Markörbaserad journalgranskning

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ekonomirapporten oktober 2015 Bettina Kashefi, SKL.
Advertisements

Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Aktuell information augusti 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Den kommunala hälso- och sjukvården av idag
regeringen. se/rattsdokument/proposition/2017/02/prop
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Kommunerna tar över ansvar för att utföra viss hälso- och sjukvård i gruppbostäder och daglig verksamhet enligt LSS Anna-Lena Möllstam Tf enhetschef Sociala.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Läkemedelsstöd i primärvården
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Månadsrapport oktober 2015
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
En åldrande befolkning i Norrbotten
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Resultatpresentation för NLL av PunktPrevalensMätningarna (PPM) 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Komplikationer vid inkontinenskirurgi
Förbundsdirektionen Uppföljning av 4.1 §§ 9 och 10 i Avtal om regionvård år 2017 Källor: SKL: Kostnad per DRG vikt 1,0 (avser innerfall och.
Vårdrelaterade infektioner.
Patientsäkerhet Patientsäkerhet, Socialstyrelsen Övergripande gemensamma mått Region Jönköpings län.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Nationell tillsyn 2017 Samverkan när det gäller multisjuka äldre – Rapport: Samverkan för mulitsjuka äldres välbefinnande (maj 2018). Patientsäkerheten.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Ekonomisk modell kopplad till Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från.
Läget på länsnivå Uppdaterad förtydligad riktlinje
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Strategi för hälsa TILLSAMMANS – VARJE DAG LITE BÄTTRE
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Resultatpresentation för NLL av PunktPrevalensMätningarna (PPM) 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
”Mål och mått 2017” Mätning gjord av kommunens sjuksköterskor under perioden 16/10-29/10 Punktmätning medicinska vårdplaner 16/10.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
”Mål och mått 2017” Mätning gjord av kommunens sjuksköterskor under perioden 16/10-29/10 Punktmätning medicinska vårdplaner 16/10.
Nyckeltal äldreomsorg för GR - kommunerna
Ekonomirapporten, december 2018 Alla diagram
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Antibiotikastatistik- kvartalsrapport
Det går bra nu. Men sen kommer….
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Presentationens avskrift:

Markörbaserad journalgranskning Resultatpresentation Januari till Juni 2016 Birgitta Boqvist

Antal per sjukhus och kön Totalt har 418 vårdtillfällen granskats januari- juni 2016 211 kvinnor och 207 män. Åldersgrupp Kvinnor Män Totalt 18-49 år 19 16 35 50-64 år 29 36 65 65-74 år 45 51 96 75-84 år 72 69 141 85 år eller äldre 44 34 78 Totalt 209 206 415

Andelen skador och vårdskador Andelen vårdskador; 9,3 procent Andelen skador; 11 procent Var 10:de patient riskeras att drabbas av en undvikbar skada

Vårdskador per skadegrupp ”Annat” dominerar i ådersgruppen 65 år och äldre ”VRI” dominerar i åldergrupperna 18-64 år

Andel skador per skadegrupp Jan-Jun 2016 Kvinnor Män KV=Blåsöverfyllnad och Annat M=VRI och Annat

Vårdskador per skadetyp

Förändring över tid vårdska 2013-2016

SKL:s vårdskadestudie 2013-15 I genomsnitt innebär en undvikbar skada att vårdtiden förlängs med 8 vårdagar, vilket innebär att det totala antalet extra vårdagar är runt 800 000. Dessa extra vårddagar beror till stor del på undvikbara skador. Den genomsnittliga vårddagskostnaden enligt KPP-data (Kostnad per patient) uppgår till cirka 9 000 kr, vilket innebär en årlig extra kostnad för hälso- och sjukvården på drygt 7 miljarder kronor. (SKL;s vårdskaderapport; Skador i vården -utveckling 2013-2015)

Övrigt NLL 4 patienter hade två vårdskador vardera 1 patient hade fyra vårdskador (f. 54) Postoperativ infektion Svampinfektion UVI Infektion övrigt 61 vårddagar (utlokaliserad) Andelen vårdskador hos patienter som vårdas som utlokaliserade är 13% 23 patienter var utlokaliserade av dessa hade 12 en vårdskada vilket motsvara 27 procent av skadorna 3 vårdskador =13 procent riket ligger på 15% och VRI var den vanligaste skadetypen (32,1 %) för utlokaliserade patienter. 8 av 23 Utlokaliserade patienter drabbades av skador

Kommentarer Fallskada. Hematom vänster öga, blödning på läpp samt lossnat en bit av tand i nedre käke. Rtg= ingen skelettskada/Fall, ådrog sig en sårskada på huvudet, sutureras./Ramlar och får en höftfraktur Blåsöverfyllnad vid tre tillfällen under blåsträning/600 ml i blåsan vid ett tillfälle/blåsöverfyllnad vid 4 tillfällen. 540-900 mli blåsan /800 ml i blåsan VRI/ Svampinfektion UVI någon vecka efter TURP-op/Pat har legat först på sjukhus A, sedan på sjukhus B och sedan A igen. Svårt att säga exakt var vårdskadan inträffade/ UVI med positiv u-odl, växt av E-coli. KAD insatt inför op, men blev kvar onödigt länge? Annat/två dar efter ankomst fr Sjukhuset fick pat GI blödning./Sårskada när PVK åkte ut. Steristrip nödvändigt före att få i hop sårkanerna./ Fördröjd diagnos pga att rtg inte utfördes av öppenvården när patienten sökte vård./Hudskada eller ytlig kärlskada /Trombos/ Trycksår/Trycksår kat.3 höger häl/ Trycksår i saccrum samt höft/ Trycksår gr 2 i sacrum och mellan skinkorna Läkemedel/Patienten var nyinsatt på Waran men hade inte tagit den. Fick en stenttrombos, fick sedan hjälp med medicindelning i hemmet. Kirurgiska skador/Pericard-drän felaktigt insatt/Perforation av blåsa i samband med operation./Lungemboli bilat. efter ryggkirurgi

SKL:s vårdskadestudie 2013-15 Sveriges Kommuner och Landstings studie omfattar 52 323 granskade slutenvårdstillfällen från perioden 2013-15. SKL beräknar att 7,9 procent av patienterna fick vårdskador (undvikbara skador). I SKL:s studie ingår fyra nya skadetyper. Om studiens resultat räknas om till att gälla samtliga drygt 1,3 miljoner vårdtillfällen under studieperioden beräknar SKL att drygt 100.000 patienter drabbas av vårdskador varav drygt 2 700 patienter* kan få bestående men av varierande allvarlighetsgrad. I drygt 1300 fall kan vårdskadorna vara en bidragande orsak till att patienten avlider. * I SoS´studie var uppföljningstiden längre än i SKL-studien.