Svenska luftvårdsföreningen 6 april 2005 Kvantifiering av hälsoeffekter av luftföroreningar Tom Bellander Arbets- & Miljömedicin, Stockholms läns landsting och Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet Bellander 2017-10-20 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet

Sammanfattning av hälsoeffekter Kortsiktiga och långsiktiga hälsoeffekter från luftföroreningar: Luftvägar, hjärta, kärl Besvär, påverkan på lungfunktion, försämring av astma, lunginflammation, lungcancer, hjärtkärlsjukdom, KOL, död Foster, spädbarn, barn, ungdomar, astmatiker, lungsjuka, hjärtsjuka, lågutbildade, rökare, gamla Hälsoeffekter både av lokala och avlägsna källor Inga tröskeleffekter Bellander 2017-10-20 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet

Inga tröskeleffekter Befolkningsdosen påverkar folkhälsan MKN för PM10 Korttidsexponering och död i sjukdomar i hjärta och lungor Långtidsexponering och död Gaturum Urban bakgrund Fina partiklar (PM2,5) Fina och grova partiklar (PM10) Dockery et al, NEJM 1993 Daniels et al, Am J Epidemiology 2000 Typiska svenska nivåer Bellander 2017-10-20 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet

Luftföroreningar från lokala källor ger hälsoeffekter Korttidseffekter Sjukhusinläggning för luftvägssjukdom (Stockholm) Ökad känslighet för pollen (Stockholm) Långtidseffekter Försämrad lungfunktionsutveckling (Kalifornien) Lungcancer (Stockholm, Oslo) För tidig död (Holland) Plötslig hjärtdöd (Stockholm) Viktiga lokala källor: Vägdamm, avgaser, fordonsslitage, vedrök Bellander 2017-10-20 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet

Lungcancer 5 1 2 3 - K m 5 1 K m - 2 3 4 1980 1960 Exponering för trafikavgaser motsv > 30 µg/m³ NO2 1955-70 ökade risken att få lungcancer 1985-90 med ca 50%. Förhållandevis stor riskökning. Av betydelse för den enskilde. Lung cancer i Stockholm - LUCAS Nyberg et al Epidemiology 2000 Bellander 2017-10-20 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet

För tidig död i sjukdomar i hjärta och lungor (Hoek et al Lancet 2002) Förhållandevis stor riskökning. Av betydelse för den enskilde. Bellander 2017-10-20 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet

Luftföroreningar från avlägsna källor ger hälsoeffekter Korttidseffekter Sjukhusinläggning och död i luftvägssjukdom Sjukhusinläggning och död i hjärtkärlsjukdom Långtidseffekter Förhöjd dödlighet Lungcancer Bellander 2017-10-20 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet

Quantification of health effects from air pollution Population Exposure IMPACT ESTIMATE FOR POPULATION Exposure - Response Population Health Status Bellander 2017-10-20 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet

OF EXPOSURE TO AIR POLLUTION MK 1 WHO European Centre for Environment and Health QUANTIFICATION OF THE HEALTH EFFECTS OF EXPOSURE TO AIR POLLUTION WHO WG Meeting Bilthoven, NL 20-22 November 2000 Bellander 2017-10-20 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet

MK 2 Focus of WHO WG Meeting Discussion WHO European Centre for Environment and Health Focus of WHO WG Meeting Discussion Choice of health outcomes for HIA How epidemiological estimates of the effects of air pollution should be used in HIA Exposure characterization for HIA Sources of uncertainty Bellander 2017-10-20 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet

MK 3 Recommendations of the WHO WG (summary) RECOMMENDATION 1 OF 8 WHO European Centre for Environment and Health Recommendations of the WHO WG (summary) RECOMMENDATION 1 OF 8 The most complete estimates of attributable numbers of deaths and average reductions in life-span are those based on cohort studies. Critical research need: confirmation of transferability of US cohort studies to Europe or other regions. Bellander 2017-10-20 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet

MK 4 Recommendations of the WHO WG (summary) RECOMMENDATION 2 WHO European Centre for Environment and Health Recommendations of the WHO WG (summary) RECOMMENDATION 2 Time-series studies are valuable for: demonstrating and documenting effects of pollution quantifying effects of short-term changes in pollution serving as a basis for pollution alert system. However, impact estimates based on TS studies: tend to underestimate real impact of pollution do not reflect reduction of life span due to the pollution Bellander 2017-10-20 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet

MK 5 Recommendations of the WHO WG (1st draft) RECOMMENDATION 4 WHO European Centre for Environment and Health Recommendations of the WHO WG (1st draft) RECOMMENDATION 4 Health impact assessments should present their estimates in sufficient detail (health endpoints, population strata, pollutants) to allow policy analysts maximum latitude and flexibility in applying them to decision-making. Include “end” consequences (restricted activity days rather than a symptom) The choice among impact indices will depend, in part, on their value for subsequent cost-benefit analyses. Bellander 2017-10-20 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet

MK 6 Recommendations of the WHO WG (summary) RECOMMENDATION 5 WHO European Centre for Environment and Health Recommendations of the WHO WG (summary) RECOMMENDATION 5 Health impact assessments should exercise great care when the evidentiary and target populations differ. In general, the most precise, valid and specific effect estimate should be used for impact assessment. Use sensitivity analysis to assess the possible impact of the difference in the populations. Bellander 2017-10-20 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet

MK 7 Recommendations of the WHO WG (summary) RECOMMENDATION 6 WHO European Centre for Environment and Health Recommendations of the WHO WG (summary) RECOMMENDATION 6 Exposure characterization in the target population should mirror exposure in the study providing the effect estimate. Avoid adding estimates of effects of individual pollutants (unless one can assume that various pollutants affect health independently). Bellander 2017-10-20 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet

MK 8 Recommendations of the WHO WG (summary) RECOMMENDATION 7 WHO European Centre for Environment and Health Recommendations of the WHO WG (summary) RECOMMENDATION 7 Sensitivity analysis is an intrinsic part of the impact estimation and should indicate which assumptions and input parameters are the most crucial determinants of the magnitude of the estimated impacts. Bellander 2017-10-20 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet

MK 9 Recommendations of the WHO WG (summary) RECOMMENDATION 8 WHO European Centre for Environment and Health Recommendations of the WHO WG (summary) RECOMMENDATION 8 Research needed to improve the scope and reliability of health impact analysis: chronic effects of pollution; determinants of variation in health response to an exposure between various populations ; specific to target populations; allow generalization to other populations. Bellander 2017-10-20 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet

Amerikanska långtidsstudier av död hjärt-lungsjukdom, RR per 10 µg/m³ PM2.5 Dockery et al 1993 Pope et al 1995 Abbey et al 1999 Bellander 2017-10-20 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet

Time to event - Life table Bellander 2017-10-20 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet

Status and Event Occurrence of Status or Event in the Population P0 P1 E1 E0 Population Exposure Level Bellander 2017-10-20 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet

Överlevnad i Stockholm 1995 med och utan risk ( Överlevnad i Stockholm 1995 med och utan risk (*10) från partiklar i luften Age-specific overall mortality for Stockholm county in 1995 and constructed this survival curve that show how a birth cohort of 1000 persons would develop over time Half of the men would still be around at almost 80 and at 90 only 10 % Life expectancy is the area under this curve - all the life lived by this cohort - divided by the initial number 1000 Decrease the risk of dying with about 2% from age 30 and upwards Shift up or to the right: Area under the curve increases corresponding to an increased life expectancy of 70 days. Exaggerated in the graph Bellander 2017-10-20 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet

Viktig effekt på livslängden i Stockholms län? Statistical uncertainty for life expectancy increase if local particle pollution in air goes away: women 32-94 days (95% CI), men 35-102 days Take away all local particle pollution + 63 d + 69 d Take away all smoking + 404 d + 441 d Prevent all lung cancer + 152 d + 198 d Prevent all suicide + 101 d + 137 d Prevent all road traffic accidents + 29 d + 48 d Bellander 2017-10-20 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet

Hälsokonsekvenser av lokala och avlägsna källor Går inte att göra källspecifika bedömningar av hälsokonsekvenser Naturlig bakgrund Ca 4 ug/m3 PM10 Ca 3 ug/m3 PM2,5 Landsbygdsbakgrund 6-18 ug/m3 PM10 Urbant tillskott (till urban bakgrund) ca 6 ug/m3 PM10 (-3 – 21 ug/m3) Ingen relation till tätortens storlek Forsberg et al AMBIO 2005 Bellander 2017-10-20 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet

Vinterhalvår PM10 för urbana och regionala bakgrundsstationer från söder till norr Bellander 2017-10-20 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet

Uppmätt lokalt haltbidrag PM10 mot tätortens storlek Bellander 2017-10-20 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet

Befolkningsexponering Bellander 2017-10-20 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet

Resultat Mortalitet, PM10 Mortalitet, regional bakgrund PM10 Totalt 5300 undvikbara dödsfall, varav 4700 i tätorter Upp till 10 månaders förkortad livslängd Mortalitet, regional bakgrund PM10 Totalt 3500 undvikbara dödsfall, varav 2900 i tätorter Upp till 7 månaders förkortad livslängd Mortalitet, lokala bidrag till PM10 Totalt 1800 undvikbara dödsfall, alla i tätorter Upp till 3 månaders förkortad livslängd Bellander 2017-10-20 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet

Bedömningar baserade på studier med högre geografisk upplösnng Mortalitet Holland Oslo Baseras på NO2 eller NOx som indikatorer 5-10 gånger större effekter Troligen mer relevant Högre upplösning, befolkningsviktade exponeringar användbara Jämförbarhet mellan städer? Jämförbarhet över tid? Bellander 2017-10-20 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet

Hälsoeffekter även under kommande norm för årsmedelvärde? Partiklar (PM10) MKN µg/m3 År 40 Motsvarar ca 25-30 µg/m3 PM2,5 Förslag från CAFE working group: PM2,5 12-20 µg/m3 Typiska svenska nivåer Bellander 2017-10-20 Arbets- & Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Stockholms Läns Landsting Karolinska Institutet Fina partiklar (µg/m3 PM2,5)