Återkoppling från Socialstyrelsens workshop 27/

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Beredningsprocessen vid förslag till nya Nationella riktlinjer och Nationell utvärdering.
Advertisements

Pedagogiska planeringar Hanna Sepp Marcus Granberg Albina Brunosson.
Attraktiv Hemtjänst Om rambeslut.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Avdelningen för vård och omsorg
Psykisk hälsa Specialist Primärvård
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Analysseminarium – ÖK februari
Planeringsunderlag för klimatanpassning och klimat- och energi
Vård- och omsorgscollege återcertifiering
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Samhällskunskap i gymnasieskolan
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Avdelningen för vård och omsorg
Kompetensförsörjnings-processen
Ny vision VARFÖR HAR VI EN VISION?
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Schyst offentlig upphandling
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Kunskapsprocessen Spånga Grundskola
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Målbild för den sjukvårdsregionala samverkan.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Medarbetareinformation
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Nationella riktlinjer
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Insatser i öppenvården för att förebygga ungdomars återfall i brott
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Strategi för närvårdssamverkan i Uppsala län
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Hållbar utveckling måste vara
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Led- och muskelmottagning
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Information om lagförslag: medicinsk bedömning inom 3 dagar
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019
Presentationens avskrift:

Regionala seminarier – Remissversion nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest

Återkoppling från Socialstyrelsens workshop 27/10 2016 Riktlinjerna presenterades i ett tidigt skede men var övergripande klara. Nuläge: kvalitetssäkring Publiceras inför remissarbetet 8 december (samtidigt publicerar läkemedelsverket sina läkemedelsrekommendationer vid depression och ångest, myndigheterna strävar efter samstämmighet) De nya nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångest har något ändrat fokus än den tidigare upplagan och är tänkta att ses som rekommendationer för styrning och ledning. Målgrupp: beslutsfattare Bipolär ingår inte och äldre har inte skiljts ut som enskild grupp Fokus på frågeställningar där behovet av vägledning är som störst, en mer avgränsad riktlinje När riktlinjerna publiceras sker detta på en ny teknisk plattform med ny sökmotor

Centrala rekommendationer Utredning och omhändertagande vid depression eller ångestsyndrom Behandling vid egentlig depression hos vuxna Behandling vid egentlig depression hos barn och ungdomar Behandling vid ångestsyndrom hos vuxna Behandling vid ångestsyndrom hos barn och ungdomar Medskick Samsjuklighet – somatisk anamnes och somatisk undersökning (hög prioritet) för att upptäcka och behandla somatisk hälsa hos psykiskt sjuka i högre utsträckning. Vid bedömning av självmordsrisk klassas bedömning med enbart instrument som icke-göra och ska endast användas som komplement. Ångestsyndrom hos vuxna, bensodiazepiner = icke-göra. Barn och unga med medel/svår depression rekommenderas särskilt Fluoxetin som komplement till samtalskontakt samt ECT vid svåra/psykotiska symtom

Regionala seminarier januari-mars 2017 Regionerna ansvarar för Förberedelsearbetet – ta fram regional konsekvensbeskrivning inför seminariet Välja ut och bjuda in seminariedeltagare: beslutsfattare, HR, politiker, verksamhetschefer från så väl landsting/regioner/kommuner, patientföreträdare, professionen Praktiska arrangemanget (lokal, lunch, material osv) Ge en kortfattad presentation av konsekvensbeskrivningen vid seminariet Socialstyrelsen önskar att regionerna återkommer med förslag på datum för regionala seminarier så snart som möjligt ! Remissperioden pågår fram till 31 mars 2017 Regionerna ska göra en GAP-analys/ konsekvensbeskrivning inför seminarierna I arbetet ska en konsekvensbeskrivning ingå med en beskrivning av de ekonomiska och organisatoriska konsekvenser som rekommendationerna innebär för regionerna Förslag, men ej fastställt: 17 mars 2017 RMPG Psykiatri leder arbetet, RMPG primärvård erbjuds lämna synpunkter/medskick till Socialstyrelsen

Checklista konsekvensbeskrivning Checklista för konsekvensbeskrivning Ledningsperspektivet Vilka frågor kräver politiska initiativ för att säkerställa samordning i vårdprocesser och gemensam syn på prioriteringar och utvecklingsarbete? Vilka omfördelningar av resurser kan behöva göras? Vilket regiongemensamt arbete aktualiseras? Vilka uppdrag kan behöva ges med anledning av riktlinjerna? Verksamhetschefsnivå Vilka förändringar kan genomföras med dagens personella och organisatoriska förutsättningar? Vad är möjligt att genomföra på kort respektive lång sikt? Det kliniska perspektivet i den kliniska verksamheten Hur skiljer sig de centrala rekommendationerna i riktlinjerna från regional och lokal praxis? Vilka förändringar kan klaras av genom förbättringsarbete i verksamheten? Används metoder som bör utmönstras? Används metoder som ännu inte är etablerade utan bara bör pågå inom ramen för FoU-verksamhet? Kommunernas roll Vilken roll har kommunerna i behandlingen av patienterna? Vilka rekommendationer kräver ett samarbete med kommunerna? Vilka rekommendationer är kommunernas ansvar?

Mall för synpunkter och konsekvensbeskrivning avseende remissversionen Uppdraget innebär att jämföra en eller flera av Socialstyrelsens slutsatser och rekommendationer med gällande praxis inom den egna regionen. Mallen som följer på nästa sida kan användas som utgångspunkt för regionens konsekvensanalys. Förslag till frågeställningar som kan vara relevanta att diskutera: 1. Gapet mellan önskvärt läge (målsättning) och dagens läge (tillgodosedda behov)? Vilka blir konsekvenserna: exempelvis: a. Behöver politiska beslut fattas? b. Behöver omprövningar eller omfördelningar göras? c. Behöver organisationsförändringar vidtas? d. Vilka blir de ekonomiska konsekvenserna (med hänsyn till såväl kostnadsdrivande som -besparande förslag i riktlinjerna)? 2. Hur avser regionerna att följa upp resultaten? 3. Andra synpunkter på riktlinjerna (Stöd för styrning och ledning, vetenskapligt underlag samt indikatorer)?