Geometri Storheter och enheter Storheter är ex. längd, massa, tid. Enheter är det vi mäter storheter i. Ex. meter, sekund. Dimension Är något som ger något en riktning. Ex. En punkt har ingen dimension för den har ingen riktning. En linje har en längd och har därför en dimension. Ett papper har längd och bredd, två dimensioner. En kub har längd, bredd och höjd, tre dimensioner. Rät linje Är en linje som är rak. Parallella linjer Det innebär att de aldrig kommer att mötas oavsett hur långa man ritar dem.

Geometri Diagonal En sträcka mellan två ej närliggande hörn i en figur. Vinkel Är området som finns mellan två vinkelben som sitter ihop i en vinkelspets. Mäts i grader och markeras av en vinkelbåge. Mäta vinklar Vinklar mäts med den gradskiva. Ett helt varv är 360 grader, ett halv varv är 180 grader. Spetsig vinkel Vinklar som är större än 0 grader men mindre än 90 grader.

Geometri Rät vinkel En vinkel som är 90 grader. Trubbig vinkel En vinkel som är större än 90 grader men mindre än 180 grader. Rak vinkel En vinkel som är 180 grader. Sidovinklar Om en linje dras från en punkt på en rak vinkel så kallas de två vinklarna för sidovinklar. Sidovinklarna tillsammans är 180 grader.

Geometri Bisektris En linje som delar en vinkel i två lika stora vinklar kallas bisektris. Månghörning En två dimensionellfigur som namnges efter antalet hörn. Ex. fyrhörning Trianglar Är ett matematiskt namn för trehörningar. Den har alltid vinkelsumman 180 grader. Rätvinklig triangel En av vinklarna är rät.

Geometri Likbent triangel Två sidor är lika långa och basvinklarna är lika stora. Liksidig triangel Alla sidor är lika långa och alla vinklar är 60 grader. Spetsvinklig triangel Alla vinklar är spetsiga, det vill säga, mindre än 90 grader. Trubbvinklig triangel En av vinklarna är trubbig, det vill säga, större än 90 grader.

Geometri Fyrhörning En figur med fyra hörn, har alltid vinkelsumman 360 grader. Parallelltrapets En fyrhörning med minst två parallella sidor. Parallellogram En fyrhörning där motstående sidor är parallella och motstående vinklar är lika stora. Romb En fyrhörning med lika långa sidor och motstående vinklar är lika stora.

Geometri Rektangel En fyrhörning med fyra räta vinklar. Kvadrat En fyrhörning med fyra räta vinklar och fyra lika långa sidor. Omkrets En figurs sträcka runt om. Detta räknas oftast ut genom att addera längden på figurens sidor. Cirkel Är en helt rund figur. Area och omkrets räknas ut genom att använda π (Pi). Använd dig av din formelsamling.

Geometri

Kub Ett rätblock där alla sidoytor är kvadrater. Cylinder En kropp när basytorna är cirklar och höjden går att ”rullas” ut till en rektangel. Prisma Har två basytor som är parallella. Övriga sidoytorna är rektanglar. Pyramid Spetig kropp där basytan är en månghörning. Alla andra sidoytor är trianglar.

Geometri Kon En spetsig kropp där basytan är en cirkel. Höjden går att ”rulla” ut till en halvcirkel. Klot En kropp där alla punkter har samma avstånd till medelpunkten (punkten i mitten). Begränsningsyta Den sammanlagda arean av en kropps sidoytor och basytor. Mantelyta Höjden av en cylinder och kons area kallas mantelyta.

Geometri

Symmetri Vi menar då spegelsymmetri, att det går att dra en symmetrilinje genom figuren och den ser då exakt likadan ut på båda sidor om symmetrilinjen. Rotationssymmetri Figurer som ser likadan minst två gånger på ett varv när man vrider dem har rotationssymmetri. Rotationsordning Hur många gånger en figur som har rotationssymmetri ser likadan ut på ett varv. Ex. figuren ovan har rotationsordning 2. Den ser likadan ut när den roterat 180 grader eftersom 360/2 = 180. Likformighet Två figurer som är likformiga har samma förhållande mellan sträckorna men olika storlek.

Geometri Likformighet triangel Likformiga trianglar har samma vinklar. Kongruens Figurer som är kongruenta har samma form och samma storlek. Längdskala Används när vi vill förstora eller förminska en sträcka, en dimension. Areaskala Används när vi vill förstora eller förminska en area, två dimensioner. Areaskalan är längdskalan i kvadrat.

Geometri