren, Torsdagen den 18 februari 2010.
Bild 1 Arbetsmarknadsutsikter våren 2016 Skåne Län Arbetsmarknad med tempo Prognos för arbetsmarknaden 2016 – 2017 Analysavdelningen Thomas Behrens
Ekonomirapporten oktober 2015 Bettina Kashefi, SKL.
Maria Billstam Konjunkturbarometern April Barometerindikatorn Index, medelvärde = 100 Standardavvikelse = 10.
Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/
Botkyrkas styrmodell och kommunens ekonomi
Konjunkturen i Stockholms län kv September 2017
Likviditetsbudget Oktober November December Inbetalningar
Ekonomirapporten, maj 2017 Tabellerna
Julfirande 2016 – inköpsplaner för stora och små
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017 BLEKINGE LÄN
Konjunkturen i Stockholms län kv Juni 2017
Konjunkturläget 2016 kv3 i Stockholmsregionen
KONJUNKTURINSTITUTET
Statsupplåning – prognos och analys 2016:3
Block 1&2 – Inledning och översikt Finansiella instrument, kapitalmarknad och kapitalförvaltning Göran Nirdén och Jonas Danielsson 12 november, 2004.
KONJUNKTURINSTITUTET
Folkmängd 2013 Majorna-Linné Folkmängd 2013 Majorna-Linné
SEPTEMBER 2011 Östergötlands län
Folkmängd 2013 Norra Hisingen Folkmängd 2013 Norra Hisingen
Balanskravsresultat, mkr
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
Diagram 1 • Arbetade timmar, faktiska respektive potentiella
Ekonomirapporten oktober 2016
Innehållsförteckning presentationsbilder 2015
Målbild och strategi för effektiv och nära vård år 2030
Månadsrapport oktober 2015
Konjunkturen i Stockholms län kv December 2017
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande
Finanspolitik i praktiken
PPR september
Besöksnäringens Konjunkturbarometer
Finansiell stabilitet November 2017
Ett utmanat Sverige.
Ekonomiska perspektiv
DET HÄR ÄR MALMÖ HÖGSKOLA
Ekonomirapporten, maj 2018 Alla tabeller
Arbetsmarknadsutsikter Blekinge län
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande
Lärartäthet - Exempelanalys
Ekonomirapporten, december 2018 Alla diagram
Arbetsförmedlingen.
Källor: SCB och Riksbanken
Det går bra nu. Men sen kommer….
Arbetsmiljön FB-kvalitet hösten 2018 Tage Johansson
PPR 2008:2.
IQs Alkoholindex 2018.
Huvudscenariot Utlandet Sverige Inflation Tillfälliga effekter
Turismens samhällsekonomiska betydelse på Åland 2018
Sammanfattande budskap
IFO-FH resultat och prognos per juli 2018
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2019
Omfattar fyra femårsperioder mellan 1985 och 2017
Arbetsmarknadsutsikterna
Arbetsmarknadsutsikterna
Presentationens avskrift:

Statsupplåning – prognos och analys 2016:3 26 oktober 2016

Lägre nettolånebehov leder till mindre emissioner Överskott i statsbudgeten 2016 vänds till underskott 2017 Från 80 miljarder kronor till -33 miljarder kronor Överskott på 20 miljarder 2018 Stor påverkan på prognosen från skattekontoflöden Ofrivillig och dyr upplåning, totala överinsättningar idag ca 55 miljarder kronor Risk för feltolkning av statsfinansernas utveckling Inlåning via Skatteverket påverkar Riksgäldens upplåning Fortfarande starka incitament för företag att placera på skattekontot Statsbudgetens saldo 2016-2017 har reviderats upp, dvs. nettolånebehovet är lägre 48 miljarder kronor jämfört med föregående prognos från juni Lägre emissionsvolym i alla typer av statspapper, framför allt i statsskuldväxlar Lägre emissionsvolym i statsobligationer begränsar på marginalen utrymmet för ytterligare Riksbanksköp Repor med Riksgälden väntas ligga kvar på högre nivåer än normalt även framöver.

Stark svensk tillväxt mattas av Svensk ekonomi nära balans BNP växer med drygt 3 procent 2016 och knappt 2 procent 2017-2018 Drivet av inhemsk efterfrågan Återhämtning i omvärlden fortsatt långsam Arbetsmarknaden fortsatt stark Sysselsättningen växer med 1,5 procent 2016 Fallet i arbetslösheten planar ut 2018 Risken för en sämre utveckling väger över

Makroprognosen i sammanfattning Försörjningsbalans Arbetsmarknad

Större överskott 2016, lägre underskott 2017 Nettolånebehov, utfall och prognos Statsbudgetens saldo 38 respektive 10 miljarder kronor starkare 2016 och 2017 jämfört med juniprognosen. Skatteinbetalningar högre än prognos… …men prognos på underliggande skatter i linje med utfall Förklaringen: skattekonto Placeringar Tidigarelagda inbetalningar 27 mdkr

Ny prognos på nettolånebehovet -80 miljarder kronor för 2016, (föregående prognos -41). 33 miljarder kronor för 2017, (föregående prognos 42) -20 miljarder kronor för 2018 Antagande om 15 miljarder kronor i ofinansierade reformer.

Vad driver företagens placeringar på skattekontot?

Både företag och hushåll har ökat sina placeringar på skattekontot Total ställning på skattekontot Ställning på skattekontot, företag resp. privatpersoner

Överinsättningar på skattekonto Totala överinsättningar idag ca 55 miljarder kronor Ofrivillig och dyr upplåning Riksgälden uppskattar statens merkostnad till ca 1,4 miljarder kronor 2015-2018 Risk för feltolkning av statsfinansernas utveckling Inlåning via Skatteverket påverkar Riksgäldens upplåning Fortfarande starka incitament för företag att placera på skattekontot

Skattekontot, flödes- och ränteantaganden Not: Ingen hänsyn tagen till eventuella skatteeffekter

Prognosförändringar jämfört med juni

Statens finansiella sparande och budgetsaldo

Lägre upplåningsbehov Upplåningsbehovet blir totalt drygt 30 miljarder kronor lägre per år jämfört med juniprognosen Det beror på lägre nettolånebehov och mindre refinansieringsbehov Minskad upplåning 2016 ger mindre förfall på penningmarknaden 2017 I den första prognosen för 2018 är upplåningsbehovet totalt 294 miljarder kronor

Upplåningsbehov, brutto Miljarder kronor 2016 2017 2018 Nettolånebehov -80 33 -20 Affärsdagsjustering mm1 2 Privatmarknad & säkerheter, netto2 5 8 6 Förfall penningmarknad3 284 158 202 Statsskuldväxlar 141 90 110 Commercial paper 87 52 65 Likviditetsförvaltningsinstrument 56 16 27 Förfall, byten och uppköp, kapitalmarknad 104 150 107 Statsobligationer 53 73 Realobligationer 1 15 Obligationer i utländsk valuta 49 62 101 Totalt upplåningsbehov, brutto4 314 349 294 1 Justering för skillnaden i redovisningen av upplåning respektive nettolånebehov. Skillnaderna avser likvid- respektive affärsdag samt beräkning av räntebetalningar för penningmarknadsinstrument. 2 Nettoförändring i privatmarknadsupplåning och säkerheter. 3 Initial stock med förfall inom 12 månader. 4 Avser behovet av upplåning på den institutionella marknaden.

Upplåningen fortsätter att minska Riksgälden drar ned emissionsvolymen i alla typer av statspapper Den största neddragningen görs i statsskuldväxlar Auktionsvolymen sänks från 15 till 10 miljarder kronor Upplåningen i statsobligationer sänks från 3,5 till 3 miljarder kronor per auktion Auktions­volymen i realobligationer sänks från 1 miljard till 750 miljoner kronor

Upplåning kapitalmarknad Minskad upplåning i statsobligationer Auktionsvolymen sänks från 3,5 miljarder kronor till 3 miljarder kronor i auktionen den 2 november Ny statsobligation i tioårssegmentet SGB 1060 X% 12 Maj 2028 Emissionsvolymen i realobligationer minskar Emissionsvolymen minskar till 750 miljoner kronor den 10 november Ny tioårig realobligation SGB IL 3113 X% 1 Dec 2027 i februari nästa år Inbyten av SGB IL 3110 som förfaller 1 juni 2019 mot längre realobligationer Valutaupplåning endast för Riksbanken

Upplåning enligt ny prognos 2016 2017 2018 Miljarder kronor okt (jun) Upplåning penningmarknad 1 158 (188) 202 (223) 110 Statsskuldväxlar 90 (120) (130) 80 Commercial paper 52 (51) 65 (65) statens egen del 40 (40) vidareutl. till Riksbanken 12 (11) (0) Likviditetsförvaltningsinstrument 16 (17) 27 (28) 30 Upplåning kapitalmarknad 157 (159) 147 (161) 184 Statsobligationer 81 (83) 66 (77) Realobligationer (18) 14 Obligationer i utländsk valuta 60 (59) 67 (66) 105 Total upplåning 314 (347) 349 (383) 294 1 Utestående stock per den sista december.

Realandel

Den nominella kronskuldens duration, löptider upp till 12 år

Statsskuldens utveckling

Extrabilder

Förändring av valutaexponering

Nettolånebehovets utveckling mellan år