Seniorer är en tillgång för kommunerna – även ekonomiskt Konferens om äldreomsorgen Tomelilla den 23 november Björn Sundström

Likvärdiga förutsättningar kräver inkomstutjämning

Varför kostnadsutjämning? Skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att kunna ge sina invånare likvärdig service oberoende av skattekraft och opåverkbara strukturella kostnadsskillnader

Kostnadsutjämningens delmodeller

Kostnadsutjämningens delmodell för Äldreomsorg - nuvarande system -Modellen har funnit sedan år 1996, med vissa förändringar år 2000 och Aktuella indikatorer (240 grupper) -Ålder (65-69, 70-74, 75-79, 80-84, 85-89, 90+) -Kön (man/ kvinna) -Civilstånd (gift/ ogift) -Yrkesbakgrund -Utländsk bakgrund (nordisk/ utomnordisk) -Tillägg/avdrag för gles bebyggelse samt extra behov av institutionsboende i glesbygd

Kostnadsutjämningens delmodell för Äldreomsorg - kommitténs förslag -Uppdelningen på kön tas bort. Motivet är att skillnader mellan könen i huvudsak fångas upp av variabeln civilstånd. -Antalet åldersgrupper begränsas till tre; 65-79, och Skillnader i vårdbehov givet ålder och civilstånd: -Idag används yrkesbakgrund, men problem med data. -Har prövat att använda de äldres inkomster som har ett tydligt samband med hälsan, men vissa kommuner avviker för mycket. -Föreslår istället en korrigering för skillnader i dödlighet. Bakgrunden är att vårdbehoven är som störst de sista levnadsåren. Mäts som skillnaden mellan faktiskt och förväntad dödlighet för personer över 65 år de senaste fem åren. Justeringen för skillnader i dödlighet medför avdrag och tillägg på mellan -370 och kr/inv. -Tillägg/avdrag för gles bebyggelse samt extra behov av institutionsboende i glesbygd och etnicitetstillägg kvarstår.

Förändringar i äldreomsorgsmodellen (kr/inv)

Avvikelse mellan faktisk kostnad och vad utjämningssystemet ger

Vad är problemet nu och framöver?  Vi lever allt längre demografisk obalans  Vi blir allt rikare kraven ökar  Kraven ökar ekonomisk obalans  Alla ska ha samma standard  200 av 290 kommuner krymper  För många kan personal- och kompetensförsörjningen bli ett problem  Kommun- och regionstrukturen är inte riggad för att klara alla utmaningar  Ej heller gällande lagstiftning

Andel invånare över 65 år

Befolkningsförändringar

Äldreomsorgens kostnader efter ålder och civilstånd

Boendeformer enligt IBF (institutet för bostads- och urbanforskning) Exbo Gambo Kombo Mambo Vedbo Delsbo Fågelbo Förbo Gråbo Krylbo Närbo Sambo Svärbo Särbo Turbo Gravbo

Den demografiska utmaningen Befolkningsutveckling i lokala arbetsmarknader Andel sysselsatta inom äldreomsorgen Källa: SCB samt Svenska Kommunförbundets långtidsutredning

Bruttonationalprodukten (BNP) Miljoner kr, 2000 års priser

Demografiskt tryck och offentlig konsumtionsökning per år

Det långsiktiga behovet av kommunalskatt Källa: Svenska Kommunförbundets långtidsutredning Kommunala framtider (år 2002)

Äldreomsorgen har fått stå tillbaka till förmån för övriga välfärdstjänster i kommunerna (prestationer jämfört med demografiskt behov)

Behovs- och kostnadsutveckling (övrig verksamhet i kommunsektorn)

Hur klara det framtida välfärduppdraget?  Fler i arbete  Begränsad skattehöjning  Alternativ finansiering  En effektivare verksamhet  Utjämning  Se upp med reformer och rättigheter!  Ett minskat välfärdsåtagande  Kommunal samverkan/kommunsammanläggningar  Ett boende anpassat för äldres behov