En ekonomisk politik för nästa mandatperiod Almedalen den 5 juli 2010 Magnus Henrekson

Institutionella ramverket avgör Ändamålsenliga institutioner växer inte automatiskt fram i en rationell process. Länder och system kan fastna i icke ändamålsenliga institutionella ramverk. Ofta obalans mellan områden och marknader (arbetsmarknaden vs. finansmarknaden etc.) Även åtgärder som inte görs av näringspolitiska skäl, t.ex. ändrad fastighetsbeskattning, har i regel också effekt på företagsklimatet.

Bättre företagsklimat genom att på så många marginaler som möjligt: Uppmuntra till att rätt företag startas av rätt personer och att dessa har incitament att växa enligt sin potential Göra det mer lönsamt för den enskilde att eftersträva förvärvsinkomster framför bidragsinkomster Göra så att tryggheten maximeras för den enskilde när denne förkovrar sig löpande och söker sig till de mest kompetenta organisationerna

Forts. Snabbväxande företag kräver många kompletterande kompetenser som samverkar till en helhet: kvalificerad arbetskraft, entreprenörer, innovatörer, uppfinnare, industrialister, företagsänglar, venture kapitalister, private equity– aktörer, kreditgivare, investerare på andrahandsmarknaden och kompetenta kunder som ställer krav. Åtgärderna måste vara enkla att förstå och administrera om de ska ge önskad effekt (här blir det ofta fel).

Många kompetenser i samverkan Företagsbyggande och industrialisering Venturekapitalister (affärsänglar och fonder) Yrkeskunnig arbetskraft Framtagande av kommersialiserbar idé Kommersialisering Kompetenta kunder Industrialister Entreprenörer Uppfinnare Entreprenörer

Inte bra näringspolitik att i varje läge uppmuntra människor att starta eget företag; det finns och startas tillräckligt många företag i Sverige. att alltid minska tryggheten för människor, däremot bör den göras portabel och robust för förändringar för den enskilde och för förändringar i närings- och företagsstrukturen. Vad göra?

Arbetsmarknaden Lönsammare att jobba för alla A-kassan obligatorisk och integrerad del av socialförsäkringarna –Definierad på timbasis –Ska alltid finnas incitament att hoppa in och jobba Portabel trygghet –Incitament att söka sig till de mest kompetenta organisationerna Åtgärder för lägre trösklar –Generellt lärlingssystem (ej åldersbaserat) –RUT även vid direktanställning –Ingångslöner, ob-tillägg etc (avtalsfrågor)

Bostadsmarknaden Ej flyttskatt som idag –Missgynnar inflyttningsområden och därmed framväxten av modernt tjänstesamhälle Avreglera andrahandsuthyrningen och gör den skattefri Avreglera hyresmarknaden så inte alla tvingas äga sitt boende i inflyttningsorter

Entreprenörskap och företagsägande Ökad neutralitet lån och eget kapital 20 % skatt rimlig princip för –Utdelningar –Reavinster (på långa innehav) –Optioner knutna till anställning –Tag bort 3:12, men BEK-modell: avkastning på kapital ska ej incitament att tömma företaget och låna tillbaka som dagens lönesummeregel ger Rätt att investera viss del av P-tillgångar i onoterade aktier

Hushållens sparande Starka balansräkningar hos hushållen långsiktigt viktigt Sänk avdragsrätt/kapitalskatt til 20 % Sluta gynna kapitalpensionssparande Minska incitamenten till inlåst pensionssparande relativt annat sparande Positiv bieffekt: minskar trycket mot den ökade institutionaliseringen av sparandet

Urbaniseringen är nyckeln Kan bära differentierad tjänstesektor Är det mest ekologiskt hållbara Lokal regional/infrastruktur (bör i hög grad upphandlas utomlands). Avskaffa kommunal inkomstutjämning (subventioner till avfolkningsbygder bör vara direkta och synliga i statens budget). Fungerande bostads- och hyresmarknad viktigast här

Välfärdstjänsterna Börja experimentera mera –Entreprenörskap och nya lösningar –Undvik att ”Lundsbergsmodellen” sprider sig, redan nu sjukvårdsförsäkringar (jfr USA och vad som hände under andra världskriget) –Offentligt basåtagande lika för alla, men möjlighet till tilläggstjänster –Bör göras inkrementellt

Utvecklingsfaser 1965–1985 mot tjänstesamhälle via offentlig expansion ( jobb i OS) Krisår runt –2008 Exportledd tillväxt (enorma BB överskott) 2010– Tillväxt driven av inhemsk efterfrågan på differentierade tjänster?! Möjligt? Önskvärt? Starka välfärdsmässiga och ekologiska skäl talar för det.