Språktypologi F3: Markering, ekonomi & ikonicitet

”Typological markedness”/”Typologisk markeringsgrad” Markering: Fonologi: Trubetskoy (Pragskolan; 1931) Morfosyntax & semantik: Jakobson (1932) ”Typologisk markeringsgrad”: Greenberg (1966)

F3: Markering, ekonomi & ikonicitet ”Typological markedness”/”Typologisk markeringsgrad” beskriver en asymmetri hos någon grammatisk egenskap en universell konceptuell kategori, inte en egenskap hos enskilda språk de två värdena måste vara paradigmatiska alternativ singular och plural är till exempel paradigmatiska alternativ i den högre kategorin ’numerus’ man kan exempelvis inte fråga sig vilket som är den markerade värdet av passiv och glottalisering

F3: Markering, ekonomi & ikonicitet ”Typological markedness”/”Typologisk markeringsgrad” Exemplet Numerus: singular & plural (a) Ingen singularmarkör, pluralmarkör: tatar imän(- ∅ )botak-lar ek(-sg)gren-pl ’ek’’grenar’ (b) Både singularmarkör & pluralmarkör: zulu umu-ntu aba-ntu sg-personpl-person ‘person’‘personer’

F3: Markering, ekonomi & ikonicitet ”Typological markedness”/”Typologisk markeringsgrad” Exemplet Numerus: singular & plural (c) Varken singular- eller pluralmarkör: minor mlarbi ʔɛɛ w ’barn’ (d) Singularmarkör, men ingen pluralmarkör: ytterst sällsynt

F3: Markering, ekonomi & ikonicitet overt pl-böjningingen pl-böjning ingen sg-böjning  overt sg-böjning  – ”Typological markedness”/”Typologisk markeringsgrad” Exemplet Numerus: singular & plural Regel/generalisering: ”om ett språk har overt markering för singular, så har den också overt markering för plural”. Detta innebär att singular inte markeras med fler morfem än plural.

F3: Markering, ekonomi & ikonicitet ”Typological markedness”/”Typologisk markeringsgrad” Structural coding (“Strukturkodning”): the marked value of a grammatical category will be expressed by at least as many morphemes as is the unmarked value of that category. (Croft, p. 92) -markerad/omarkerad -nollmarkerad/overt markerad

F3: Markering, ekonomi & ikonicitet ”Typological markedness”/”Typologisk markeringsgrad” (potentiella) problem: (a) att identifiera vilket eller vilka morfem som kodar en viss strukturell egenskap (b) Att identifiera exakt hur många morfem som förekommer: -omljud/avljud (ablaut), inga extra morfem: svenska mus/mössspringa/sprang -ett morfem/flera funktioner: spanska habl-ó tala-3SG.pret.aktiv.indikativ -stambyte, ingen extra markering: svenska & endo dålig/sämrearáan “goat”/no ”goats” -reduplikation: tagalog tagu ”person”/ta-ta-gu ”people”

F3: Markering, ekonomi & ikonicitet ”Typological markedness”/”Typologisk markeringsgrad” Behavioral potential” (”beteendemässig potential”): –ett värde i en konceptuell kategori är grammatiskt mer ’mångsidig’ än andra och därför typologiskt omarkerad –den beteendemässiga potentialen kan delas in i två typer: flekterande potential (”inflectional”) – den morfologiska typen distributiv potential (”distributional”) – den syntaktiska typen

F3: Markering, ekonomi & ikonicitet Flekterande potential (”inflectional potential”): sgpl maskulinumhethey femininumshethey neutrumitthey -SG typologiskt omarkerad & PL markerad -”om det markerade värdet har ett visst antal formella distinktioner, så har det omarkerade minst lika många”

F3: Markering, ekonomi & ikonicitet Distributiv potential (”distributional potential”): My brother bought this cabin. This cabin was bought by my brother. That cloud resembles a fish. *A fish is resembled by that cloud. Fred killed himself. *Himself was killed by Fred. -”om det markerade värdet förekommer i ett visst antal konstruktioner, förekommer det omarkerade värdet åtminstone i samma konstruktioner som de markerade”

F3: Markering, ekonomi & ikonicitet Ekonomi & ikonicitet ekonomi: uttryck ska minimeras närhelst det är möjligt ikonicitet: språkstruktur reflekterar på något sätt strukturen hos erfarenheter – språkstrukturen är motiverad

F3: Markering, ekonomi & ikonicitet Ikonicitet: Iconicity of complexity: “more complex meanings are expressed by more complex forms”/“marked meanings are expressed by marked forms”. (Jakobson 1963) Table: Examples of different degrees of iconicity of complexity (Haspelmath 2008:6) less marked/unmarked (more) marked NumberSINGULAR (tree-Ø)PLURAL (tree-s) CaseSUBJECT (Latin homo-Ø)OBJECT (Latin homin-em) TensePRESENT (play-Ø)PAST (play-ed) PersonTHIRD (Spanish canta-Ø)SECOND (Spanish canta-s) GenderMASCULINE (petit-Ø)FEMININE (petit-e) CausationNON-CAUSATIVE (Turkish düş-Ø-mek ‘fall’) CAUSATIVE (Turkish düş- ür-mek ‘fell, drop’ ObjectINANIMATE (Spanish Veo la casa ‘I see the house’) ANIMATE (Spanish Veo a la niña ‘I see the girl’)

F3: Markering, ekonomi & ikonicitet Ikonicitet: Iconiticy of cohesion: “Meanings that belong together more closely semantically are expressed by more cohesive forms.” (Haiman 1983) Exempel: Alienable/inalienable possession (klyvbart/icke-klyvbart ägande) Ngananyakapu nyinpa kangku mirntily-ma-ra-yan? why 2SG.ABS knee clicking.noise-CAUS-IT-PRS ‘Why is your knee clicking?’ Palakarni yini jukari. DEM (near)namesubstitute.name (used in place of a deceased person’s name) ‘His name should not be pronounced anymore.’ Wanyjan-ma-rntanga-nya nga-nu-nga-lu nyampali-lu. [leave]-CAUS-RemPST 1SG-ACC1SG-BUFF-POSS-ERGboss-ERG ‘My boss (nearly) left me behind.’

F3: Markering, ekonomi & ikonicitet Ekonomi & ikonicitet: paradigmatisk isomorfism form(er)betydelserikoniskekonomisk >1>11nej synonymi 1 1janejmonosemi 1 >1 (orelaterad)nejjahomonymi 1 >1 (relaterad) ja polysemi

F3: Markering, ekonomi & ikonicitet Ekonomi & ikonicitet: syntagmatisk isomorfism form(er)betydelserikoniskekonomisk 11janejklassisk ikonisk struktur 01nejjanollmarkering av ett värde 00nejjafrånvaro av en kategori 1>1nejjaen morf m. flera betydelser i olika kategorier (cumulation), ex. spanska habl-ó tala-3SG.pret.aktiv.indikativ), suppletion 10nej Tomt morfem (mycket ovanlig; historisk rest)

F3: Markering, ekonomi & ikonicitet Frekvens: –om det markerade värdet i en kategori förekommer i en viss frekvens, så förekommer det omarkerade värdet minst lika ofta –Zipfs lag: ””High frequency is the cause of small magnitude”. (Zipf 1935)