Offentlig sektor – all verksamhet som drivs av stat, landsting och kommun. Främst tjänster inom offentlig sektor ex lärare, sjukvårdspersonal, poliser. Privat sektor – Alla landets privatägda företag. Ex företag som tillverkar varor som möbler, bilar mm men även restauranger, banker etc.
Vi finansierar den offentliga sektorn genom att betala skatt Det finns två olika sorters skatt, direkt och indirekt Direkt skatt = den som dras från lönen Indirekt skatt = moms (det läggs på priset och syns på kvittot när vi köper något, ex kläder eller tjänster.
Genom att vi betalar skatt får vi: Skola, sjukvård och pension Vi hjälper andra som behöver ex sjukpenning, socialt bistånd Vi hjälper till att betala för bland annat polis, försvar, domstolar och vägar.
Vi betalar ca 30% i kommunalskatt. Den är olika hög i olika kommuner. Statlig skatt betalar den som tjänar mer än genomsnittet. Man betalar alltså mer skatt ju mer pengar man tjänar. ÖVERKURS: Den som tjänar mer än kr/år betalar ca 30% kommunalskatt och 20% statlig skatt.
Statens viktigaste inkomster kommer från: Moms – även kallad mervärdesskatt. Räknas in i priset när vi köper en vara eller tjänst. Kapitalinkomster – vi betalar extra skatt om vi till exempel får ränta från banken, säljer aktier som vi tjänar på, säljer en lägenhet och går med vinst etc. Bolagsskatt – Svenska företag betalar en del av sin vinst i skatt Punktskatter - Staten beskattar sådant som är skadligt för oss, ex tobak, alkohol, bensin
En av statens viktigaste inkomstkällor är arbetsgivaravgifter Alla arbetsgivare betalar en avgift på ca 30% av en anställds lön till staten Att anställa en person kostar alltså ca 30% mer än själva lönen. Ex lön kr + (30% av i avgift = 6000) totalt kr. Arbetsgivaravgiften går till pension, sjukförsäkring, arbetslöshetsersättning, föräldraförsäkring med mera.
Svenska staten betalar för olika saker och har exempelvis: Sociala utgifter, till exempel pensioner, sjukersättningar, barnbidrag och bostadsbidrag Utgifter som rör räntor på statens lån, den så kallade statsskulden. Maj 2013 var statsskulden ca 1200 miljarder kronor.
För att ha kontroll på statens inkomster och utgifter gör regeringen varje år en budgetproposition (= ett budgetförslag) Riksdagen röstar om förslaget Budgeten är väldigt viktig eftersom staten kan påverka arbetslöshet och ekonomisk tillväxt genom att ändra skatter och bidrag. HUR? Genom att exempelvis sänka skatten så att människor får mer pengar i plånboken vi konsumerar mer, företagen investerar och kan anställa fler POSITIV SPIRAL
Staten kan på olika sätt styra och påverka landets ekonomi: Viktigast för staten är full sysselsättning, dvs. att så många som möjligt har jobb, för att få ekonomisk tillväxt. Ett styrmedel är skatten. Genom att höja momsen kan regeringen bromsa konsumtionen och tvärtom. Genom att sänka skatten för vissa grupper och höja bidragen, kan regeringen fördela pengar så att det blir mer rättvist.
BNP är en förkortning på bruttonationalprodukt. BNP är värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. För att jämföra olika länders ekonomier kan man dela BNP med antalet invånare i ett land, BNP per capita.
Problem med att mäta BNP är att man inte mäter värdet av exempelvis arbete som utförs i hemmet, välgörenhet eller svartjobb. BNP per capita visar inte heller hur inkomsterna fördelas i ett land, om alla har ungefär lika mycket pengar eller om det finns några få rika och många fattiga. ÖVERKURS: Två andra välkända mått är HDI (Human Development Index) som även tar in förväntad livslängd och utbildningsnivå i landet samt ginikoefficient, som mäter hur inkomsterna i ett land är fördelade och är ett ekonomiskt mått på ojämlikhet.
Högkonjunktur – bra tider. Människor har pengar och vågar handla Högkonjunktur leder dock alltid till inflation… Inflation – pengarna förlorar i värde, dvs att priserna höjs mer och mer. Varför? Lågkonjunktur – sämre tider. Företagen sparar in på personal, investerar mindre och människor blir försiktigare och handlar mindre --- leder till en negativ spiral