Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI 1 KAPITEL 2 Fysiologi – hur din kropp fungerar Energi Aerob process och anaerob process Syreupptagning

Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI 2 Tre energiämnen – som tas upp via födan Kolhydrater – socker och stärkelse Fett Protein

Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI 3 Tre energiämnen – som kan lagras Energirika fosfatföreningar – ATP/CP Kolhydrater – glykogen Fett +Protein som kan frigöras då kolhydrater inte finns i tillräcklig utsträckning

Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI 4 Energirika fosfatföreningar ATP – adenosintrifosfat CP – kreatinfosfat Denna typ av energi lagras i muskeln och räcker endast till några sekunders arbete. Därefter måste ny energi snabbt produceras vilket kan ske genom att glykogen eller fett förbränns eller spjälkas så att ATP kan sättas ihop igen.

Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI 5 Kolhydrater – snabb energi Kroppen kan lagra cirka 400 g glykogen i musklerna samt 50 g i levern. 1 gram kolhydrat innehåller cirka 4 kcal. Lagret kan räcka i upp till 2 timmar vid hårt arbete. Kolhydrater kan ge såväl anaerob som aerob energi.

Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI 6 Fett Lagras i kroppen (mag-tarmregionen, under huden, i celler) Räcker normalt i veckor eller månader Är livsnödvändiga Kräver god syretillgång för att förbrännas 1g fett innehåller 9 kcal

Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI 7 Aerobt och anaerobt Aerobt betyder att det finns tillräckligt med syre i muskelcellerna. Reaktionen blir Kolhydrat/fett + O 2 =>Energi + CO 2 + H 2 O Anaerobt betyder att syre fattas. Reaktionen blir Kolhydrat => Energi + Mjölksyra

Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI 8 Aerob process Gör det möjligt att arbeta relativt länge. Du utnyttjar kolhydraterna mycket effektivare än i den anaeroba processen. Anaerob process Innebär att det bildas mjölksyra, vilket på sikt är ett sämre arbetssätt än aerobt.

Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI 9 Syrets väg till muskelcellen

Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI 10 Länk 1 – Lungan Inandning  luftstrupen  luftrören/bronkerna  bronkiolerna  lungblåsorna/alveolerna I alveolerna sker gasutbyte: in: syre ut: vattenånga och koldioxid

Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI 11 Länk 2 – Blodet Blodet utgör 8 % av kroppsvikten. Den syrebärande delen i blodet är hemoglobinet (Hb). 1 gram Hb kan laddas med 1,34 ml syre. 1 liter blod innehåller i snitt 150 g Hb hos män och 130 g hos kvinnor. 150 g x 1,34 ml/g = 201 ml O 2 (syre).

Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI 12 Länk 3 – Hjärtat Man brukar säga att hjärtat är stort som en knytnäve. Hos den tränade är det som två nävar! Hjärtats vänsterkammares slagvolym (volym blod/slag) är 80–220 ml blod per slag beroende på träning och arv. Maxpulsen (antal slag/min) ligger mellan 170 och 230 slag/min.

Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI 13 Maximal slagvolym Eftersom inte hjärtats maxpuls kan förändras speciellt mycket så är det SLAGVOLYMEN, volymen blod per slag, som gör skillnaden i transportkapacitet. Slagvolymen förändras genom konditionsträning med puls över ca 130 bpm.

Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI 14 Hjärtats anatomi Syresatt blod från lungorna Vänster förmak tar emot Vänster kammare pumpar ut Höger förmak tar emot syrefattigt blod. Höger kammare pumpar vidare till lungorna

Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI 15 Länk 4 – Blodkärlsystemet Lilla kretsloppet till och från lungorna Stora kretsloppet till och från kroppens organ

Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI 16 Länk 5 – Muskler Syrets väg in i cellen Kapillärer transporterar syret till cellväggen där det med hjälp av myoglobin förs in i muskelcellen. Antalet kapillärer ökas med konditionsträning.

Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI 17 Mitokondrier Syret ska stationeras i mitokondrierna i muskelns cellkärna – cellens ”kraftverk”. Det är här all förbränning av fett och kolhydrater sker. Det är i cellens kärna valet görs om det ska bli förbränning – en aerob process – eller spjälkning – en anaerob process. Såväl enzymerna som styr förbränningen som antalet mitokontrier och storleken på dessa förbättras av konditionsträning.

Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI 18 Muskler En större muskel är starkare. Den har också svårare att försörjas med syre. Balans mellan styrketräning och konditionsträning är viktigt. Specifik träning är viktig för grenspecialister.

Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI 19 Fördelar med träning  Ökad kapillärisering i hela kroppen  Starkare hjärtmuskel  Lägre blodfettnivåer  Större användning av fett som bränsle  Mindre insulinkänslighet  Bättre immunförsvar  Frisättning av kväveoxid i kärlen – samma effekt som nitroglycerin har för infarktpatienter  Ökad plasticitet i kärlen ger minskad risk för aneurysm, dvs brustet blodkärl, en vanlig dödsorsak (stroke)  Blodtrycket minskar eftersom kärlbädden är större och öppnas upp effektivare

Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI 20 Fler fördelar  Stärkt skelett  Förbättrad ledfunktion  Större hållfasthet i kroppens muskler, senor och bindväv  Bättre lungkapacitet  Bra spänningsreglering med stressdämpande funktioner  Kul  Bättre koordinationsförmåga  Förbättrad minnesfunktion  Förbättrad kognitiv kapacitet  Förbättrad självkänsla/självförtroende/självbild