-ism vad är det?

En ism är en särskild inriktning inom ett större sammanhang, ofta inom ideologi, estetik eller psykologi. Ofta en politisk eller social åskådning/ideologi (till exempel liberalism), inom medicinen ett patologiskt tillstånd e.dyl. (till exempel alkoholism) eller rent allmänt en mental eller intellektuell inställning (till exempel optimism) I konstsammanhang en definition eller inriktning av en konstnärs konst (till exempel impressionism).

Modernismen ca Paraplybegrepp där olika konstriktningar utvecklades och ingår. Frångick gamla idéer. Nytt! Riktningarna var olika varandra men det gemensamma var idéerna och attityden till sig själva och omvärlden.

Fauvismen Fauve betyder vilddjur på franska. Rötter i post-impressionismen (Paul Gauguin) Helt nytt att använda färg o form som de gjorde. Realistiska motiv (landskap, porträtt…) men med förenkling i form och med kraftfulla färger o penseldrag. Förmedlade känslor o tankar.

Henri Matisse, Harmony in red

-Madame Matisse

André Derain –Portrait of Matisse

Raoul Dufy -The Turning Road at L'Estaque

Expressionism ca 1900-tal Gick helt ifrån det traditionella sättet att måla (spegla verkligheten). Uttrycka och spegla känslor. Precis som fauvisterna användes kraftfulla färger o penseldrag men nu jobbade de med förvrängda former (förvrängd verklighet)också. Spontana impulser i måleriet.

Edvard Munch -Skriet

Vinsent van Gogh – The starry night

Sigrid Hjertén –Bakom den röda rullgardinen

Kubism ca Objekt och människor bröts ner i bitar och förenklades (abstraherades) till platta geometriska former mot tidigare strävan efter djup o perspektiv i bilderna. För första gången började collageteknik användas i målningarna. Kom att inspirera o påverka många andra stilar

Siri Derkert Salome Självporträtt

George Braque

Pablo Picasso

Futurism Tommaso Marinetti publiserade de futuristiska manifestet. Tog avstånd från traditioner och förkastade det gamla. Hyllade tekniken och maskinen! Grund i Italien, utvecklades främst i Ryssland (olika samhällen!)

Giacomo Balla –Dynamism of a dog on a leash.

Carlo Carrá

Umberto Boccioni

Natalia Goncharova

Dadaism ca Tog fart under första världskriget. Betraktas mer som en ”anda” än en stilriktning (konstnärer inom andra riktningar kunde verka för ”dada” inom den egna genren. Emot kriget och det samhälle som skapat det. Drev med det mesta, speciellt finkulturen. Ready-made

Marcel Duchamp

Francis Picabla - David Salle/Francis Picabia

Surrealism ca 1920-tal André Breton Många dadaister fortsatte sin verksamhet som surrealister. Öververklighet Fånga en verklighet bortom verkligheten. Skildra och frigöra människans undermedvetna. Drömmar och fantasier. Motiven var ofta föremål i miljöer.

André Breton – André Breton

Salvador Dali

René Magritte

Frida Kahlo

Abstrakt expressionism Avspegla det undermedvetna och känslolivet men utan verklig form. Konsten blev abstrakt. Spontanism(action painting) och konstnärer som jobbade med färgfält. Strävade efter känslan av oändlighet. Enorma format

Jackson Pollock

Agnes Martin

Popkonst ca Uppkom samtidigt i USA och Storbritannien. En populär stadskultur hade vuxit fram –film – serier –reklam och popmusik. Undersökte (och speglade) det nya konsumtionssamhället och dess vardag. Återgav det typiska. Föreställande igen.

Andy Warhol

Roy Lichtenstein

Judy Chicago

Konceptkonst från 1960 Idéburen konst Ofta politiska eller sociala frågor som belyses. Alla skulle kunna skapa o ta del av konsten, varpå hantverket blev underordnad idén.

Mend an object. When you go through the process of mending, you mend something inside your soul as well. Think of a “crack” in your own life or the World. Ask for it to be healed as you mend the object. — Yoko Ono

Jenny Holzer

70-talets konst Konsten tog en allt mer politisk riktning Feministisk rörelse växte fram (från 60-talet) och kvinnliga konstnärer började ta/få plats på konstscenen.

Judy Chicago

Happenings och performans första gången -50talet Från eng. händelse Blandning av uttryck, ex. teater, dans, musik, ljud, ljus, bilder. Framförs inför publik Att jämföra med dagens Flash Mob

Den första svenska happeningen brukar anses ha framförts på Moderna Museet i maj Förslaget kom från Knut Wiggen och den arrangerades av Fylkingen. Några av de medverkande förutom Wiggen var: Lars- Gunnar Bodin, Bo Ullman, Bengt Emil Johnson och Lena Madsén. Happeningen, som varade i cirka 40 minuter, bestod bland annat av en blockflöjtstrio som spelade Grieg, konstnären Giorgio Padoan var halvnaken och slog på en gonggong, mannekängen Lena Madsén visade kläder, Bengt Emil Johnson läste sin dikt Irma Undéns uppgång och förgängelse (till de medverkande). Ett avsnitt ur denna dikt delades ut till publiken likt ett allsångsblad. Allt detta ackompanjerades av att en välklädd man åt en finare middag. När han var färdig och notan var betald var happeningen över.Moderna Museet1962Knut WiggenFylkingenLars- Gunnar BodinBo UllmanBengt Emil JohnsonLena MadsénblockflöjtstrioGriegGiorgio PadoangonggongLena Madsén

Samtida flashmob…

Postmodernismen Rennessans för måleri på duk. Ansåg att Modernismen var förbi. Inspiration från historiska stilar och satte in dem i samtida sammanhang och uttryck. Graffittin spreds till Europa från USA. Postmodernismen vände sig ifrån tanken på att det fanns fasta värden, absoluta sanningar och jagets existens och kritiserade därmed varje tanke på objektivitet. Istället är allt relationellt och kontextuellt. Parallella ”sanningar” existerar.

Ernst Billgren

Maya Eizin Öijer