Negativa konsekvenser av egna och andras alkoholvanor – resultat från en nationell studie HFS Temadag om alkohol, Ersta 11 december, Mats Ramstedt, Forskningsansvarig

Syfte med studien Kartlägga förekomst av bruk, missbruk och beroende av alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) i den vuxna befolkningen i Sverige Kartlägga olika negativa konsekvenser som användandet av substanserna har för andra än brukaren. Fylla kunskapsluckor och få en mer heltäckande bild av ANDT brukets negativa effekter i befolkningen Få indikatorer för uppföljning av ANDT-strategin

Metod Kombinerad post- och webbenkät riktad till slumpmässigt urval av befolkningen i ålder 17-84 år 59,3 % svarsfrekvens 15 600 respondenter svarade (15% på webben)

BRUK Alkohol – frekvens och berusningsdrickande Tobak (Rökning och snus) - dagligt och sporadiskt Narkotika - ”traditionella” preparat Läkemedel – icke-föreskriven användning av narkotikaklassade läkemedel

Bruket av ANT under senaste året (%)

Kvinnor använder mindre alkohol, narkotika, och snus än män

Män använder mer alkohol, narkotika och snus än kvinnor

Veckokonsumtion + rökning: 50-64 år Berusningsdrickande + narkotika: 20-29 år

Beroende och missbruk enligt DSM-4 Beroende: fysiologiskt beroende - tolerans, abstinens, kontrollförlust Missbruk: upprepade negativa konsekvenser utan beroende

Beroende i DSM-4: Under de senaste 12 månaderna har du.... Har du, under de senaste 12 månaderna, druckit mer för att få samma effekt som du fick när du först började dricka alkohol? Hänt att du fått skakiga händer, börjat svettas eller känt dig orolig efter att ha minskat ditt drickande? Brukade det bli så att du drack mer än du hade tänkt från början? Försökt minska eller slutat dricka men misslyckats Försökt minska eller sluta men misslyckats Lade du ner avsevärd tid på att skaffa alkohol, dricka eller med att återhämta dig från alkoholeffekterna? Fått mindre tid för att jobba, ägna dig åt fritidsintressen eller umgås med andra Fortsatt att dricka fast du visste att alkoholen gav dig kroppsliga eller psykiska problem? + DSM-5: starkt sug

Missbruk i DSM-4:Under de senaste 12 månaderna har du/ditt användande.... Inte fullgjort dina skyldigheter på arbetet, i dina studier, eller i hemmet? Lett till stor risk för fysisk skada (t.ex. i trafiken)? Lett till problem med rättvisan (t.ex. gripen av polis) Fortsatt använda preparat trots att detta orsakar ständiga eller återkommande problem i relation till andra människor?

Missbruk och beroende av ANT Totalt Antal personer Alkohol 1.7% 4.2% 5,9% 446 000 Rökning 3.0% 3,0% 222 000 Snus 5.0% 5,0% 374 000 Narkotika 0.14% 0.61% 0,75% 55 000 Läkemedel 0.1% 0.5% 0,6% 46 000 Minst 1 missbruk/beroende 13.2% Ca 1 000 000

Åldersskillnader i beroende speglar skillnader i intensivkonsumtion   Alkohol Rökning Snus Läkemedel Narkotika K M Totalt 3,0 5,5 3,3 2,6 1,8 8,2 0,6 0,5 0,4 0,8 17-19 7,5 4,3 4,6 1,1 0,9 0,0 20-29 7,6 9,6 3,8 2,7 7,2 0,2 1,2 30-49 2,3 2,9 2,0 12,1 0,7 0,3 50-64 5,8 4,7 3,9 1,6 9,0 0,1 65+ 1,9

Beroende och missbruk olika substanser - kombinationer (%) Tobak och alkohol 1,4 Alkohol & Narkotika 0,4 Alkohol & Läkemedel 0,2 Tobak, alkohol & narkotika Summa blandmissbruk: 2,2 (37% av alk.ber)) Bara alkohol: 3,7%

Alkoholberoende/missbruk uppdelat på län % (Data säkrast för storstadslänen!)

ALKOHOL: Missbruk vanligare bland lågutbildade men inte intensivkonsumtion och beroende VECKA INTENSIV MISSBRUK BEROENDE K M Grundskola 30 42 24 45 1.7 3,5 2,1 4,1 Gymnasium 34 52 32 43 1.6 2,4 4,0 6,3 Universitet/h ögskola 49 62 0,9 1,2 2,8 5,7

Resultaten i relation till andra studier Alkohol: Beroende: 4.2% Lik tidigare svenska skattningar (Andréasson m.fl. 2013), Missbruksutredningen (annan metod) Lägre än aktuell EU-skattning (3.5%), USA (3.8%) men lägre än i Norge (6.6%) Missbruk: 1.7% Lägre än i andra studier (4%)

Utsatthet för andras ANDT-bruk – ett allt viktigare perspektiv Ökat fokus inom alkoholforskningen sedan 2000 Inspirerat av tobaks området – passiv rökning Inget nytt perspektiv – t.ex. nykterhetrörelsen

Centralt mål i ANDT-strategin: Långsiktigt mål 2: Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak Långsiktigt mål 6: Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopning eller tobak ska minska

Ur WHOs Globala alkoholstrategi (2010) ”Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt att minska skador på andra än den som dricker” ”Skydd av .... de som utsätts för effekterna av skadlig alkoholkonsumtion genom andra bör vara en integrerad del av politiken som behandlar skadlig alkoholkonsumtion” ”... öka medvetenheten om skador på andra …”

Forskning om utsatthet för andras drickande Många olika slags problem: Barn till missbrukare, våld och rattfylleri, kostnader för samhället, lidande för närstående…. Ett av de viktigare forskningsområden under senare år är surveyforskning: Negativa effekter orsakade av alkoholkonsumtion av närstående respektive personer man inte inte känner

Definition av utsatthet för andras bruk Frågor hämtade från den internationella litteraturen Utsatthet för bruk hos personer i ens närhet (sårad, försummad…utsatt för våld) Utsatthet för bruk hos obekanta (rädd, antastad, förolämpad… fysiskt skadad) Fördjupning för alkohol med fokus på vems drickande man drabbas av (partner, familj, vänner)

Negativa konsekvenser av närståendes ANT-bruk (%)   Totalt Kvinnor Män Har personer i omgivningen som: Röker dagligen 42,3 42,8 41,8 Dricker för mycket alkohol 30,3 33,5 27,2 Använder narkotika 10,8 9,3 12,3 Använder narkotikaklassat läkemedel 6,7 7,2 6,1 Påverkats negativt: Rökning 13,2 14,9 11,5 Alkohol 14,6 18,7 10,5 Narkotika 2,8 3,2 2,4 Narkotikaklassat läkemedel 2,0 1,6 Syfte med tabell: Sätta perspektiv – jämföra med andra substanser 1, Flest personer har någon i sitt liv som röker (42 %) Följt av: alkohol (30 %), narkotika och narkotika klassade läkemedel (7-11 %) 2. Trots fler som har någon i sin närhet som röker  uppger fler att de påverkats negativt av alkohol Väntat eftersom alkohol ger upphov till beteendeförändringar tillskillnad mot tobak Större andel av de som har någon som dricker för mkt har påverkats neg (50%)  jmf (25-30%) Det speglar även att det finns fler personer med missbruk och beroende av alkohol och tobak i befolkningen jämfört med de som använder narkotika eller har ett problematiskt bruk av läkemedel. Fler kvinnor än män påverkas neg för alla subs  trots likna många som har ngn i omgivningen som brukar EJ I TABELL - Yngre rapporterar mer neg kons än äldre

Negativa konsekvenser av drickandet hos någon i respondentens närhet uppdelat på olika relationer till respondenten (%)   Kvinnor Män Partner Famil j Övriga Totalt Blivit känslomässigt sårad eller försummad 6,8 7,2 3,6 14,9 1,7 3,8 3,1 7,5 Personen har haft negativ inverkan i ett socialt sammanhang 3,9 4,8 11,1 1,0 2,7 6,9 Personen har misslyckats eller inte utfört något som den förväntades att göra 3,7 2,2 8,8 0,8 2,8 5,3 Slutat träffa personen 2,1 4,4 0,4 1,9 Personen har tagit pengar eller värdesaker 0,3 0,9 0,2 0,7 Blivit utsatt för fysiskt våld 0,6 0,1 Blivit tvingad eller pressad till sex eller något sexuellt 0,5 0,0 Specifika konsekvenser från en berusad person känd eller okänd Sju negativa konsekvenser rangordnade från mest förekommande till minst förekommande Subjektiva konsekvenser mer vanliga – t.ex. känna rädsla eller känt sig kränkt Till skillnad från mer faktiska konsekvenser - t.ex. våld Mest förekommande - varit rädd på offentlig plats rapporteras av 20% av befolkningen – motsvarar 1,5 miljoner Antastad eller besvärad mer vanligt på offentlig plats än i privata sammanhang Kvinnor rapporterar mer utsatthet än män –Med undantaget utsatt för fysiskt våld (6% 20-29 åringar) Störst könsskillnad hittar vi bland att känna rädsla på offentlig plats Yngre rapporterar mer utsatthet än äldre speciellt unga kvinnor. T.ex. rapporterar de mer oro samtidigt som de rapporterar mer faktiska händelser som t.ex. besvärad eller antastad.

Negativa konsekvenser av andras drickande (%)   Totalt Kvinnor Män Har personer i sin närhet som dricker för mycket: 30,3 33,5 27,2 Påverkats negativt av personer i sin närhet 14,6 18,7 10,5 Påverkats mycket 3,3 4,7 1,9 Påverkats lite 10,7 13,1 8,3 Påverkats negativt av drickandet hos främlingar 9,6 10,4 8,8 1,4 1,7 1,1 7,9 8,4 7,4

Negativa konsekvenser orsakade av en berusad person (bekant eller obekant)(%)   Totalt Kvinnor Män Varit rädd på offentlig plats 20,1 25,4 14,9 Hållits vaken på natten 16,5 17,3 15,7 Blivit förolämpad eller kränkt 14,0 15,8 12,2 Blivit antastad eller besvärad på offentlig plats 13,2 14,8 11,7 Blivit antastad eller besvärad på en privat sammankomst 7,9 8,8 6,9 Fått kläder, föremål eller andra ägodelar förstörda 4,4 4,3 Blivit fysiskt skadad 2,1 1,9 2,4

Negativa konsekvenser orsakade av en berusad person (bekant eller obekant)(%) – förändring för kvinnor   1996 2002 2013 Varit rädd på offentlig plats 24.0 23,7 25,4 Hållits vaken på natten 22.0 21,5 17,3 Blivit förolämpad eller kränkt 19,0 17,5 15,8 Blivit antastad eller besvärad på offentlig plats 25,0 19,3 14,8 Blivit antastad eller besvärad på en privat sammankomst 8,0 7,4 8,8 Fått kläder, föremål eller andra ägodelar förstörda 4,0 4,4 Blivit fysiskt skadad 1,0 1,3 1,9

Negativa konsekvenser orsakade av en berusad person (%) – förändring för män   1996 2002 2013 Varit rädd på offentlig plats 12,0 14,9 Hållits vaken på natten 16,0 18,5 15,7 Blivit förolämpad eller kränkt 22,0 17,1 12,2 Blivit antastad eller besvärad på offentlig plats 26,0 17,9 11,7 Blivit antastad eller besvärad på en privat sammankomst 10,0 8,0 6,9 Fått kläder, föremål eller andra ägodelar förstörda 6,0 4,6 4,3 Blivit fysiskt skadad 3,0 2,2 2,4

Alkoholberoende/missbruk Grupper/vanor som är kopplade till en högre förekomst av problem av andras drickandet - preliminära resultat av multivariat analys Kvinnor Yngre åldersgrupper Högre utbildning Intensivkonsumtion Alkoholberoende/missbruk Vara utsatt för andras personer bruk av andra substanser (rökning samt narkotika) Korrelation med utsatthet från andras bruk av andra substanser Tyder på 1. Att vissa kan ha en låg tolerans för andras bruk av olika substanser 2. alternativt att problemen hör ihop – de som dricker mycket kanske också röker eller tar droger. Vi vet dock inte om konsekvenserna är från samma person

Utsatthet för negativa effekter av närståendes drickande i ett komparativt perspektiv, %   Denmark Finland Iceland Sweden Scotland Total 18,8 (410) 28,1 (728) 25,5 (319) 16,2 (2052) 14,6 (117) Kön Män 15.4 21.9 20.8 11.3 13.4 Kvinnor 21.7 33.7 29.6 20.3 15.6 Ålder 18-29 20.7 38.7 26.6 21.6 17.7 30-39 19.1 31.4 28 19.8 14.9 40-49 22 30.8 31.3 17.9 18.5 50-59 18.3 21.8 24.9 14.2 12.4 60-69 16.8 17 9.8 10.5 Prevalence of have been negatively affected by a heavy drinker in your life during the last 12 months. Finland report the highest prevalence whereas Scotland report the lowest prevalence. Its more common among women in all countries to acctually have been negativley affected. There is a clear age pattern in Finland and Sweden – its more common among younger age groups.

Påverkats negativt av närståendes drickande uppdelat på län % (Data säkrast för storstadslänen!)

Påverkats negativt av främlingars drickande uppdelat på län %(Data säkrast för storstadslänen!)

Begränsningar Beroende och missbruk komplexa fenomen och skattningarna styrs av diagnosinstrumentens definitioner Även skattningar av utsatthet för andras bruk påverkas av vilka frågor man ställer och hur många Underrapportering och bortfall: sannolikt minimiskattning. MEN också risk för “falska positiva” dvs. att vissa definieras med beroende utan att vara det i klinisk mening (ökad tolerans bland många yngre beroende)

Slutsatser Missbruk och beroende av alkohol är utbrett och drabbar många människor i Sverige Tillsammans med annat bruk orsakar detta problem och lidande inte bara för användare utan också för personer i deras omgivning – speciellt för kvinnor och yngre Visar att alkoholbruk inte är en privatsak – legitimerar restriktioner och förebyggande insatser Ett betydande värde med denna studie är även att den blir en baslinjemätning mot vilken kommande mätningar kan jämföras

Pågående studier Longitudinella analyser: Panel: 7152 ingår dvs 90% av de som tackade ja till att delta: Överrepresentation i panel av: högutbildade, svenskfödda, personer med frekvent alkoholkonsumtion och binge samt beroende. Samt personer utsatta för andras och speciellt närståendes drickande Inga skillnader med avseende på kön, ålder och region

Pågående studier Centrala fråga: Hur stabila är dessa tillstånd och vad predicerar förändring? Stor andel förändras vid uppföljning: ca 50 % av de alkoholberoende vid T1 är inte det vid T2 - främst förändrade alkoholvanor predicerar förändring Utsatthet för andras drickande: knappt 50% av utsatta för närståendes drickande vid T1 – är inte det vid T2

Pågående studier Nordisk komparativ studie om utsatthet för andras drickande Doktorsavhandling om utsatthet för andras drickande, Erica Sundin