Trafikens hälsoeffekter Kommer förebyggande arbete att löna sig? Tom Bellander Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet

Bushmen Namibia Photo by Marc Veraart

In 1900 life expectancy in NY was 7 years less than the national average, now 3 years more than national. Motor vehicle accidents, suicide. Walking?

1880-tal. 1850 93 000 innevånare 1885 216 000 1885-1930 13000-13500 i Gamla stan, nu 3000, samma som 1200-talet (wiki) http://www.stockholmskallan.se/php/fupload/SMF/SSME024103S.JPG

Hjärt-kärlsjukdom, luftvägssjukdom, lungcancer, demens? Planeringsområden Miljöfaktor Hälsoeffekter Transporter, energiförsörjning, matlagning, ventilation, tobaksrökning, industrier Luftföroreningar Hjärt-kärlsjukdom, luftvägssjukdom, lungcancer, demens? Barn: lungfunktionsutveckling Transporter, industrier, bostäder, skolor, byggen, evenemang Buller Hjärt-kärlsjukdom, metabol sjukdom? Barn: hörselskador, sömnstörning, stress, olyckor, vuxenkontroll Transporter, ”walkability”, grönstruktur Fysisk aktivitet Hjärt-kärlsjukdom, metabol sjukdom Barn: säker skolväg, lek Sanitet, dricksvatten, avfall Mikroorganismer Magtarmsjukdom Byggd miljö, grönstruktur Urbana värmeöar, temperatursänkning Hjärt-kärlsjukdom Byggnader, ventilation Byggmaterial, allergen, irriterande ämnen Luftvägssjukdom Byggmaterial, mark, ventilation Radon Lungcancer Förorenad mark Miljögifter Många olika Grönstruktur ”Grönt”, stillhet, allergen, vektorer Återhämtning, allergisjukdom, depression? Barn: fri lek, naturligt ljus, vuxenkontroll, obehöriga Skugga UV-ljus D-vitamin, hudcancer Olyckor, säker skolväg I give this mainly as a background. But it is here where planning, environment and health meet. And this is what many of us struggle with daily. It is obvious that cities need to be developed in order to become so good that our children and many others that are children today will want to live in them in the future, to study there, to work there, to love there and to age there. Most of this change will certainly be step by step. But this will be much easier if we know where we are going. Only then can we fully use environmental aspects and sustainability as tools to our advantage.

Buller Aktivt resande Luftföro-reningar Totalt Väg Spår Cykling Gång ”Transportsystemet ska bidra till ökad hälsa” (Transportpolitiska hänsynsmålet ; Prop. 2008/09:93 2009). Luftföroreningar, buller, fysisk inaktivitet Metod för att mäta bidraget DALY – Disability-Adjusted Life-Years , Funktionsjusterade levnadsår Uppföljning, inte allokering av resurser Buller Aktivt resande Luftföro-reningar Totalt Väg Spår Cykling Gång Störning 30 843 3 465 34 308 Hjärt-kärlsjukdom 5 868 856 -1 874 -6 241 431 -960 Demens -1 797 -9 899 -11 696 Övr sjukdom -1 131 -3 656 276 -4 511 Dödsfall -10 488 -46 219 26 627 -30 080 Summa 36 711 4 321 -15 290 -66 015 27 334 -12 939 Inte trafikolyckor Fokus på kroniska sjukdomar i DALY, för buller dock t ex sömnstörning Ingen åldersstratifiering, ingen diskontering DALYs för ett år i aktuell befolkning Buller 2011 Aktivt resande 2011-14 Luftföroreningar 2014 Tabellen min sammanfattning av flera olika tabeller Trafikverket, WSP, UmU, KI, CAMM; http://fudinfo.trafikverket.se/fudinfoexternwebb/pages/PublikationVisa.aspx?PublikationId=3121

MKN och miljömål MKN = acceptabel risk (EU) Miljömål = människors hälsa skadas inte (WHO) Förorening (µg/m³) MKN Miljömål Partiklar i luft, PM2.5, år 25 10 Partiklar i luft, PM10, dygn 50 30 Kvävedioxid, år 40 20 Bensen, år 5 1

Några förslag Se hälsa som ett planeringsmål Hållbarhet Miljön sätter ramar Ekonomin är verktygslådan Sociala värden inklusive hälsa är målet Integrerad syn: Miljö-Hälsa-Klimat-Stadsplanering Hälsoprofessionen engagerar sig i samhället, särskilt i stadsplanering – ”En stad att leva i” Växande ekonomi > använd det nya kapitalet till att lösa gamla problem utan att skapa nya

Tack! tom.bellander@ki.se

Antal och andel bullerutsatta för väg och spårtrafik 2011 i Sverige. ”Metod för DALY-beräkningar i transportsektorn”, 17 mars 2017 a) Beräknat på Sveriges befolkningsmängd för 2011, Statistiska Centralbyrån. b) Baserat på SWECO-rapporten ” Kartläggning av antalet överexponerade för buller” samt egna beräkningar (se avsnitt Beräkning av bullerexponering för ett basår och bilaga 5).