Roland Carlsson Strategisk Logistik 2016 Roland Carlsson Ruttplanering

Roland Carlsson Strategisk Logistik 2016 Roland Carlsson Ruttplaneringsproblem En definition ”Att finna en så effektiv distributionsplan som möjligt för att försörja ett antal kunder i ett område. Distributionen sker från en eller flera terminaler med fordon som kör vissa rutter. Rutterna ska konstrueras så att alla kunders efterfrågan tillgodoses utan att fordonens lastkapacitet överskrids.” Det låter ju enkelt och självklart men är det enkelt??

Roland Carlsson Strategisk Logistik 2016 Roland Carlsson Ruttplaneringsproblem har villkor Villkor är något som måste uppfyllas tex:  En maximal körsträcka  En maximal körtid  Fordonets kapacitet (maxlast)  Tidskrav (lossa före visst klockslag)  OSV

Roland Carlsson Strategisk Logistik 2016 Roland Carlsson Ruttplaneringsproblem har mål Mål är det man strävar mot, exempel:  Lägsta totala transportkostnad  Kortast totala körsträcka  Så få rutter som möjligt  OSV Målen kan stå i konflikt med varandra, t ex lägsta kostnad – kortast tid

Roland Carlsson Strategisk Logistik 2016 Roland Carlsson Ruttplaneringsproblem Kan se olika ut  ”Det klassiska problemet”  ”Handelsresandeproblemet”

Roland Carlsson Strategisk Logistik 2016 Roland Carlsson Ruttplaneringsproblem Ett komplext problem Många möjliga lösningar  Skiljer på ”tillåtna” och ”otillåtna” lösningar.  Antalet lösningar ökar lavinartat med antalet besöksställen  Andra saker komplicerar också, tex olika fordonstyper, flera terminaler, olika tidsfönster, varor som inte går att samlasta, osv

Roland Carlsson Strategisk Logistik 2016 Roland Carlsson Ruttplaneringsproblem Många lösningsmetoder Optimerande  Icke Optimerande En icke optimerande metod Den enklaste? ”Svepmetoden”

Roland Carlsson Strategisk Logistik 2016 Roland Carlsson Svepmetoden Ett exempel Villkor: Max 15 enheter/bil. Max 4 st bilar Mål: Lägsta transportkostnad Kund nummer: Efterfrågar :4 st10 st4 3 3,5 st5 Kostnadstabell

Roland Carlsson Strategisk Logistik 2016 Roland Carlsson Svepmetoden Villkor: Max 15 enheter/bil. Max 4 st bilar Mål: Lägsta transportkostnad Kund nummer: Efterfrågar:410433,55

Roland Carlsson Strategisk Logistik 2016 Roland Carlsson Fallet KoS  KoS skaffar egen bil för att själva kunna sköta distributionen i närområdet.  Sju kunder ska besökas. Alla ska ha leverans en gång per vecka.  Skapa ett förslag till ruttplanering utifrån att det ska vara den lägsta kostnad som går att få fram med Svepmetoden.  Men först lite annat………..

Roland Carlsson Strategisk Logistik 2016 Roland Carlsson Ruttplanering i lagret? Vilken väg ska plockaren ta om det är plockaren – till – produkten som gäller? Man räknar med att ca 50% av plockarens tid går till förflyttning 20% sökning, 15% plockning, 10% start av order och 5% annat Finns alltså mycket att vinna om tiden för förflyttning kan effektiviseras Även här finns optimerande och icke optimerande metoder

Roland Carlsson Strategisk Logistik 2016 Roland Carlsson Ruttplanering i lagret? Metoder Optimerande metoder är mycket beräkningstunga Finns ett antal icke optimerande (heuristiska) metoder för att lösa problemet Några exempel på sådana metoder: S-shape Largest Gap Combined Aisle-by-aisle

Roland Carlsson Strategisk Logistik 2016 Roland Carlsson En typisk lagerlayout Fyra * sex gångar. Tre block. Svarta rutor är gods som ska plockas. En plats, (depot), som plockrundan utgår ifrån och där godset sedan lämnas

Roland Carlsson Strategisk Logistik 2016 Roland Carlsson Startar med den gång som är närmast utgångs- punkten och där det finns objekt att plocka. Fortsätter den gången så länge något ska plockas i det blocket. Varje gång som innehåller minst ett objekt passeras i hela dess längd (inom respektive block).

Roland Carlsson Strategisk Logistik 2016 Roland Carlsson Startar på samma sätt som S-shape med gången närmast utgångs- punkten. Fortsätter så länge något ska plockas i det blocket. Gå in i varje gång, plocka objekt och ut samma väg. Den sista gången i blocket passeras i sin helhet. Tar ett block i taget.

Roland Carlsson Strategisk Logistik 2016 Roland Carlsson Startar på samma sätt som S-shape o Largest Gap. Besöker varje huvudgång som inne- håller plockobjekt exakt en gång. För varje block görs en beräkning med en dynamisk prog- rammerings- algoritm. Förflyttning mellan block görs den kortaste vägen.

Roland Carlsson Strategisk Logistik 2016 Roland Carlsson Man börjar till vänster och tar en huvudgång i taget (om den innehåller plockobjekt). Algoritmen beräknar vilken korsande gång som ska användas för att gå från en huvudgång till en annan. Väljer den som ger kortast avstånd.

Roland Carlsson Strategisk Logistik 2016 Roland Carlsson Det går att använda optimerande algoritmer. Här ett exempel på resultatet av en sådan. Beräknings- arbetet blir dock omfattande och komplexiteten ökar snabbt när antalet block och gångar ökar.

Roland Carlsson Strategisk Logistik 2016 Roland Carlsson Simulering Att prova sig fram