Riskbedömning av föroreningsspridning. Vad vi ska gå igenom  Utlakning  Spridning till grundvatten  Spridning till ytvatten  Utspädning  Belastning.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
INTRODUKTION TILL MILJÖARKEOLOGISKA METODER
Advertisements

Mattias Gustafsson, SGU
Vattenbrukets miljöeffekter och hur man kan bedriva uppföljning
Vad är en miljökvalitetsnorm?
Samhällsbyggaren med helhetssyn
Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen
Vatten Östersund Vatten värt att vårda
Miljöövervakning i Landskrona Martin Lindahl Utredare.
Nick Jarvis och Julien Moeys, SLU Fredrik Stenemo, Geosigma
Vatten.
Diken – den bortglömda länken mellan fält och vattendrag
Varuinformationsblad
Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD)
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency Kombinationseffekter (… och se’n kan det ju finnas interaktioner också …) Niklas Johansson och.
Georgia Destouni, Klas Persson, Jerker Jarsjö
”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade.
1 Regional bild av vatten- och avloppssituationen i omvandlingsområden Bernhard Jaldemark Andreas Egbäck Martin Bunn Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Principer för en hållbar utveckling
Grundvatten Per Lindmark, Lantbruksenheten
Vattnets kretslopp Vattnets kretslopp drivs av solens värmeenergi. Vatten avdunstar från öppna vattenytor, men också från mark och växter. När det avdunstade.
Risker förknippade med föroreningar i jord, berg och grundvatten vid borrning i förorenade områden Klas Arnerdal, SGU, Enheten Förorenade områden.
Skogstorps sågverk Skogstorps sågverk ligger på fastighet Kälby 1:26, precis bredvid Hyndevadsån. Det har funnits ett sågverk på platsen i ca 100 år I.
Statusklassning samt Åtgärdsprogram Bedömning av kemisk status, miljöproblem, risk, MKN Klart 30 aug 2008 Vattendelegationen tar beslut om.
Kemakta Konsult AB Riskbedömning av förorenade områden Riktvärden för förorenad mark Riskreduktion vid efterbehandling Celia.
Organiska risksubstanser och metaller
Efterbehandlingens ABC En översiktlig introduktion till efterbehandling av förorenade områden.

Beckholmen Hantering och tillverkning av trätjära Varvsverksamhet Konservering Huvudstudie Åtgärdsförberedande utredningar Huvudman.
Miljömålen och förorenade områden
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1/9 Naturvårdsverkets utgångspunkter för efterbehandling av förorenade områden.
Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - målmanual för uppföljning
Sören Nilsson Påledal, SGI
Miljögifter i ytvatten - statusklassificering Kemisk status: 33 ”prioriterade ämnen” –”Prioriterade” –”Farliga prioriterade” 8 ”vissa andra förorenande.
Försurning Försurning i vatten och mark orsakas av surt regn. Surt regn bildas av utsläpp av svavel och kväve. Svavel I röken från bland annat industrier.
Riktvärden för jord - NVs generella - beräkning av platsspecifika
Riskbedömningar Maria Carling, SGI tfn: Riskbedömningar
MIFO fas 1 - utbildningsdag
Program Samling och KAFFE Inledning och praktisk information (Lst) Föroreningar & spridning (SGI) Provtagningsplaner.
Banverkets fd impregneringsanläggning i Nässjö
Naturvårdsverkets vägledningsmaterial om förorenade områden
Att välja efterbehandlingsåtgärd Utredningsprocessen
Vattendirektivets roll i tillsynen av miljöfarlig verksamhet Pardis Pirzadeh Ansvar: Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljömål. Finns på: vattenstrategiska.
Miljö- och räddningstjänstförvaltningen Hur ska man agera som inspektör? Ett exempel på när agerandet blir viktigare än bedömningen av föroreningen.
Att välja efterbehandlingsåtgärd Från övergripande till mätbara åtgärdsmål Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1/5.
Workshop Länsstyrelsen Västmanland Granskning av rapport/riskbedömning - exempel Sanda och Eskilstuna Maria Carling, SGI
Upplägg Vad är ett förorenat område?
NV Ulrika Nilsson Riskklassning Finns det skillnader?
På säker grund för hållbar utveckling FoU-seminarium 2015 LOMP Lakning av organiska ämnen – modeller och processförståelse Hösten tkr FoU-sekr/Metodutveckling.
1 Grundvatten
Vilka är förutsättningarna för liv?
Vårt färskvatten I Sverige får vi färskvatten på två olika sätt. Antingen genom att pumpa upp grundvatten ur marken eller genom att man använder sjövatten.
Riskbedömning av föroreningsspridning. Vad vi ska gå igenom  Utlakning  Spridning till grundvatten  Spridning till ytvatten  Utspädning  Belastning.
Riskbedömning Länsstyrelsen i Stockholms län ”Syftet är att ge deltagarna ökad kunskap inom riskbedömning samt ge en introduktion till Naturvårdsverkets.
Platsspecifika riktvärden med Naturvårdsverkets beräkningsmodell Mark Elert Kemakta Konsult.
På säker grund för hållbar utveckling Preliminära riktvärden för PFAS i mark och grundvatten Michael Pettersson Mälarlänsutbildningen
Gruppövning Exponeringsvägar och exponeringsparametrar Kurs Länsstyrelsen i Stockholm
Miljö kemi.
Farliga kemiska ämnen till vattenmiljön
Statusklassning PFAS/PFOS + andra ämnens kemiska status i vatten
Kemakta Konsult AB Resultat Gruppövning 2 Exponeringsvägar och exponeringsparametrar.
Fallgropar, tips och goda råd
Masshantering Avfallsbegreppet Massor i infrastrukturärenden
AM16P Analys av kadmium i partiklar i utandningsluft (PEx) hos rökare och icke rökare Fabian Taube, Anna Bredberg, Per Larsson, Anna-Carin Olin; Arbets-
Grupparbete 1 – förenklad riskbedömning, riskkaraktärisering
Fastställande av slutliga villkor för Högdalenverket, Fortum Värme
7. Att tänka på vid granskning
Beslutsstöd Avfall Sverige F149
Vägdagvatten Föroreningar i vägdagvatten Recipienter
Projekt XRF Carl Rönnow Miljö- och hälsoskyddsinspektör
Presentationens avskrift:

Riskbedömning av föroreningsspridning

Vad vi ska gå igenom  Utlakning  Spridning till grundvatten  Spridning till ytvatten  Utspädning  Belastning  Att använda data från lakförsök i modellen

Utlakning av föroreningar  Utlakning från förorenade massor  Föroreningar lakas ut med genomströmmande vatten  Föroreningsmängden minskar inte (konstant källterm)  Organiska ämnen sprids även med löst organiskt kol i grundvattnet  Bedömning av lakegenskaper  Jämviktsförhållanden antas (Kd-värden)  Metaller – försiktigt valda generella Kd-värden  Organiska ämnen – Kd-värdet beräknas från föroreningens förmåga att binda till organiskt kol (Koc) halten organiskt kol i jorden Grundvatten

Utlakning att tänka på för platsspecifika riktvärden  Standardiserade laktester  Skaktester och kolonntester  Platsspecifika värden för lakbarhet av metaller (Kd-värden)  Försök visar på god överensstämmelse med halter i markvatten  Standardiserade tester på gång för organiska ämnen

Utlakning att tänka på för platsspecifika riktvärden  Tillämpning i riskbedömningen  Förändringar i pH eller redox påverkar lakningen av många metaller  Var misstänksam mot extremt höga Kd-värden  Långsamma kemiska reaktioner leder till att jämvikt inte uppnås  halten i laklösningen kan underskattas  Löslighetsbegränsningar - Kd-konceptet inte tillämpbart - Extrapolation osäker  Harmoniska medelvärden bör användas – Använd flera metoder att bedöma utlakningen:  Laktester, halter i grundvatten, kemiska egenskaper

6 Skydd av grundvatten  Skydd av grundvatten på två sätt: 1.Dricksvattenbrunn:  Intag av dricksvatten ger exponering som ingår i det hälsoriskbaserade riktvärdet 2.Punkt där grundvatten skyddas:  Haltkriterier i grundvatten 50% av dricksvattennorm  KM grundvatten i området  MKM grundvatten 200 m från området  För platsspecifika riktvärden kan i vissa fall vara motiverat med endast skydd enligt punkt

Utspädning i grundvattenzonen  Enkel modell som bygger på utspädning i grundvattenzonen  Tillrinnade grundvatten  Infiltrerande nederbörd  Spridning - dispersion  Ingen hänsyn till fastläggning eller nedbrytning av föroreningar  Parametrar:  Områdets storlek  Infiltration  Akviferens egenskaper Mäktighet Hydraulisk konduktivitet Gradient  Kontrollera om modellens resultat är rimliga

Exempel grundvatten  Det förorenade området har en längd på 400 m och en bredd på 100 m  Infiltrationen i området är i dagsläget 100 mm/år  Grundvatten ligger på ett djup av 2 meter  Gradienten är 1%  Den hydrauliska konduktiviten m/s  Akviferens mäktighet är 15 meter  Föroreningen antas ligga ovanför grundvattenytan

Kontroll av flöden  Rimliga flöden? Kolla Inmatning cell H74 & H75  Flödet i akviferen > genom de förorenade massorna.  Om flödet i akviferen << flöde genom föroreningen kan någon av de valda parametrarna vara orimliga.  Kolla även om flödet i akviferen motsvarar tillgången på grundvatten som kan bildas i aktuellt avrinningsområde.  Avståndsberoende (0, 50, 500 m)  Litet avståndsberoende stort område – Stor källterm Avstånd (m)Utspädning

10 Skydd av ytvatten  Utspädning av vatten som passerar genom förorenade massor i ett ytvatten:  Modell anpassad till små vattendrag ( 1 miljon m 3 /år, 30 l/s )  Ingen förångning eller nedbrytning av föroreningar i ytvattnet  Ingen ackumulation i sediment  Haltkriterier:  Metaller: halter ska inte avvika markant från normala halter  Organiska ämnen: halter ska inte medföra negativa miljöeffekter

Utspädning ytvatten Förorenad mark Q CL = Area * Infiltration (m 3 /år) Q SW = Sjövolym/omsättningstid (m 3 /år) Q SW = Vattenföring i vattendrag (m 3 /år) Utspädningsfaktor = Q SW / Q CL

Exempel ytvatten  Recipienten är Oxundaån med en medelvattenföring på 1,6 m 3 /s - Utspädning ggr  Riktvärde spridning till ytvatten och belastning  Uppenbart orimligt!  10-percentil av flödet 0,15 m 3 /s -> utspädning 1300 ggr Medelflödet1,6m3/s Riktv. Skydd av ytvattenBelastning Total transport ( ) (mg/kg TS)(kg/år) Arsenik Bly Kadmium5110,8 Koppar Zink percentil flödet0,15m3/s Riktv. Skydd av ytvattenBelastning Total transport ( ) (mg/kg TS)(kg/år) Arsenik 1101,5 Bly 11002,424 Kadmium 4,70,0940,8 Koppar 7104,7146 Zink

Spridning att tänka på för platsspecifika riktvärden  Kontrollera rimlighet i utspädning i grundvattnet  Kontrollera flöden genom förorenade massor och flöden i akviferen  För stora sjöar och vattendrag kan modellen ge en orealistisk utspädning  utsläpp av stora föroreningsmängder ”tillåts”  beräkna belastningen (kg/år)  utgå från utspädning i delvolymer  Om riskerna på grund av spridning är viktiga bör en fördjupad riskbedömning göras

Bedömning av belastning  Haltbaserade kriterier  Avvikelse från normala halter  Jämförelse med effektkriterier Miljökvalitetsnormer Utländska kriterier (Kanada, Nederländerna)  Kan vara svårt att mäta halttillskott  Diffusa utsläpp  Stora variationer i flöden och läckage  Andra källor  Direkta prover/Passiv provtagning  Man kan inte mäta framtida belastning

Laktester  Laktester  Statistik  Harmoniskt medelvärde K d -värden utvärderade från lakförsök (l/kg) Prov 1Prov 2Prov 3Prov 4Prov 5Prov 6 Arsenik Koppar NV Generellt MinMaxMedelMedian Harmoniskt medel. Valt värde Arsenik Koppar