Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Äldreomsorg inklusive kommunal hälso- och sjukvård

Nytt för öppna jämförelser 2016 – gemensam insamling Årets insamling har genomförts genom en samlad webbenkät för ekonomiskt bistånd, hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden, missbruks och beroendevården, social barn- och ungdomsvård, socialtjänstens krisberedskap, stöd till personer med funktionsnedsättning (LSS och socialpsykiatri), våld i nära relationer och äldre. Syftet har varit att göra insamlingen mer effektiv för kommunerna. En gemensam insamling, med samma frågor gör det möjligt att jämföra resultaten mellan olika områden för ett urval indikatorer. Årets resultat kan inte jämföras med tidigare år eftersom insamlingssätt, flera indikatorer och frågor har ändrats.

Öppna jämförelser Öppna jämförelser är ett samlingsbegrepp för indikatorbaserade jämförelser av socialtjänst som redovisas på riks-, läns- och kommunnivå. Indikatorerna har tagits fram i bred förankring med kommuner, forskare och intresseorganisationer. Samverkan sker också med SKL och i samråd med Vårdföretagarna och Famna. Jämförelserna är ett redskap för ökad kvalitet och verksamhetsutveckling utifrån den enskildes behov. De kan användas som underlag för uppföljning, utvärdering och förbättringsarbete. I denna presentation redovisas ett urval av de nationella resultaten inom äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård samt några resultat för indikatorer som är jämförbara mellan verksamhetsområden inom socialtjänsten.

Resultat för öppna jämförelser äldreomsorg Det är tionde gången sedan 2007 som Socialstyrelsen presenterar kvalitetsindikatorer för området äldre. 89 procent av alla kommuner och stadsdelar har svarat på enkäten om äldre. Öppna jämförelser äldre innehåller 29 indikatorer och sex bakgrundsmått samt två sorteringsnycklar. Enhetsundersökningen och undersökningen ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?” publiceras hösten Inom äldreområdet är det överlag låga resultat för indikatorer som kan jämföras mellan verksamhetsområden. Det gäller bl.a. systematisk uppföljning, standardiserade bedömningsmetoder (missbruk) och hantering av skyddade personuppgifter.

Multiprofessionella team – hemsjukvård Vård av multiprofessionella team vid demenssjukdom eller för rehabilitering vid stroke är prioriterade insatser i nationella riktlinjer. Med multiprofessionella team avses en grupp av vård- och omsorgspersonal med olika professioner och/eller kompetenser som samarbetar kring den enskilde. Teamets sammansättning motsvarar den enskildes behov. Andelen kommuner som erbjuder demensteam till personer med demenssjukdom i ordinärt boende, är 53 procent. Det är en lägre andel, 36 procent, av kommunerna som erbjuder strokeinriktade rehabiliteringsteam till personer i ordinärt boende.

Strukturerat arbetssätt vid utredningar/uppföljningar Strukturerat arbetssätt innebär här användning av bedömningsmetoden BAS (Behov av stöd), eller arbetssättet ÄBIC (Äldres behov i centrum) med gemensamt fackspråk (ICF). I 19 procent av kommunerna används BAS eller ÄBIC vid utredning för personer i permanent särskilt boende. För personer i ordinärt boende är det 21 procent av kommunerna som använder någon av metoderna. Vid uppföljning av personer boende i permanent särskilt boende används BAS eller ÄBIC i 10 procent av kommunerna. Motsvarande siffra för ordinärt boende är 13 procent.

Personalens agerande vid indikation på missbruk Det är få kommuner som har rutiner för hur handläggare ska agera vid indikation på olika slags missbruk. Nio procent av kommunerna har en aktuell rutin för hur handläggare ska agera vid missbruk av alkohol eller andra beroendeframkallande medel hos äldre personer (ej förskrivna läkemedel). Åtta procent av kommunerna har en aktuell rutin för hur handläggare ska agera vid missbruk av läkemedel hos äldre personer. Arbetet med att ta fram sådana rutiner behöver utvecklas.

Aktuell rutin för intern samordning i enskilda ärenden VerksamhetsområdeAndel JA (%) riket Stöd till personer med funktionshinder (LSS)44 Socialpsykiatri42 Våld i nära relationer40 Missbruks- och beroendevården31 Hemlöshet28 Samordning sker i störst utsträckning mellan äldreomsorgen och verksamheter inom området stöd till personer med funktionsnedsättning (LSS). Minst samordning sker med verksamheter som arbetar för att förebygga och motverka hemlöshet samt inom missbruks- och beroendevården. Att det finns en samordning med missbruks- och beroendevården är av betydelse, då det förekommer att äldre personer både är hemlösa och/eller har missbruksproblem.

Indikatorer som kan jämföras mellan verksamhetsområden

Systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten Systematisk uppföljning innebär att löpande beskriva och mäta enskildas problem och behov, insatser och resultat. Generellt är det en låg andel kommuner som arbetar med systematisk uppföljning, som sammanställer resultaten på gruppnivå och använder dem för verksamhetsutveckling. Det gäller för alla socialtjänstens områden. Få kommuner har sammanställt resultaten utifrån ett könsperspektiv. Inom äldreområdet förekommer systematisk uppföljning i låg utstäckning, sju procent i ordinärt boende och sex procent i permanent särskilt boende. Se tabell på nästa bild. Se Socialstyrelsens webbplats för mer information om hur man kan börja arbeta med systematisk uppföljning.

Systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten Andel Ja (%) riket VerksamhetsområdeSammanställning av resultat på gruppnivå för att utveckla verksamheten Använt sammanställning av resultatet på gruppnivå, utifrån kön, för att utveckla verksamheten Ekonomiskt bistånd 2110 Våld i nära relationer 116 LSS 112 Barn och unga (öppenvård)187 Barn och unga (dygnsvård)104 Socialpsykiatri107 Äldre (ordinärt boende)72 Äldre (särskilt boende)62 Missbruk (unga vuxna)99 Missbruk (bor med barn)79 Missbruk (65 år +)79 Missbruk (behov av kontakt med både socialtjänsten och landstingets beroendevård och/eller psykiatri) 59

Standardiserade bedömningsmetoder Att använda standardiserade bedömningsmetoder för att bedöma en situation, funktion och/eller behov är viktigt inom alla socialtjänstens områden. Det sker en positiv utveckling när det gäller användningen av sådana metoder i det sociala arbetet. Användningen av bedömningsmetoder för att identifiera missbruksproblem varierar dock mellan olika kommuner och verksamhetsområden. Mest används sådana metoder inom ekonomiskt bistånd och hemlöshet. Minst används sådana metoder inom äldreområdet. Inom området stöd till personer med funktionsnedsättning (LSS) används dessa metoder inte alls. Se tabell på nästa bild.

Standardiserade bedömningsmetoder för att identifiera riskkonsumtion vid alkohol- och narkotikaproblem (AUDIT och DUDIT) VerksamhetsområdeAndel JA (%) riket Ekonomiskt bistånd33 Hemlöshet30 Våld i nära relationer29 Socialpsykiatri19 Äldre6 LSS0 Andelen kommuner som använder bedömningsmetoder för att identifiera missbruk hos äldre personer är låg. Inom äldreområdet är det endast sex procent av kommunerna som uppger att de använder en sådan metod. Det är ett utvecklingsområde, inte minst mot bakgrund av att alkoholkonsumtionen ökar i den äldre populationen.

Rutin för personalens agerande vid indikation på utsatthet för våld Socialtjänsten har ansvar för att vid behov ge stöd och hjälp till den som utsatts för brott och dennes närstående. Inom alla socialtjänstens verksamhetsområden förekommer att enskilda blir utsatta för våld. En rutin som beskriver hur handläggare ska ställa frågor till den enskilde och hur handläggaren ska agera om det kommer fram att personen utsatts för våld, kan medverka till att fler individer får stöd och hjälp. Andelen kommuner som har en rutin för detta varierar mellan 37 och 49 procent inom olika områden. Områdena hemlöshet och äldre samt de som handlägger LSS-insatser till barn och unga är de som i minst utsträckning har en sådan rutin. Se tabell på nästa sida.

Rutin för personalens agerande vid indikation på utsatthet för våld VerksamhetsområdeAndel Ja (%) riket Våld i nära relationer49 Missbruk47 Barn och unga47 Ekonomiskt bistånd46 Socialpsykiatri40 LSS-vuxen39 Hemlöshet37 LSS-barn37 Äldre37

Information till den enskilde om SIP och skyddade personuppgifter Enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen ska en samordnad individuell plan upprättas tillsammans med den enskilde, om det finns behov av samordnade insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. För samtliga verksamhetsområden gäller att resultatet är sämre när det gäller förekomst av rutiner för att också informera om möjligheten att få en kopia av sin journal. Samtliga områden inom socialtjänsten hanterar skyddade personuppgifter varför en rutin för hur skyddet för sådana uppgifter ska säkerställas, är central. Andelen kommuner som har angett att de har en rutin för hur de ska hantera skyddande av personuppgifter är låg inom samtliga områden. Den lägsta andelen finns inom äldreområdet. Se tabell på nästa sida.

Information till den enskilde om SIP och skyddade personuppgifter Verksamhetsområde Rutin för att informera om SIP Andel JA (%) riket Rutin för att informera om rätt till kopia av journal Andel JA (%) riket Aktuell rutin för hur skyddade personuppgifter ska hanteras Andel JA (%) riket Barn och unga6728 Ekonomiskt bistånd Hemlöshet LSS barn LSS vuxen Socialpsykiatri Missbruk6626 Våld i nära relationer Äldre542217

På Socialstyrelsen webbplats publiceras: Excelfiler med resultat för olika verksamhetsområden Guide för att tolka resultaten Länkar till annat användbart material och annan användbar statistik

Mer information finns på: Prenumerera på vårt nyhetsbrev: