Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2015 samt budgetar och ekonomiplaner för 2016-2018 Presskonferens 10.2.2016 Verkställande direktör.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
/hp Negativt Positivt under 100 % 100 – 199 % 200 – 299 % 300 – % (7 st.) (49 st.) (165 st.) (85 st.) (36 st.) Årsbidraget räcker inte till.
Advertisements

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2012
Kommunalekonomins utveckling till år 2018 Källa: Basserviceprogrammet samt Kommunförbundets beräkningar.
Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2010 Presskonferens Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma.
Konjunkturer.
Det allmänna ekonomiska läget
Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2011 Presskonferens Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma.
Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2013 Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets beräkningar.
Kommunalekonomins utveckling till år 2018 Källa: Basservicebudgeten samt Kommunförbundets beräkningar.
Kommunalekonomins utveckling Nordiskt möte i Island 2014 Ilari Soosalu.
/MP Förändring i BNP och arbetslöshetsgrad , % % % Källa: Åren Statistikcentralen, prognos för åren
/hp Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Övriga utgifter 0,81 md € Investeringar 4,70 md € Övr. verksamhetskostn. 0,79.
Budgetdagen februari 2014 Annika Wallenskog.
Förändring i BNP och antalet sysselsatta 2000–2014, i % jämfört med föregående års motsvarande kvartal /MP Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaperna.
Ekonomiska nyckeltal Åland Årsbidrag och avskrivningar i euro per inv. 2. Årsbidraget i % av avskrivningarna 1. Årsbidraget  Anger hur mycket.
Ekonomisk information och extern redovisning
Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för Presskonferens Verkställande direktör.
Årsredovisning 2003 – utdrag. Positivt resultat för tredje året i rad Resultatet 115 mkr 94 mkr bättre än förra året 43 mkr bättre än budget Beställda.
Vad kostar verksamheten i din kommun 2009 Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2010/
Vad kostar verksamheten i din kommun Vad kostar verksamheten i din kommun 2010 Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2011/
Ekonomirapporten. December 2014 Diagrammen.. 1 Resultat i kommuner och landsting Miljarder kronor Ekonomirapporten. December 2014.
Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar.
1 Hälso- och sjukvårdsutgifter samt deras finansiering 2011 Petri Matveinen Nina Knape
1 Hälso- och sjukvårdsutgifter samt deras finansiering 2010 Petri Matveinen Nina Knape
Ekonomirapporten. April 2015 Diagrammen. Ekonomirapporten. April Real procentuell förändring av skatteunderlaget per invånare och år Procent.
Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014 Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets beräkningar.
Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar.
Utgifter för utkomststöd 2014 Ari Virtanen. Utgifter för utkomststödet (enligt 2014 priserna), hushåll som fått utkomststöd 1 och årsmedeltalet för antalet.
Ekonomirapporten. Oktober 2015 Diagrammen. Ekonomirapporten. Oktober
Stadsdirektörens förslag GRUNDER FÖR BUDGETARBETET.
/MP % Förändring i BNP och antalet sysselsatta (15-74 åringar) , % Källa: Åren 1985–2014 Statistikcentralen, prognos 2015–2019 FM.
,7 1,5 18,2 6,4 1,5 2,4 27,8 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 STATEN skatteinkomster 39,3 STATEN skatteinkomster.
jh/hp 2,7 1,6 18,5 6,4 1,6 2,8 28,0 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 STATEN skatteinkomster 39,9 STATEN skatteinkomster.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
KONKURRENSKRAFTSAVTALET FÖRHANDLINGSRESULTATET
Pensioneringsåldern år 2015 Jari Kannisto Utvecklingschef
Ett öppet och levande Motala ResultatmålStatusNyckeltal 01 Företagsmiljö i toppklass + 69 arbetsställen 02 Meningsfull sysselsättning Ökad sysselsättning.
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Diagrammen.
Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2015 Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets beräkningar.
/hp Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md € Källa: Statistikcentralen.
Ekonomirapporten, oktober 2016 Diagrammen Ekonomirapporten, oktober
Verkställande direktör Jari Koskinen
Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2016, förhandsuppgift Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets.
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015
God ekonomisk hushållning
Småföretagsbarometern 2016
Ekonomirapporten, maj 2017 Diagrammen
Skattefinansieringen år 2015, md €
Balanskravsresultat, mkr
Kommunalekonomins utveckling till år 2020
Kommunalekonomins utveckling till år 2021 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar I utvecklingsprognosen.
Kommunalekonomins utveckling till år 2021
Utveckling av nettoplaceringen av pensionstillgångarna
Skattefinansieringen år 2016, md €
Utgifter för utkomststöd 2015
Utveckling av nettoplaceringen av pensionstillgångarna
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2016
Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2016
Skattefinansieringen år 2016, md €
Verkställande direktör Jari Koskinen
Ekonomirapporten, oktober 2017 Alla diagram
Vanda stads bokslut 2016 Stadsfullmäktige
Ekonomirapporten, oktober 2016
Skattefinansieringen år 2016, md €
Förändring i BNP och antalet sysselsatta (15-74 åringar)
Ekonomirapporten, december 2018 Alla diagram
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2017
BNP och de sysselsattas (15-74 –åringar) volymförändring åren , %
Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md €
Brf Stenbocken Genomgång ekonomi
Presentationens avskrift:

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2015 samt budgetar och ekonomiplaner för Presskonferens Verkställande direktör Jari Koskinen

Årsbidrag: Md euro euro/invånare % av investeringarna 1) Md euro Lånestock: Förändring per år, % Antal kommuner sammanlagt 1, ,24 3, BSP 1, ,78 13, Jari Koskinen Årsbidraget negativt1129 Årsbidraget < avskrivningarna % av avskrivningarna ) Innehåller extraordinära inkomster på cirka 1,7 md € till följd av bolagiseringar av affärsverk. 1) I % av de egna anskaffningsutgifterna för investeringar som avskrivs = Investeringsutgifter – Anskaffning av mark- och vattenområden – Anskaffning av aktier och andelar – Finansieringsandelar för investeringar. 2, ,45 6, , ,95 4, , ,21 11, euro/invånare Årets resultat, md €0,070,291,83 2) 0,42-0,31 2, ,79 12, ,37 2) Innehåller extraordinära inkomster på cirka 0,95 md € till följd av att bildandet av HRM Uppgifter om kommunernas ekonomi åren Exkl. Åland, inkl. särredovisade affärsverk. Källa: Statistikcentralen Antal kommuner (resp. års kommunindelning) : Källa: Statistikcentralen, år 2015 enligt bokslutsprognoser. 2, ,68 6, ,03 3)

Skattefinansiering totalt Likvida medel ,66 29,98 5, BSP 3,7 2,1 -4, BSP Statsandelar8,220,3 Årsbidrag2,55-11,4 Avskrivningar och nedskrivningar-2,61-1,1 Räkenskapsperiodens resultat 1) 0,27 Verksamhetsbidrag Verksamhetens och invest. kassaflöde-1,00 Förändring av lånestocken 4) 0, Jari Koskinen ,67 29,37 5,30 8,20 2,88 -2,64 2,16 -0,10 0,98 0,8 1,5 2,8 -1,1 6,7 0,5 Investeringar som avskrivs 3) -3,72-2,6-3,82-2,7 Ökning av långfristiga lån2,42-11,82,74-9,0 - Skatteinkomster21,762,821,182,6 3) Investeringar som avskrivs = Investeringsutgifter utan mark- och vattenområden samt anskaffning av aktier och andelar 1) I resultatet för 2014 ingår extraordinära inkomster på ungefär1,7 md euro som beror på bolagiseringar av affärsverk. Investeringsutgifter 2) -4,32-43,3-7,6262,1 Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut (inkl. särredovisade affärsverk) Källa: Statistikcentralen. I uppgifterna för år 2015 har Kommunförbundets uppskattningar av Ålands kommuners uppgifter inkluderats. Md euro Förändring, % Lånestock ) 17,023,016,536,3 4) Förändringen i lånestocken och lånestocken år 2015 minskar till en följd av bolagiseringarna (uppskattningsvis 300 milj. euro) ) 2) Av investeringsutgifterna år 2014 beror ca 3,1 md euro på bolagiseringarna. Investeringstillgångarnas överlåtelseintäkter är totalt ca 4,1 md, vilket innebär att verksamhetens- och investeringarnas kassaflöde nästan är i balans.

Faktorer att beakta i tolkningen av bokslutsprognoserna Jari Koskinen Förändringen i verksamhetsutgifterna ca + 1 % (nu -1 %) Förändringen i verksamhetsinkomsterna ca -1 % (nu -11 %) Årsbidraget ca 300 miljoner euro bättre Räkenskapsperiodens resultat ca 150 miljoner euro bättre Lånestocken uppskattningsvis 300 miljoner euro högre Investeringsnivån ca miljoner euro högre Bolagiseringen av de kommunala affärsverken och yrkeshögskolorna år 2014 inverkade betydligt på de kommunalekonomiska siffrorna år Utan dessa bolagiseringar hade resultatet sett ut på följande sätt: Verksamhetsutgifterna sjönk med ca en procent Vid sidan av bolagiseringarna bromsades tillväxten även upp av anpassningen av personalkostnader : Enligt KT Kommunarbetsgivarnas enkät med ca 300 miljoner euro Arbetsmarknadsstödets kommunandel ökade verksamhetsutgifterna med ca 160 miljoner euro

Faktorer att beakta i tolkningen av bokslutsprognoserna Jari Koskinen Kommunalskatteinkomsterna ökade med endast 1,8 % trots att 98 kommuner höjde inkomstskattesatsen för år 2015 Samfundsskatten ökade med 12,3 % Kompensering av arbetsmarknadsstödet 75 miljoner euro Fastighetsskatterna ökade med 6,1 % Höjandet av de nedre och övre gränserna för fastighetsskattesatserna De sammanlagda skatteinkomsterna ökade med 2,8 % I statsandelen för kommunal basservice gjordes år 2015 en kännbar tilläggsnedskärning på 236 miljoner euro. Statsandelarna minskades ytterligare med 40 miljoner euro genom att den eventuella nyttan av höjda klientavgifter fråntogs kommunerna Statsandelarna förblev nästan på samma nivå som året innan Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde visade ännu ett underskott på en miljard euro Räkenskapsperiodens sammanlagda resultat för kommunerna och samkommunerna normaliserades till sin typiska nivå, 0,3 miljarder euro

Jari Koskinen Fasta Finland Antal invånare (förhandsuppgift) Källa: Statistikcentralen, år 2015 enligt bokslutsprognoser. Förändring i kommunernas verksamhetsbidrag och skattefinansiering åren enligt kommunstorlek, % 1) Verksamhetsbidraget utgör skillnaden mellan verksamhetsinkomster och verksamhetsutgifter och skall täckas med skattefinansiering

Fasta Finland Jari Koskinen Antal invånare (förhandsuppgift) Kommunernas årsbidrag enligt kommunstorlek Årsbidraget i procent av avskrivningarna Källa: Statistikcentralen, år 2015 enligt bokslutsprognoser.

Jari Koskinen Kommunernas årsbidrag , €/inv. Enligt kommunstorlek (exkl. Åland) Källa: Statistikcentralen, år 2015 enligt bokslutsprognoser.

Jari Koskinen Kommunernas investeringar som avskrivs 1) , €/inv. Enligt kommunstorlek (exkl. Åland) 1) Bruttoinvesteringar exkl. mark- och vattenområden samt anskaffning av aktier och andelar. Källa: Statistikcentralen, år 2015 enligt bokslutsprognoser.

Jari Koskinen 1) I Österbottens årsbidrag år 2014 har man bokfört försäljningsvinster från bolagiseringarna. Kommunernas årsbidrag enligt landskap Årsbidraget i procent av avskrivningarna åren Källa: Statistikcentralen, år 2015 enligt bokslutsprognoser.

Jari Koskinen Bolagiserandet av affärsverken minskar på lånestockens förändring år 2015 (uppsk. 300 milj. euro) Förändring i kommunernas lånestock 2000–2015, mn € Källa: Statistikcentralen, år 2015 enligt bokslutsprognoser. 1) Lån för löpande utgifter är summan av kommunernas negativa årsbidrag. År 2000–2015 uppgick lånen för löpande utgifter till cirka 600 miljoner euro, vilket är 5 % av förändringen i lånestocken 2000–2015

Jari Koskinen Kommunernas lånestock , €/inv. Enligt kommunstorlek (exkl. Åland) Källa: Statistikcentralen, år 2015 enligt bokslutsprognoser.

Jari Koskinen Kommunernas lånestock enligt landskap åren 2014 och 2015, euro/invånare Källa: Statistikcentralen, år 2015 enligt bokslutsprognoser.

Jari Koskinen Kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner Av de 138 samkommunerna besvarade 77 enkäten. Dessa samkommuners andel av samkommunernas verksamhetskostnader är ca 86 %. På uppdrag av Finansministeriet genomförde Taloustutkimus Oy en enkät om fastlandskommunernas och samkommunernas budgetar för 2016 och ekonomiplaner för I sammanfattningen av enkäten har delvis använts också Kommunförbundets och Finansministeriets uppskattningar av den kommande ekonomiska utvecklingen (bl.a. skatteinkomster och statsandelar) Av de 297 fastlandskommunerna besvarade 222 enkäten. Dessa kommuners andel av fastlandskommunernas befolkning är 88 %. Enkäten baserade sig på de utvecklingskrav som det nya programmet för kommunernas ekonomi ställer på de kommunalekonomiska prognoserna och uppföljningen av ekonomin.

Jari Koskinen Den kommunala ekonomins utveckling Kommunerna och samkommunerna 2015 BSP 2016 BU 2017 EP 2018 EP Förändring per år, %2014 Statsandelar, md €8,20 Inkomstskattesatsen (förändr. %-enh.) 19,74 Lånestock, md €16,53 därav: Skatteinkomster, md €21,18 Verksamhetsinkomster, md €11,78 Verksamhetsbidrag, md €-26,67 Skattefinansiering totalt, md €29,37 Bruttoinvesteringar, md €7,62 Verksamhetsutgifter, md €38,45 0,37,4-2,60,8 0,090,040,020,00 3, ,8-0,22,32,7 -11,04½2½0 3,71½01 2,11,90,92,2 -43, ,82½½1 Bolagiserandet av de kommunala affärsverken och yrkeshögskolorna saktar ner verksamhetsinkomsternas, verksamhetsutgifternas, investeringarnas och lånestockens ökning år 2015 Källa: Åren Statistikcentralen, åren : Taloustutkimus Oy:s enkät, förutom de uppskattade skatteinkomsterna (Kommunförbundet) och statsandelarna (FM)

2016 BU Jari Koskinen 2014 År 2014 och 2015 påverkas posterna i resultaträkningen av bolagiseringarna av kommunala affärsverk och yrkeshögskolor. I räkenskapsperiodens resultat för 2014 ingår ungefär 1,7 miljarder euro i extraordinära poster som beror på bolagiseringar av affärsverk BSP Verksamhetsbidrag Finansieringsposter, netto Årsbidrag Avskrivningar Extraordinära poster, netto Årets resultat Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Skatteinkomster Statsandelar Kommunernas och samkommunernas resultaträkning för åren , md € -28,08 0,20 2,68 -2,65 0,27 0,30 10,94 -39,02 21,73 8,83 -26,67 0,17 2,88 -2,64 1,92 2,16 11,78 -38,45 21,18 8,20 -27,66 0,23 2,55 -2,61 0,33 0,27 10,49 -38,15 21,76 8,22 Källa: Åren Statistikcentralen/Kommunförbundet År 2016 Taloustutkimus Oy:s enkät/Kommunförbundet/FM

Jari Koskinen BSP År 2014 innehåller posterna i finansieringsanalysen effekterna av bolagiseringen av kommunala affärsverk 2016 BU Kommunernas och samkommunernas finansieringsanalys för åren , md € Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag Extraordinära poster, netto Rättelseposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljning av tillgångar Verksamhetens och investering. kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändring av utgivna lån Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Övriga förändringar Förändring av likvida medel Likvida medel Lånestock ,68 0,27 -0,45 -4,74 0,17 0,50 -1,57 -0,10 3,30 -1,95 0,30 0,00 -0,02 5,02 18,67 2,88 1,92 -2,56 -7,62 0,24 5,05 -0,10 -1,05 2,74 -1,93 0,15 0,34 0,15 5,30 16,53 2,55 0,33 -0,55 -4,32 0,16 0,83 -1,00 -0,14 2,42 -1,91 0,21 0,16 -0,26 5,04 17,02 Källa: Åren Statistikcentralen/Kommunförbundet År 2016 Taloustutkimus Oy:s enkät/Kommunförbundet/FM

Kommunernas + samkommunernas årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat åren , md € År 2010 innehåller räkenskapsperiodens resultat extraordinära inkomster på cirka 0,95 miljarder euro till följd av bildandet av HRM och år 2014 extraordinära inkomster på 1,7 miljarder euro till följd av bolagiseringarna av affärsverk Jari Koskinen Bolagisering av affärsverk Bildandet av HRM Källa: Åren Statistikcentralen/ Kommunförbundet. År 2016: Taloustutkimus Oy:s enkät/Kommunförbundet/FM BUBSP

Jari Koskinen 1) Investeringsutgifter – Finansieringsandelar för investeringar. År 2010 innehåller poster i anslutning till grundandet av samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) År 2014 ökade investeringarna med omkring 3,1 md euro som orsakades av anskaffningen av aktier och andelar till en följd av bolagiseringen av kommunala affärsverk. Kommunernas och samkommunernas årsbidrag, avskrivningar och investeringar, md € BSPBU Källa: Åren Statistikcentralen/ KF. År 2016 Taloustutkimus Oy:s enkät/KF/FM

Jari Koskinen Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde samt ökningen av lånestocken inom den kommunala sektorn åren , md € Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är ett mellanresultat i finansieringsanalysen. Ett negativt belopp (underskott) beskriver att utgifter antingen måste täckas genom en minskning av de likvida medlen eller genom ökning av lånestocken. Ett positivt belopp (överskott) beskriver hur stor andel av kassaflödet som blir kvar till nettoutlåning, låneamorteringar och förstärkning av kassan. 1) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde = Internt tillförda medel + Investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + korrektivposter till internt tillförda medel Källa: Åren Statistikcentralen/ KF. År 2016 Taloustutkimus OY:s enkät/KF/FM BSPBU

Jari Koskinen Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md € BSPBU Källa: Åren Statistikcentralen År 2016: Taloustutkimus Oy:s enkät/Kommunförbundet

Jari Koskinen Md € Källa: Åren Statistikcentralen/Kommunförbundet År 2016: Taloustutkimus Oy:s enkät/Kommunförbundet BUBSP Utan nedskärningarna i statsandelarna för kommunal basservice 2012–2016 skulle den kommunala ekonomin vara i balans och årsbidraget skulle räcka till för att täcka nettoinvesteringarna. Statsandelsnedskärningarna år 2012–2016 och deras inverkan på kommunsektorns årsbidrag