Verb (Något man gör) Verb beskriver något som man gör. Verbet kan böjas i olika tempus. Tempus = tid. Verb kan beskrivas på olika sätt. Imperativ Infinitiv Presens.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Sagan om Piffy.
Advertisements

Om verb Olika former Introduktionsfilm Hanna Hägerland
Pågående Gerundium Rosita Järsäter, Bålbro skola, Rimbo –
Dåtid med haber När man HAR gjort något Ex: jag har pratat
Vad har vi lärt oss? (What have we learned?)
Luncha & lär! Indirekt tal ii.
Vad har vi lärt oss? (What have we learned?)
Satsdelar.
DAGENS DIKT I dag är det torsdag och det är mulet - men inte så kallt.
Idag är det den sjätte november. Den sjätte november är en flaggdag.
presens, preteritum och futurum
att-ord talar om vad någon gör eller vad som händer
Futurum Framtid alltså
Repetition satsdelar Vilka frågor ställs för att få fram p, s, dio, io? p= Vad händer? (bakar) s= Vem/vad + p? (Sara) dio= Vem/vad+p+s (en kaka) io= Till.
Luncha och lär! hjälpverb.
DAGENS DIKT I dag är det måndag och det är mulet - men inte så kallt.
Perfekt Particip är ett av flera tempus för att beskriva en händelse som ligger bakåt i tiden motsvarar svenskans ”har gjort – ätit – sovit –
Det svenska kulturarvet: spår 1
Huvudsatser och bisatser
Klicka på F5 Klicka på vänster musknapp när du vill gå vidare
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Preteritum, perfecto simple
Luncha & lär! Tänka, tycka eller tro?.
SPARKVIPA.
Samordnande konjunktioner- bindeord
Svensk grammatik ORDKLASSER 1.
ADJEKTIV VERB Äta Dricka Sova Skratta Gråta Skriva köpa Törstig Trött
Perfekt Perfekt är en dåtid. Man använder det när man vill berätta vad som har hänt. För att bilda perfekt behöver man, precis som i svenskan, ett s.k.
Av: Erik, Ellen och Julia B
Ordföljd.
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Tidsord När du skriver tidsord ska du tänka på om det du berättar är i dåtid, nutid eller framtid. Tänk på vilket tempus du ska använda. Du använder tidsord.
Satsbegreppet. Begreppen mening och sats På svenska talar man ofta om meningar och satser, men på tyska finns inte begreppet mening. På svenska används.
Meningar med bisats När vi skriver texter är det bra att använda bisatser. Det är bra att använda bisatser i meningar av många olika anledningar. Dels.
Presens, preteritum, perfekt och futurum Presens beskriver något som sker NU. Om vi ska uttrycka något som relaterar till nu använder vi: Perfekt: För.
Grammatik.
Presens Verb i presens beskriver något som händer nu men vi: använder också verb i presens när vi pratar om något allmänt. Det regnar på hösten eller Många.
Skriva meningar i huvudsats Alla meningar måste innehålla minst ett verb. Verbet kommer alltid på andra plats i en huvudsats. En mening kan ha flera verb!
Satsadverbial Du måste alltid tänka på satsadverbialen när du läser, lyssnar, skriver och talar! Satsadverbial är viktiga eftersom de ändrar meningens.
Grammatik och språkriktighet
Futurum Framtid alltså
Återberättande text Kurs C.
Träna svenska A och B Häfte 7 Klockan Familjen Alm s dag.
PERFEKTI = on tehnyt, on tapahtunut
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Ordföljd huvudsats.
Åsa Karlsson, Nösnäsgymnasiet, Stenungsund –
Perfekt En dåtidform Rosita Järsäter, Bålbro skola, Rimbo –
Verb Texterna 1.2, 1.3.
Vecka 40 Tisdag den 3:e oktober 2017 Dagens namnsdag Evald Osvald.
Vecka 37 Tisdag den 12:e september 2017 Dagens namnsdag Åsa Åslög.
Vecka 38 Onsdag den 20:e september 2017 Dagens namnsdag.
Domstolen under medeltiden Häxprocesserna
Hej, jag heter Karam och jag ska berätta om en bok som jag har läst.
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Verb Verb är ord som berättar vad som händer eller vad någon gör
Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Imperfekt av svaga verb
Verb Ett verb talar om vad någon gör eller vad som händer.
Ordföljd huvudsats.
Satsschema - Hur använder man det?
Domstolen under medeltiden Häxprocesserna
Satsschema - Hur använder man det?.
Verb I denna PowerPoint kommer ni få veta lite om  verb I olika former och hur de används I den svenska grammatiken. 
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Svensk grammatik ORDKLASSER 1.
Presentationens avskrift:

Verb (Något man gör) Verb beskriver något som man gör. Verbet kan böjas i olika tempus. Tempus = tid. Verb kan beskrivas på olika sätt. Imperativ Infinitiv Presens Preteritum Supinum Uppmaning Att…. Nu Dåtid Har/hade/skulle Exempel Läs! Att läsa Läser Läste Läst Lyssna! Att lyssna Lyssnar Lyssnade Lyssnat Skriv! Att skriva Skriver Skrev Skrivit

Verbgrupper Verbformerna kan vara svåra att lära sig. Ofta är det bäst att lära sig varje verb och verbform separat! Formerna i presens. Men man brukar tala om fyra olika verbformer ar-verb er-verb Kortverb Starka er-verb eller oregelbundna verb

Verb i infinitiv Ett verb i infinitiv sätter man att framför. Om vi skriver verbet i infinitiv så finns det två sätt. 1. Hjälpverb och huvudverb (alltid i infinitiv) 2. Att som bisats eller infinitivmärke. Vi går igenom det senare. Inte nu! Exempel på 1. Jag ska hjälpa dig. Vi vill komma imorgon Imorgon måste jag studera. Den här presentationen handlar inte om hjälpverb och huvudverb. För mer information se den andra powepointen som heter Hjälpverb!

Imperativform= Grundform Imperativ är en uppmaning. (Gör något….) Ring mig! Läs boken! Lyssna nu! Titta här! Spring! Handla mat!

Verb i presens -ar Om du kan verbet i imperativ så finns det en regel som nästan alltid gäller. Nämligen Verb som slutar på a skrivs -ar i presens och –ade i preteritum och i supinum imperativ+t. Hoppa- Hoppar, hoppade , har/hade/skulle hoppat Lyssna- Lyssnar, lyssnade, har/hade/skulle lyssnat Fråga- Frågar, frågade, har/hade/skulle lyssnat Andra vanliga exempel är: Titta, Studera, Jobba, Vandra, Promenera,

Verb i presens –er verb Verb som slutar på vokal i imperativ skrivs oftast i -er i presens men tyvärr inte alltid. Många verb som slutar på vokal skrivs -er i presens och –de eller -te i preteritum och i supinum imperativ+t. Exempel med -de i preteritum Ring, ringer, ringde, har/hade/skulle ringt Känn, känner, kände, har/hade/skulle känt Exempel med –te i preteritum Köp, köper, köpte, har/hade/skulle köpt Läs, Läser, läste, har/hade/skulle läst

Kortverb i presens En regel finns för alla kortverb nämligen att du från imperativ/grundform lägger till ett –r i presens. Exempel: Ge-ger Se-ser, Bo-Bor Gå-går, Må-mår Dö-dör, Stå-står Be-ber

Kortverb som skrivs med –dde i preteritum Tro, tror, trodde, har/hade/skulle trott Bo, bor, bodde, har/hade/skulle bott Må, mår, mådde, har/hade/skulle mått Klä, klär, klädde, har/hade/skulle klätt Ske, sker, skedde, har/hade/skulle skett

Kortverb med oregelbundet preteritum De här verben får man lära sig separat. Få, får, fick, har/hade/skulle fått Gå, går, gick, har/hade/skulle gått Ge, ger, gav, har/hade/skulle gett Se, ser, såg, har/hade/skulle sett Dö, dör, dog, har/hade/skulle dött Stå, står, stod, har/hade/skulle stått Be, ber, bad, har/hade/skulle bett Som du ser lägger man till dubbelteckning (dubbel t) i supinum.

Starka verb eller oregelbundna verb De här verben får man också lära sig separat. Det är endast –er verb ( i presens) som kan vara starka och de får en annan form i preteretitum. Några exempel: Spring, springer, sprang, har/hade/skulle sprungit Sitt, sitter, satt, har/hade/skulle suttit Skriv, skriver, skrev, har/hade/skulle skrivit Skin, skiner, sken, har/hade/skulle skinit Sjung, Sjunger, sjöng, har/hade/skulle sjungit Som du ser slutar dessa verb på –it i supinum.

Här kommer några olika verb.. Som ni har skrivit när ni berättade om er helg. Lär dig dem för de använder vi ofta. Träna, tränar, tränade, har/hade/skulle tränat (-ar verb) Spendera, spenderar, har/hade/skulle spenderat (-ar verb) Spendera är också synonym till vara Vara, är, var har/hade/skulle varit Sitt, Sitta, sitter, satt, har/hade/skulle suttit Ät, Äta, äter, åt, har/hade/skulle ätit Kom, Komma, kommer, kom, har/hade/skulle ätit Ha, har, hade, har/hade/skulle haft Gör, Göra, gjorde, har/hade/skulle gjort Lägg, lägga, lägger, lade (säger la), har/hade/skulle lag