Hållbar utveckling i svensk industri Tommy Lundgren Runar Brännlund Per-Olov Marklund CERE/SIRP Umeå Miljödepartementet, 4 februari, 2011.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Frances Sprei Fysisk resursteori Chalmers Vilka styrmedel har ökat personbilarnas energieffektivitet ?
Advertisements

Omsättning på den fysiska respektive finansiella elmarknaden Källa: Nord Pool Spot Elåret 2011.
Grundkurs i Energi För att förklara teorin inom olika ämnen använder vi oss av olika begrepp. Energi är ett ord som används mycket i olika sammanhang,
Bioekonomi – från ord till handling. Sverige är ett fantastiskt skogsland! Vår vision kan skapa en positiv dialog och samsyn om skogens möjligheter. Skogen.
Kap 15 Avvägningen inflation-arbetslöshet Historiskt sett så är inflationen hög då arbetslösheten är låg, och tvärtom. Under talen tänkte många.
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL? HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN.
Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/
Klimat och miljö.
Botkyrkas styrmodell och kommunens ekonomi
Kan vi mäta effekter besökares konsumtion med hjälp av rAPS?
Fossilbränslefritt Kronoberg
Spartid för kontantinsats 60 kvadrat
SVMF Höstmöte 2016 Vad händer i Sverige
Hur går det på arbetsmarknaden?
Definition av analysverktyg
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Definition av analysverktyg
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Jämförande mätning NFS 2004:6 samt Handbok 2004:3
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Hållbar utveckling.
Fyra företags förväntningar på kommunal tillsyn – en intervjustudie
Elev- och Föräldraenkät
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Relation mellan variabler – samvariation, korrelation, regression
Hur många kilo kött äter vi per person?
TRENDER I TRANSPORTSYSTEMET – TRAFIKVERKETS OMVÄRLDSANALYS Hösten 2014
Industrikonjunkturen och efterfrågan på el Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi och Klimat Svenskt Näringsliv.
Näringslivsanalys Umeå kommun
Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet
Partisympatimätningar i sverige idag - en översikt och diskussion
Papper Produktion och leveranser
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Viveka Palm Vice avdchef Regioner och Miljö, SCB 
Certifierade miljöledningssystem Andel av svensk produktion av massa, papper respektive sågade trävaror Miljöledningssystem är ett viktigt verktyg.
LIGHT ECO Energieffektiv styrenhet för belysning
Förenklad bild av kolets kretslopp
- ett verktyg för ANDT-uppföljning Introduktion
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Ställ krav för klimatsmartare godstransporter Sektorn Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Konsumenterna och miljön 2018
Nyckeltal äldreomsorg för GR - kommunerna
Har du räknat? -ekonomi i klimatåtgärder
MSL nyckeltal Miljöförvaltningen.
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Klimatgasutsläpp från Svenskt jordbruk 2009
Arbetsmiljön FB-kvalitet hösten 2018 Tage Johansson
Vägledning för framtidens arbetsmarknad
Heckscher Ohlin modellen
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Nyckeltal från Centrum
Utgifter för miljöskydd inom massa- och pappersindustrin samt trävaruindustrin* Massa- och pappersindustrin har under många år lagt ner stora.
Landsbygdskommittén.
Turismens samhällsekonomiska betydelse på Åland 2018
En genomsnittlig svensks utsläpp – 11 ton CO2/år
Sveriges utsläpp av växthusgaser 2016 Per sektor
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Omfattar fyra femårsperioder mellan 1985 och 2017
Klimatanpassningsspelet
Presentationens avskrift:

Hållbar utveckling i svensk industri Tommy Lundgren Runar Brännlund Per-Olov Marklund CERE/SIRP Umeå Miljödepartementet, 4 februari, 2011

Introduktion Vi studerar miljöprestanda i svensk industri och potentiella bestämningsfaktorer. Miljöprestanda definieras i termer av kolintensitet i produktionen. Utveckling av produktion i relation till utveckling av utsläpp. Analysen kan kopplas till litteraturen kring miljökuznetskurvor och ”decoupling”, s k avlänkning.

Introduktion EKC-litteraturen testar samband mellan tillväxt, inkomst per capita, och miljökvalitet. Med decoupling eller avlänkning menas frikoppling av produktion och energikonsumtion och/eller utsläpp. Kan vara relativ eller absolut. Vid relativ avlänkning växer utsläpp långsammare än ekonomisk tillväxt. Absolut avlänkning innebär att utsläpp minskar samtidigt som ekonomin växer.

Introduktion Analysen baseras på ett paneldata-set på företagsnivå från svensk tillverkningsindustri under åren 1990 till Sverige ett av de första länderna att introducera en uttrycklig klimatpolitik genom en CO2-skatt år Detta använder vi för att undersöka klimatpolitikens effektivitet i termer av utsläppsminskningar och förbättringar i miljöprestanda i industrin.

Introduktion Studien kan delas in i två delar: 1.Att härleda, definiera och beräkna ett ”hållbarhetsindex” för svensk industri och dess delsektorer; indexteori, prestandamätning. 2.Vad bestämmer hållbar utveckling i svensk industri? Vad har policy haft för roll? CO2 skatten?.

Koldioxidskatten i Sverige Skattesatsen har nästan tredubblats från starten För närvarande är CO2 skattesatsen 1,05 kr per kg CO2, vilket t ex motsvarar 2,44 kronor per liter bensin. Från och med 1993 års energiskattereform har skattetrycket kontinuerligt flyttats från industrisektorn till den icke-industriella sektorn, dvs hushållen.

Koldioxidskatten i Sverige Svensk industri är undantaget från en del av skatten av konkurrensskäl (just nu betalas 25%), och det finns några andra särskilda regler förenade med olika sektorer samt hur bränslen används. Undantag och särskilda regler gör skattesystemet komplicerat och inte särskilt transparent. Även om det finns en enhetlig CO2-skatt kommer den verkliga eller effektiva skattesatsen att variera mellan företagen, både inom och mellan sektorer.

Koldioxidskatten i svensk industri Median

Ett hållbarhetsindex Teoretisk bakgrund för att konstruera ett hållbarhetsindex från Färe et al. (2006) J. Prod. Analysis. Malmquist (1953)-typ av kvantitetsindex. Indexet definieras som en kombination av kvantitetsindex; kvoten mellan två Shepard output-distansfunktioner.

Ett hållbarhetsindex Distansfunktionerna tillåter oss att aggregera ihop ”goda” outputs (varor) med ”dåliga” outputs (utsläpp), vilket gör dem lämpliga som byggklossar när man konstruerar miljöprestanda- index. Med distansfunktioner bildar vi ett enkelt men attraktivt mått på hållbarhetsutveckling. Indexet mäter hur mycket som produceras per enhet utsläpp (kg CO2).

Hållbarhetsindexet EP kan delas in i två komponenter; 1)Förändring i “god” output, y. 2)Förändring I “dålig” output, b.

Hållbarhetsindexet i = företag j = sektor ”Dålig” output = koldioxidutsläpp = CO2 Förändring i kolintensitet i produktionen

Databas svensk industri, SNI-kodSektor 10, 11, , 14Gruvor* 15-16Livsmedel* 17-19Textil Träprodukter* , Massa & papper* 22Tryckeri , 24Kemi* Gummi & plast* Cement, sten, mineraler* 27-28Järn & stål* 29Maskin 30-33Elektro 34Motorfordon * Energiintensiva sektorer

Miljöprestanda Energiintesiv industriIcke energiintensiv industriHela tillverkningsindustrin YearΔCO2ΔYEPΔCO2ΔYEPΔCO2ΔYEP Geo-mean EP = ΔY/ΔCO2

Miljöprestanda och dess komponenter – medelvärden sektorsvis

Ackumulerad miljöprestanda - hela tillverkningsindustrin

Ackumulerad miljöprestanda Energiintensiva företag Ackumulerad miljöprestanda Icke energiintensiva företag

Vad bestämmer hållbar utveckling? EP i termer av kolintensitet i produktionen antas bestämmas främst av variabler som påverkar kostnaden för fossil energi; 1.förändringar i CO2-skatten 2.förändringar i priset på fossila bränslen (olja, kol, mm). Vi kontrollerar även för fossilbränsleintensitet, kapitalintensitet, storlek och trendmässiga förändringar över tiden.

Ekonometrisk specifikation Generell form:

Ekonometrisk specifikation Log-linjär Cobb-Douglas-funktion:

Estimat och diagnostik → Sektorer ↓ CO 2 -skattBränslepris Bränsle- intensitet Kapital- intensitet F-test FE vs OLS RE vs FEAdj. R 2 Hela tillverkningsindustrin (0.000) (0.000) (0.000) (0.852) (0.000) (0.000) Energiintensiva företag (0.000) (0.000) (0.000) (0.183) (0.000) (0.000) Icke energiintensiva företag (0.000) (0.000) (0.000) (0.350) (0.000) (0.000) Estimat bestämningsfaktorer EP – Resultat hela industrin, energi- samt icke energiintensiv industri Beroende variabel: EP

Estimat och diagnostik → Sektorer ↓ CO 2 -skattBränslepris Bränsle- intensitet Kapital- intensitet F-test FE vs OLS RE vs FEAdj. R 2 Gruvor (0.685) (0.001) (0.000) (0.094) (0.014) (0.002) Livsmedel (0.026) (0.042) (0.000) (0.910) (0.000) (0.000) Textil (0.224) (0.014) (0.005) (0.452) (0.020) (0.000) Träprodukter (0.000) (0.000) (0.000) (0.865) (0.402) (0.185) Papper & massa (0.000) (0.041) (0.000) (0.115) (0.599) (0.255) Tryckeri (0.781) (0.000) (0.000) (0.345) (0.145) (0.000) Kemi (0.066) (0.023) (0.000) (0.517) (0.000) (0.007) Gummi & Plast (0.024) (0.000) (0.000) (0.481) (0.000) (0.000) Cement, sten, mineraler (0.000) (0.000) (0.000) (0.497) (0.049) (0.000) Järn & stål (0.105) (0.000) (0.000) (0.543) (0.000) (0.000) Maskin (0.545) (0.000) (0.000) (0.701) (0.000) (0.000) Elektro (0.903) (0.000) (0.001) (0.864) (0.000) (0.030) Motorfordon (0.007) (0.000) (0.000) (0.071) (0.099) (0.004) Estimat bestämningsfaktorer EP – Resultat delsektorer Beroende variabel: EP

Slutsatser Resultaten visar en tillväxt i miljöprestanda under perioden i alla de studerade industriella sektorerna. Nästan alla sektorer uppvisar minskningar av utsläppen samtidigt som produktion har ökat, dvs en absolut avlänkning mellan produktion och utsläpp av CO2. Undantagen är massa / papper och träindustrin, vilka visar relativ frikoppling i den meningen att utsläppen har ökat, men i långsammare takt produktionen.

Slutsatser Priset på fossila bränslen och den effekitva CO2-skatten har bidragit avsevärt och positivt till ökad miljöprestanda och hållbar utveckling. Resultaten visar också att det finns en väsentlig skillnad i effekt mellan pris och skatt. EP är mer känsligt för en förändring i skatt än till en förändring i bränslepris. En förklaring är att skatten har en signaleringseffekt; en CO2-skatt signalerar att de beskattade varorna, i detta fall fossila bränslen, är dåliga för miljön och klimatet. Denna signaleringseffekt har potentiellt en mer varaktig och accentuerad effekt på val produktionsteknik och val av inputs än vad ”normal” variation i priset (stigande priser) har.

Slutsatser Vad gäller de övriga kontrollvariablerna kan sägas att kolintensiteten i produktionen är viktig för EP, medan kapitalintensitet har mindre betydelse. Storleken har betydelse i den mening att större företag verkar ha en bättre EP. Många sektorer uppvisar en positiv trend i EP under perioden. Detta kan vara ett resultat av teknisk utveckling. Det kan även tolkas som en anpassning till ett alltmer utpräglat miljötänkande i samhället i stort, både bland företag och hushåll.