Per-Åke Andersson 031-786 1353 per-ake.andersson@economics.gu.se Globalisering och utveckling Karlstad Universitet, HT2010 F3: Heckscher-Ohlin Per-Åke Andersson 031-786 1353 per-ake.andersson@economics.gu.se

Heckscher-Ohlin teorin Betonar skillnader i resurstillgångar som den enda källan till handel Visar att komparativa fördelar styrs av Relativa resurstillgångar (inom ett land) Relativ resursintensitet (i produktionen av en vara) Kallas ibland faktorproportionsteorin Handel kan till viss del förklaras med skillnader i arbetskraftens produktivitet (Ricardo), men handel avspeglar även skillnader i länders resurstillgångar.

H-O antaganden Två länder, USA och Indien. Två varor, maskiner och tyg. Två produktionsfaktorer, arbete (L) och kapital (K). USA relativt K-intensivt och Indien relativt L-intensivt. På alla marknader råder fullkomlig konkurrens Efterfrågan är lika i båda länderna Produktionsfaktorerna är helt mobila Inga transportkostnader eller handelshinder

Modell med specifika faktorer Avtagande avkastning på arbetskraft, K konstant, kock och spis. produktionsfunktion

TRADE UNDER INCREASING OPPORTUNITY COSTS Figure 3.7 Production Possibilities Curve with Increasing Costs and the Marginal Rate of Transformation Cloth Machines B D E C F G

TRADE UNDER INCREASING OPPORTUNITY COSTS Figure 3.8 Specialization and Trade Under Increasing Costs Cloth Machines U.S. A K F C D G H J Exports Imports Machines INDIA Exports Imports A’ K’ F’ C’ D’ H’ J’ Cloth G’

INTERNATIONAL TRADE UNDER INCREASING COSTS: AN ADVANCED ANALYSIS Figure 3.9 Indifference Curves and Map Cloth Machines A B 1 2

INTERNATIONAL TRADE UNDER INCREASING COSTS: AN ADVANCED ANALYSIS Figure 3.10 Equilibrium for a Country in Autarky Cloth Machines A B 1 2 C G E F D

INTERNATIONAL TRADE UNDER INCREASING COSTS: AN ADVANCED ANALYSIS Figure 3.11 Specialization and Trade Based on Comparative Advantage and the Gains from Trade Cloth Machines A B 1 2 C G E F D U.S. K J H Cloth Machines A’ B’ 1’ 2’ C’ G’ E’ F’ D’ India K’ J’ H’

THE FACTOR-PROPORTIONS THEORY Table 4.1 Production Conditions in the U.S. and India Input Requirements to Produce Country 1 Machine 10 Yards of Cloth U.S. 10 units of capital +4 days of labor 4 units of capital +8 days of labor India

INTERNATIONAL TRADE UNDER INCREASING COSTS: AN ADVANCED ANALYSIS Figure 3.11 Specialization and Trade Based on Comparative Advantage and the Gains from Trade Cloth Machines A B 1 2 C G E F D U.S. K J H Cloth Machines A’ B’ 1’ 2’ C’ G’ E’ F’ D’ India K’ J’ H’

H-O handelsmönster Handelsmönster USA exporterar maskiner som använder relativt mycket av den faktor (kapital) som USA har relativt gott om. Indien exporterar tyg som använder relativt mycket av den faktor (arbetskraft) som Indien har relativt gott om. Heckscher-Ohlin teoremet: Ett land kommer att exportera den vara som är faktorintensiv i landets rika resurs och importera den vara som är faktorintensiv i landets knappa resurs. Inte bara en slutstats, säger också att om man hindrar detta så blir inkomsten mindre. Inte okontorversielllt om jordbruk

Handel och inkomstfördelning Handel skapar konvergens mellan relativpriser. Ändringarna påverkar de relativa inkomsterna från arbete och kapital i bägge länderna. I USA, där relativpriset på maskiner ökar kommer avkastning på kapital öka och lönerna sjunka. I Indien, där relativpriset på tyg ökar kommer lönerna att öka och avkastning på kapital sjunka. Dvs. ägarna till landets relativt rika resurs kommer att tjäna på handel, medan ägare till landets knappa faktor förlorar.

Effekten på faktorpriser Detta resultat kallas Stolper-Samuelson teoremet In the long run when all factors are mobile, an increase in the relative price of a good will increase the real earnings of the factor used intensively in the production of that good and decrease the real earnings of the other factor. Därför, i Heckscher-Ohlin modellen: Den faktor landet har gott om vinner på handel och den faktor landet har knappt om förlorar på handel.

Faktorprisutjämningsteoremet: Internationell handel leder till komplett utjämning av avkastningen till homogena produktionsfaktorer i olika länder.

Leontiefparadoxen Leontief (1953) fann att USA:s export är mindre kapitalintensiv än landets import, trots att USA är det mest kapitalrika landet i världen. Heckscher-Ohlin modellen skulle förutsäga det motsatta, att USA:s export är mer kapitalintensiv än dess import. Heckscher-Ohlin modellen kan förklara handeln av industriprodukter mellan nord och syd bättre än det totala internationella handelsmönstret. Modellen har visat sig användbar för studiet av sambandet mellan handel och inhemsk inkomstfördelning (mellan t ex arbetare och kapitalägare).

Sverige

Sverige

H-O sammanfattning USA Indien Bakgrund Arbetskraft knapp resurs Relativt rik på kapital Relativt rik på arbetskraft Kapital en knapp resurs Handelsströmmar Maskiner export Tyg import Maskiner import Tyg export Priser reagerar på handeln Pris (M) upp pga ökad efterfrågan i Indien Pris (T) ner pga billigare import från Indien. Pris (T) upp pga ökad efterfrågan i USA. Pris (M) ner pga billigare import från USA. Produktionen reagerar Prod (M) ökar och prod (T) minskar Prod (M) minskar och prod (T) ökar

H-O sammanfattning Nord Syd Faktormarknaden ändras Prod (T) ner => lösgör mycket arbetskraft och litet kapital. Prod (M) upp => behöver mycket kapital och lite arbetskraft. Prod (M) ner => lösgör lite arbetskraft och mycket kapital. Prod (T) upp => behöver lite kapital och mycket arbetskraft. Faktorpriser ändras Efterfrågan på kapital ökar => räntan upp (och lönen ner) Efterfrågan på arbetskraft ökar => löner upp (räntan ner). Knapp resurs förlorar Kapitalägare vinnare och arbetskraft förlorare. Arbetare vinnare och kapitalägare förlorare.