Löfte till cancerpatienter - samlad resultatredovisning December 2015 Använd gärna bilder och/eller text från dessa rapporter men ange referens vid varje tillfälle. Var även noga med information om vilka diagnosperioder som redovisas samt när datauttaget utfördes.

INLEDNING Regionalt cancercentrum sydöst sammanställer regelbundet rapporter som belyser cancervårdens aktuella måluppfyllelse och utveckling över olika tidsperioder. Målnivåer för sydöstra sjukvårdregionen formulerades 2011 av regionledningen som sex löften till patienter och medborgare Alla cancerpatienter i vår region ska: 1.Få behandling inom fyra veckor 2.Erbjudas diagnostik och behandling enligt Best practice 3.Vara välinformerade och delaktiga genom hela vårdkedjan 4.Få lika god palliativ vård oavsett bostadsort 5.Erbjudas bästa möjliga hälsofrämjande insatser och välfungerande screeningprogram 6.Regionalt cancercentrum sydöst ska prioritera patientnära forskning inom cancerområdet

För att kunna få en uppdaterad och samlad värdemätare över regionens cancervårdsresultat utifrån löfte 1 och 2 har stora cancergrupper, som motsvarar cirka hälften av alla nya cancerfall, tagits med i redovisningen. Diagnoserna är: -Bröstcancer -Huvud-halscancer -Lungcancer -Kolorektalcancer (ej akuta) - Prostatacancer (medel- eller högrisk). Resultaten av de specifika cancergrupperna redovisas utifrån olika tidsperioder och uppdelade på patientens hemlän. Diagnosspecifika resultatredovisningar med kommentarer från respektive processledare är nu också tillgängliga. Samtliga dessa rapporter tas fram och publiceras av RCC sydöst tre gånger per år.

SAMMANFATTNING Löfte 1: Väntetiderna är fortfarande längre än målnivåerna. Endast 20 % får behandling inom fyra veckor och var femte patient har en väntetid som är längre än tre månader. Sammantaget har Region Jönköpings län snabbast vårdprocesser. Standardiserade vårdförlopp förväntas leda till kortare väntetider. Ett särskilt observandum kring väntetider för prostatacancerpatienter: Det pågår en diskussion om en mer nyanserad redovisning av tider för olika subgrupper av medel- och högrisk prostatacancerpatienter som får hormonell behandling före strålbehandling. Löfte 2: Sjukvårdsregionen har hög andel patienter som diskuteras på multidisciplinär konferens (MDK), men utrymme finns för ytterligare förbättringar, särskilt inom sjukdomsgrupperna lung- och prostatacancer. Löfte 3: Fortsatt arbete för ökad patientdelaktighet omfattas av RCC:s patient- och närståenderåd, fortsatt implementering av vårdprogrammet för cancerrehabilitering samt införande av patientrapporterade mått. Löfte 4: Palliativ vård inom sjukvårdsregionen har hög ambitionsnivå vad gäller uppföljning och kvalitetsarbete. Löfte 5: Hälsofrämjande arbete och screeningverksamhet för cervix- och bröstcancer är under utveckling genom regionalt samarbete. Löfte 6: En plan har tagits fram för RCC:s uppdrag att stödja cancerforskning inom sjukvårdsregionen.

Löften till cancerpatienter – samlad resultatredovisning december 2015 Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA LÖFTE 1 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra veckor Fem diagnoser som motsvarar ca 50 % av alla cancerfall har slagits ihop för att få en generell bild av cancervårdens väntetider. Det finns fortfarande stora utmaningar kvar innan vi kan uppfylla löfte 1. Fortfarande uppnås sjukvårdsregionens mål att få vård startad inom 4 veckor endast för var femte patient. Den nationella ledtidssatsningen ”Varje dag räknas” välkomnas av sjukvårdsregionen och påbörjades under hösten 2015 i sydöstra sjukvårdsregionen. Införande av standardiserade vårdförlopp (SVF) kräver förnyade rutiner och processer till gagn för patienterna och förväntas leda till en snabb, säker och jämlik vård för cancerpatienter.

Trots en marginell förändring av andel patienter som får behandling inom 4 veckor kan man se en långsam men säker förbättring i andel patienter som får behandling inom 8 veckor. Andelen patienter som får behandling inom 8 veckor har stigit från 59% till 68% om man jämför Q1-Q med Q1-Q Samtidigt har andelen patienter som fått vänta mer än tre månader på behandlingsstart minskat. Dock gör fördröjd inrapportering för de första två kvartalen under 2015 det svårt att dra säkra slutsatser. Troligen är det framförallt de patienter som har långa väntetider som blir inrapporterade sent och dessa kommer inte med i redovisningen av den sista tidsperioden. De faktiska resultaten kan därmed troligen vara sämre vad gäller andel patienter som får vänta mer än tre månader än vad som här rapporteras. Löften till cancerpatienter – samlad resultatredovisning december 2015 Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA

Alla län visar en förbättring om man jämför de första två kvartalen 2014 med de första två kvartalen En större andel patienter i Östergotland fick behandling inom 8 veckor (55% respektive 63%), i Jönköpings län (69% respektive 79%) och i Kalmar län (57% respektive 65%). Det finns en tendens till minskning av andel patienter som fick vänta mer än 12 veckor för alla län. Precis som tidigare väntetidsanalyser har Jönköpings län fortfarande en större andel med behandlingsstart inom fyra veckor (Figur 3). Andel patienter som fick behandling inom 4 veckor har ökat markant från 29% (sista två kvartal 2014) till 43% (första två kvartal 2015). Löften till cancerpatienter – samlad resultatredovisning december 2015 Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA

(Totalant al) De olika cancerdiagnoserna har olika långt kvar för att uppfylla löfte 1, se figur 4. Det är en starkt positiv utveckling av ökande andel patienter som får behandling inom 8 veckor för bröstcancer om man jämför Q1-Q med Q1-Q (76% respektive 83 %). Samma postiva trend finns även för kolorektalcancer (77 % respektive 89 %). Läget verkar vara oförändratför lungcancer. Däremot visar huvud-och halscancer en minskning från 54% till 48%. Dock gör fördröjd inrapportering för de första två kvartalen under 2015 det svårt att dra säkra slutsatser. Stora utmaningar kvarstår för hela sydöstra sjukvårdsregionen när det gäller tid till behandling för prostatacancer. Väntetiderna för prostatacancer är fortfarande längst i alla tre länen jämfört med övriga diagnoser. Införande av standardiserade vårdförlopp för prostatcancer påbörjades under hösten 2015 och det är för tidigt att uttala sig om vilken effekt förändrade rutiner kan få. Löften till cancerpatienter – samlad resultatredovisning december 2015 Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA

(Totalantal) Den samlade bilden för hela sydöstra sjukvårdsregionen återspeglas i Östergötlands län. Om man jämför första två kvartalen 2014 med samma för 2015 så ser man förbättringar för bröstcancerpatienter (74% respektive 80%) och för kolorektalcancer patienter (62% respektive 78%). Huvud - och halscancer och lungcancer visar inte någon större förändring. Stora utmaningar kvarstår för Östergötlands län när det gäller tid till behandling för prostatacancer. Prostatacancerväntetiderna är fortfarande längst i Östergötlands län av alla cancerformer som ingår i denna mätning. Införande av SVF för prostatcancer påbörjades under hösten 2015 och det är för tidigt att uttala sig om effekten av förändrade rutiner. Löften till cancerpatienter – samlad resultatredovisning december 2015 Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA

(Totalantal) Den samlade bilden för hela sydöstra sjukvårdsregionen återspeglas i Jönköpings län. Om man jämför första två kvartalen 2014 med samma period 2015 så ser man stora förbättringar för bröstcancerpatienter (82 % respektive 89 %) och för kolorektal patienter (93 % respektive 98 %). Siffror för huvud och halscancer är svårtolkade på grund av svag inrapportering. Samma problematik finns för lungcancer. Stora utmaningar kvarstår för Region Jönköpings län när det gäller tid till behandling för prostatacancer. Vänstetiderna för prostatacancer är fortfarande längst av alla cancerformer som ingår i denna mätning. Införande av SVF för prostatcancer påbörjades under hösten 2015 och det är för tidigt att uttala sig om effekten av förändrade rutiner. Löften till cancerpatienter – samlad resultatredovisning december 2015 Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA

(Totalantal ) Den samlade bilden för hela sydöstra sjukvårdsregionen återspeglas i Kalmar län. Om man jämför första två kvartalen 2014 med samma period 2015 så ser man förbättringar för bröstcancerpatienter (71% respektive 78%) och för kolorektalpatienter (82% respektive 96%). Läget är nästan oförändrat för lungcancer (45 % respektive 48 %). Siffror för huvud- och halscancer är svårtolkade på grund av svag inrapportering. Stora utmaningar kvarstår för Kalmar län när det gäller tid till behandling för prostatacancer. Väntetiderna för prostatacancer är fortfarande längst av alla cancerformer som ingår i denna mätning. Införande av SVF för prostatcancer påbörjades under hösten 2015 och det är för tidigt att uttala sig om effekten av förändrade rutiner. Löften till cancerpatienter – samlad resultatredovisning december 2015 Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA

LÖFTE 2 Alla cancerpatienter ska erbjudas diagnostik och behandling enligt Best practice Multidisciplinär konferens (MDK) är en viktig kvalitetsvariabel för löfte två och har blivit en handläggningsprincip som praktiseras för de allra flesta fallen. Sammantaget över tid ser vi en stadig förbättring och nu är det över 85% av patienterna i de fem diagnosgrupperna som får sina fall diskuterade på MDK. Siffrorna för senast redovisade kvartal måste tolkas försiktigt på grund av svag inrapportering av kvalitetsvariabeln för diagnoserna lungcancer och huvud-halscancer. Löften till cancerpatienter – samlad resultatredovisning december 2015 Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA

Löften till cancerpatienter – samlad resultatredovisning december 2015 Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA

(Totalantal) Rutinen att ha MDK verkar vara väl etablerad för bröstcancer, kolorektalcancer och även för huvud-halscancer. Mer än 95% patienter i dessa tre diagnosgrupperna får sina fall diskuterade på MDK. Det finns en förbättringspotential inom lungcancervården men antal patienter som får sina fall diskuterade på MDK har legat konsekvent kring 70%. MDK är fortfarande inte etablerad för högriskgruppen av prostatacancer även om andelen har ökat från 21% i början av 2014 till 41% i början av Löften till cancerpatienter – samlad resultatredovisning december 2015 Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA

Rutinen att ha MDK är väl etablerad för bröstcancer, kolorektalcancer och även för huvud-halscancer. Mer än 95% av patienter i dessa tre diagnosgrupper får sina fall diskuterade på MDK. Över 80% av lungcancer-patienter får sina fall diskuterade på MDK. Rutinen att ha MDK är fortfarande inte etablerad för högriskgruppen av prostatacancer. MDK rapporteras ha utförts för endast 20% av prostatacancerpatienter. Löften till cancerpatienter – samlad resultatredovisning december 2015 Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA

Rutinen att ha MDK är väl etablerad för bröstcancer, kolorektalcancer och även för huvud- halscancer.100 % av patienter i dessa tre diagnosgrupperna får sina fall diskuterade på MDK. Det finns en stor förbättringspotential för lungcancer då antal patienter som fick sitt fall dikuterat på MDK till och med har gått ner från 81% till 63%. Rutinen att ha MDK har kommit igång och 42 % av prostatacancerpatienterna fick sitt fall diskuterat på MDK. Löften till cancerpatienter – samlad resultatredovisning december 2015 Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA

Rutinen att ha MDK verkar vara väl etablerad för bröstcancer, kolorektalcancer och även för huvud-halscancer. 100 % av de första två diagnoserna och mer än 90% patienterna med huvud- halscancer får sitt fall diskuterat på MDK. Det finns en förbättringspotential inom lungcancervården där antal patienter som får sitt fall diskuterat på MDK har minskat från 61% till 46%. Stora förbättringar har skett när det gäller andel patienter som får MDK för högriskgruppen av prostatacancer och andelen har ökat från 15% i början av 2104 till 69% i början av Löften till cancerpatienter – samlad resultatredovisning december 2015 Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA

LÖFTE 3 Alla cancerpatienter ska vara välinformerade och delaktiga genom hela vårdkedjan Patient- och närståenderåd RCC Sydösts patient-och närståenderåd består av 16 personer.. Gruppen har schemalagda möten 2 ggr/termin och är mycket stabil, engagerad och med en god dialog som ledstjärna. Inför varje möte föreslår patient- och närståenderådet ett specifikt ämnesområde man önskar lyfta utöver agendans vanliga punkter. Exempel på områden som belysts är: Patologins roll i vårdprocesserna Patientlagen Försäkringskassans uppdrag Grupparbeten kring vilken aktuell statistik våra patienter vill ha och hur den skall presenteras. Standardiserat vårdförlopp Journalen via nätet Patientföreträdare finns idag representerade i nio diagnosprocesser av de 13 pågående.

Exempel på övriga engagemang för Patient-och närståenderådet är: Referensgrupp till standardiserade vårdförlopp (SVF) i Östergötland. Referensgrupp vid framtagandet av en PREM-enkät för SVF. Referensgrupp vid planering av projekt inom cancerrehabilitering. Ett par patientrepresentanter har deltagit i informationsmöten för implementering av cancerrehabilitering i sydöstra regionen. Vid utvecklingskraft cancer i Jönköping i maj 2015 deltog flera patientföreträdare. En var även moderator för hela mötet. 2 av patientföreträdarna har deltagit på RCC-dagarna i Göteborg samt varit med och utarbetat nya informationsbroschyren om SVF för patienterna. 2 patientföreträdare finns med i RCC Sydösts ledningsgrupp. Möten hålls 1 gång/månad. 3 patientföreträdare deltar i arbetsgruppen för nivåstrukturering. Ytterligare 2-3 representanter finns i de tillhörande sakkunniggrupperna. 7 patientföreträdare har deltagit i kvalitetsregisterutbildningar i Stockholm och Uppsala. RCC har varit inbjudna till patientföreningsbesök 2 ggr under våren och 3 ggr under hösten. Visionen är att patientperspektivet skall genomlysa varje del av hälso-och sjukvården och att patienten med sitt inflytande skall vara en naturlig del i vårdutvecklingsarbetet på alla nivåer.

Implementering av Nationellt vårdprogram cancerrehabilitering Under året har implementering av vårdprogrammet för cancerrehabilitering varit i fokus. Besök på regionens alla sjukhus har genomförts för spridning av information och en dialog tillsammans med vårdpersonal och patientföreträdare har förts. En temadag med fokus på cancerrehabilitering genomfördes i oktober där 160 medarbetare deltog. I den enkät som delades ut under eftermiddagen svarade 84 att dagen var värdefull för fortsatt utveckling av förbättringsarbeten i vården. En liknande temadag planeras till hösten Det är viktigt att tänka att olika professioner i teamet är viktiga för att patientens väg genom vården ska ske med god information och kommunikation. I detta arbete är det viktigt att även tänka på närstående och framförallt barnen, så att familjen får det stöd och den behandling som är viktig från dag ett. Vården måste våga öppna upp och fråga vad som är viktigast just nu! Ett nätverk, liknande det som tidigare byggts för kontaktsjuksköterskor, byggs nu för paramedicinare. Målet är att tidigt kunna erbjuda behandling och stöd där behov finns. Nätverket kommer att finnas på RCCs hemsida under rubriken cancerrehabilitering.

Den 2:a februari startar RCC Sydösts nya cancerrehabiliteringsprojekt Andrum. Det är tematräffar för cancerpatienter där vi ger möjlighet att lyssna på föreläsningar inom olika teman. Därefter bjuder vi på kaffe eller te och en kaka. Syftet är att få redskap för att bearbeta cancersjukdomen, att få koppla bort sjukdomen och tänka på de friska sidorna. Träffarna hålls i konferenslokalen i Ronald McDonald hus vid 8 tillfällen under våren. Information i form av en folder finns på Centrum för Hälsa och Vårdutveckling (CKOC):s avdelningar där cancerpatienter vårdas. Det finns nu 320 kontaktsjuksköterskor i sydöstra sjukvårdsregionen och aktiva överlämnanden mellan enheter och kliniker sker i ökande utsträckning. Min vårdplan finns idag i olika versioner. Det är fler patienter som har en vårdplan men det är inte alltid den nationella versionen, utan klinikerna har jobbat fram egna vårdplaner. En revision av Min vårdplan som är IT-baserad, där patienten och vården kan kommunisera är nästa steg i utvecklingen. Kalmar län kommer vara en pilot i det arbetet. Allt flera patienter kommer att kunna läsa sin journal på nätet, något som 2016 ska vara möjligt i hela landet.

PREM och PROM – Patientrapporterade mått Det pågår en stor nationell omställning för att skapa en mer patientcentrerad cancervård. Som ett led i denna omställning har efterfrågan på patientrapporterad data ökat. Merparten av kvalitetsregistren inom cancerområdet har nu infört eller planerar att införa patientrapporterade mått. RCC sydöst har under året fortsatt att utveckla detta område både regionalt som nationellt. Regionala projekt Just nu befinner vi oss mitt i en studie där livskvalitet och upplevelser av vården mäts hos patienter med malignt melanom. Undersökningen av sjukdomsrelaterad livskvalitet, PROM, genomförs i samarbete med RCC norr och Umeå universitet. Alla patienter som behandlats för malignt melanom i sydöstra och norra sjukvårdsregionen under tillfrågas. Enkäterna skickades ut under mars med en påminnelse i april och hittills är svarsfrekvensen strax över 64 %, vilket är acceptabelt. En sammanställning av de första resultaten förväntas bli klar i september. Undersökningen av upplevelser inom vården, PREM, görs bland ett urval av melanompatienter i sydöstra sjukvårdsregionen. Enkäterna kommer att skickas ut i augusti/september och studien skall pågå under två år. Målet med båda projekten är att införa patientrapporterade mått i kvalitetsregistret för hudmelanom för att på så vis bidra till ett patientnära förbättringsarbete. RCC sydöst har, i samarbete med registercentrum sydost (RCSO), blivit tillfrågade om hjälp med att testa PROM i pankreascancerregistret. Diskussioner förs med registerhållare Thomas Gasslander om hur projektet skulle kunna genomföras.

PREM och PROM – Patientrapporterade mått Det pågår en stor nationell omställning för att skapa en mer patientcentrerad cancervård. Som ett led i denna omställning har efterfrågan på patientrapporterad data ökat. Merparten av kvalitetsregistren inom cancerområdet har nu infört eller planerar att införa patientrapporterade mått. RCC Sydöst har under året fortsatt att utveckla detta område både regionalt och nationellt.

Regionala projekt Just nu befinner vi oss i slutet av en studie där livskvalitet och upplevelser av vården (PROM) mäts hos patienter med malignt melanom. Projektet genomförs i samarbete med RCC norr och Umeå universitet. Alla patienter som behandlats för malignt melanom i sydöstra och norra sjukvårdsregionen under tillfrågas. Enkäterna skickades ut i två omgångar, i mars och oktober, och svarsfrekvensen beräknas landa på ca 65 %, vilket är acceptabelt. En första sammanställning av data visar att patienter med tjocka melanom har en sämre livskvalitet än patienter med tunna melanom. Vi kan även se ett behov av modifierad patientinformation inom vissa grupper av patienter. Även en mätning av patienternas upplevelser och nöjdhet (PREM) kommer att påbörjas.

Nationella projekt RCC Sydöst har fått ett regeringsuppdrag att ta fram en PREM-enkät samt modell för hur denna ska användas inom ramen för standardiserade vårdförlopp. Enkäten kommer att skickas ut via SKL inom ramen för nationell patientenkät i samarbete med RCC och genomgår i skrivande stund en valideringsprocess där alla tre landsting i regionen medverkar. Målet är att enkäten ska börja skickas ut nationellt från 1 februari. RCC Sydöst har under året ökat sitt arbete med patientrapporterade mått och arbetar för att skapa ett nationellt nätverk för kunskapsutbyte inom området. Vårt nästa mål är att öka användandet av patientrapporterade data i förbättringsarbete inom vården. Vi siktar på att bli ett nationellt kunskapscenter och vara en förebild i arbetet med patientrapporterade mått.

LÖFTE 4 Alla cancerpatienter i livets slutskede ska få lika god palliativ vård oavsett bostadsort. I vår sjukvårdsregion avlider årligen människor, en av fyra, i cancer. Flertalet av dessa har behov av palliativa insatser under kortare eller längre perioder, oavsett var vården sker. Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som på patientnivå mäter i vilken grad personen som avlidit fått del av den palliativa vårdens innehåll, till exempel avseende brytpunktssamtal, smärtskattning, övrig symtomskattning, munhälsobedömning och vidbehovsordination för viktiga symtom som bland annat smärta och ångest. Nedanstående diagram visar hur täckningsgraden per kvartal (i registret registrerade avlidna/totalt antal avlidna) utvecklats i sydöstra sjukvårdsregionen. Om täckningsgraden är > 70 % i ett geografiskt område, en vårdform, en ålders- eller diagnosgrupp finns förutsättning att använda data i t.ex. öppna jämförelser.

Eftersom tillgången till palliativ vård är ojämlik över landet utformade 2013 Socialstyrelsen på uppdrag av Socialdepartementet ett nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, omfattande ALLA åldrar och ALLA diagnoser. I Socialstyrelsens kunskapsstöd presenteras nio kvalitetsindikatorer där åtta indikatorer i dagsläget fångas via registrering i Svenska palliativregistret. De åtta indikatorerna är: Täckningsgrad i registret (redovisat i tabellen ovan) Förekomst av trycksår (grad 2–4) Dokumenterad individuell vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel Dokumenterad individuell vidbehovsordination av opioid Dokumenterad munhälsobedömning Dokumenterad smärtanalys och regelbunden skattning av smärtintensitet Dokumenterad regelbunden användning av symtomskattningsinstrument Samtal om vårdens innehåll och riktning (brytpunktssamtal)

Nedanstående diagram visar med hjälp av data från Svenska palliativregistret grad av måluppfyllelse (resultat/mål) de senaste fem åren per län i sydöstra sjukvårdsregionen. Diagrammen avser samtliga registrerade avlidna oavsett diagnos och vårdplats i livets slutskede. Sju av de tidigare presenterade nationella indikatorerna (täckningsgrad exkluderat) är här sammanslagna i ett index där varje indikator viktas lika. Sakta med säkert ökar således vårdkvaliteten i livets slutskede för medborgarna i sydöstra sjukvårdsregionen. Allt fler, oavsett diagnos och vårdplats, får tillgång till den palliativa vårdens innehåll!

Nedanstående diagram visar hur måluppfyllelsen förändrats per kommun i sydöstra sjukvårdsregionen sedan Helår 2012

Q – Q Även här kan man se markanta förbättringar! I dag når nästan alla kommuner en måluppfyllelse på >60 % för sina medborgare, den generella måluppfyllelsen är högre och variationerna har minskat. Fortfarande finns dock skillnader utifrån bostadsort hur vi möter personers behov i livets slutskede. Under 2016 är planeringen att fortsätta på inslagen väg. I alla tre län pågår dessutom ett utvecklingsarbete med att integrera den palliativa vårdens innehåll i sjukhusvård inom t.ex. kirurgi, geriatrik och medicin. Palliation sydöst genomförs som tidigare men tidpunkten förändras. För att inte kollidera med Utvecklingskraft Cancer planeras mötet till tidig höst En ny processledare (Jessica Eriksson) kommer att ta över ansvaret för det regionala arbetet efter Åsa Malm.

LÖFTE 5 Alla ska erbjudas bästa möjliga hälsofrämjande insatser och välfungerande screeningprogram Hälsofrämjande insatser Med utgångspunkt från RCCs nationella handlingsplan för ett rökfritt Sverige arrangerade RCCs nationella arbetsgrupp för prevention tillsammans med Cancerfonden och den oberoende tankesmedjan Tobaksfakta, den 26 november, ett seminarium i Stockholm. Arrangemanget var ett av flera i raden inom ramen för det nationella ”Tobacco Endgame” arbetet. Huvudtema var exponeringsförbud av tobaksprodukter och standardiserade tobaksförpackningar. Gästföreläsare var Ingrid Stenstadvold Ross, seksjonschef för enheten för forebyggning på Kreftforeningen i Norge. Målgruppen för seminariet var politiker, tjänstemän från departementen och andra som arbetar med frågor rörande tobaksprevention. Ett 30-tal personer följde seminariet live via webben medan 75 personer deltog på plats vid seminariet. Deltagarna var positiva till dagens innehåll och genomförande och vi hoppas att satsningen tillsammans med andra leder oss fram till ett exponeringsförbud även i Sverige.

Samma dag genomfördes, i Linköping, en sjukvårdsregional konferens/workshop på temat implementering av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Lite drygt 100 personer med ledande befattningar inom sjukvårdsregionens landsting och regioner medverkade. Huvudarrangör var Socialstyrelsen som redovisade sin kartläggning om hur implementeringen av de nationella riktlinjerna har fortskridit. På konferensen presenterades data från den kommande cancerpreventionsplanen och visade hur förbättrade levnadsvanor i befolkningen skulle påverka insjuknandet i cancer i sydöstra sjukvårdsregionen. Dessutom hur stora besparingar aktörer som hälso- och sjukvården, kommunen och Försäkringskassan skulle kunna göra om förbättrade levnadsvanor resulterade i minskat insjuknande i cancer. Siffrorna kommer från RCCs arbete med den sk cancerpreventionskalkylatorn. Cancerpreventionskalkylatorn blev färdig i en testversion i slutet av september och prövas nu vid landets RCC. Intentionen är att presentera en färdig och publik version på RCCs hemsida efter nyår.

Den kommande cancerpreventionsplanen har presenterats för olika grupper i olika sammanhang. Bl.a. för olika centrumråd och regionala medicinska programgrupper som ett led i den förankringsprocess som nu sker inför slutförandet av planen. Planen kommer innehålla räkneexempel från cancerpreventionskalkylatorn, GIS-kartor som redovisar levnadsvanor i befolkningen på kommunnivå samt förslag på viktiga åtgärder och indikatorer för uppföljning. Fokus är på arbetet med levnadsvanor och dess relation till cancer.

Satsningen ”Sunda solvanor”, som genomfördes under våren och sommaren har nu utvärderats via en enkät till personal inom barnhälsovården (BHV). Trots att BHV-personalen upplevde att de hade mycket kunskap om solvanor och hade ett relativt bra arbetssätt redan innan uppger flertalet att det nya konceptet tillför mer kunskap och ett bättre arbetssätt. De första två grupperna i projektet ”ViSiT” – viktiga supportrar i träning, som initierats från RCC i samverkan med fotbollsklubben IFK Norrköping och Linköpings HC, har nu genomfört 12-veckors intervention. Erfarenheter från projektet ska nu sammanställas och en utvärdering ska genomföras i syfte att utveckla konceptet vidare inför en ny testomgång med en ny grupp hos respektive förening under våren 2016.

Cervixcancerprevention Primär prevention Viktiga primärpreventiva åtgärder för att minska livmoderhalscancer är att inte röka, använda kondom om risk föreligger för smitta med humant papillomvirus (HPV) samt att uppnå en tillräckligt hög täckningsgrad i vaccinationen mot HPV. Täckningsgraden för catch-up HPV vaccinationen hos flickor/kvinnor födda når ännu inte upp till nationellt rekommenderad målnivå på 75 % i Sydöstra sjukvårdsregionen.

Aktiviteter under senaste perioden: Ett samarbete mellan representanter på RCC och ledningsstaben på region Östergötland har lett till att även skolhälsovården, som tidigare stod utanför catch-up vaccinationsuppdraget, nu kan ingå i detta vårdval. Detta exempel på åtgärd som kan underlätta tillgången till HPV- vaccination kan inspirera andra att genomföra liknande förbättringar. Frågan har även uppmärksammats i media i syfte att öka kunskapsläget i befolkningen. Med dessa åtgärder har Linköpings, Norrköpings och Motala kommuns skolor via skolhälsovården kunnat erbjuda HPV- vaccination till ett hundratal tonåringar/kvinnor i catch-up gruppen. 24 november 2015 publicerades i SvD ett svar på ett debattinlägg om HPV-vaccinationens effektivitet som undertecknats av alla RCC- representanter. oss/nyheter/rcc-svarar-hpv-vaccinerna-effektiva/ oss/nyheter/rcc-svarar-hpv-vaccinerna-effektiva/

Sekundär prevention Processregistret i nationella kvalitetsregistret den så kallade ”Cytburken” är nu i bruk i hela sydöstra sjukvårdsregionen. Ett av syftena med ”Cytburken” är att alla som kommer till en kvinnoklinik skall kunna erbjudas ”Cellprov i rätt tid”. Detta kan bidra till att uteblivarna från screeningprogrammet fångas upp och erbjuds cellprov när de besöker kvinnosjukvården av annan anledning t.ex. på grund av buksmärtor, flytningar, abort osv. Hur man ska använda ”Cytburken” på bästa sätt för detta ändamål har diskuterats och regionernas/länens olika instruktioner och rutiner för detta har delgivits. Vi är överens om att ett systematiskt arbete kring detta är viktigt.

Aktiviteter under senaste perioden och planering: För att öka täckningsgraden och än mer effektivt kunna förebygga cervixcancer är det viktigt att uppmärksamma uteblivarna. I det regionala vårdprogrammet framgår att kvinnor som ej tagit cellprov på över 6 år skall kontaktas per telefon av barnmorska och erbjudas information och tid för cellprov. En annan åtgärd är att kunna erbjuda hemtest med HPV-prov. Region Östergötland har via ett politiskt visat intresse fått gehör och ekonomisk täckning för ett uteblivarprojekt. Projektet kommer att utvärderas vetenskapligt och beräknas starta våren Uteblivarna kommer att randomiseras till tre grupper: 1) telefonssamtal med barnmorska för att erbjuda tid för cellprov alt. HPV-hemtest samt information 2) HPV-hemtest direkt i postlådan 3) Årlig kallelse. Landstinget i Kalmar har planer på att påbörja ett telefonprojekt för uteblivarna.

Den 31 augusti arrangerade processledarna för bröst- och cervixcancerscreening tillsammans med RCC- representanter och lokala representanter ett möte i Jönköping för att belysa screeningen och resultaten på olika kvalitetsparametrar för folkhälsomyndigheten där. Mötet var givande och kommer förhoppningsvis inspirera till fortsatta förbättringar. Den 14 oktober inbjöds alla styrgrupper för cervixcancerprevention i sydöstra regionen för en dags arbete där syftet är utbildning och hur vi tillsammans driver detta viktiga arbete framåt. Cecilia Kärrberg, överläkare och dysplasiansvarig på Sahlgrenska föreläste om Västra Götalandsregionens arbete kring nationella audit, dvs hur man på ett strukturerat sätt går igenom alla cervixcancerfall under det gångna året, hur man redovisar orsaken till att cancer uppstår och förslag till åtgärder utifrån det man hittar. Mötet beslutade om att övergå till denna modell samt att gemensamt redovisa resultatet från audit genomgången 2016 i den gemensamma regionala årsrapporten. Joseph Carlson patolog och docent från Karolinska Institutet var inbjuden för att diskutera och föreläsa om övergången till annan terminologi för cytologi och histopatologi som troligen kommer träda i kraft i samband med det nya nationella vårdprogrammet.

Den 10 november medverkade viktiga aktörer i Östergötland inom skolhälsovården, flyktingmedicin, ungdomsmottagningen, kommunen, mödrahälsovården m.fl. på ett möte på RCC för att diskutera hur de kan bidra till att öka deltagandet i cervixcancer- och bröstscreening. Workshopen var ett samarbete mellan cervixcancer- och bröstcancerprocessen samt screeningansvariga på RCC Sydöst. Motsvarande möte och workshop planeras i Jönköping i februari 2016 och i Kalmar i april Nationellt pågår nu ett arbete med att skriva ett vårdprogram för ”Screening för livmoderhalscancer” där cellprov för analys av HPV kommer att införas i åldrarna år. Socialstyrelsen beräknar på så sätt med att 60 stycken färre cervixcancerdiagnoser kommer att upptäckas per år och att 30 liv varje år kan räddas med denna åtgärd. Caroline Lilliecreutz representerar sydöstra sjukvårdsregionen i detta arbete. Planer på insatser under uppmärksamhetsveckan för cervixcancerscreening v 19 pågår i hela regionen fr.a. via samordningsbarnmorskorna. I januari 2016 kommer representanter från de olika styrgrupperna i sydöstra regionen att besöka en barnmorskemottagning i Göteborg för att titta närmare på ett kallelsesystem som är kopplat till Cytburken. Med detta kallelsesystem hoppas vi på att kunna styra kallelserna mer effektivt och på så sätt öka täckningsgraden ytterligare.

Bröstcancerscreening Kalmar83% 82%83% Jönköping83%85%87%85% Östergötland78% 80%81% Organisationen av bröstcancerscreening i regionen följer nationella rekommendationer med kallelse till screening för alla kvinnor mellan år. Kvalitetsindikatorer är framtagna till ett kommande nationellt kvalitetsregister för bröstcancerscreening. Av de kommande kvalitetsindikatorerna är det i nuläget deltagandefrekvens och andel återkallade för fortsatt utredning som data kan tas fram via röntgens RIS-system eller manuellt på enheterna. Samtliga enheter återkallar mindre än 3% av de screeningundersökta kvinnorna vilket ligger i linje med uppsatt målnivå. Deltagandefrekvens i regionen

Samtliga enheter i regionen når en deltagandefrekvens över målnivån (80%) i kommande register. Trots åtgärder för att öka deltagandet finns det grupper i samhället där deltagande i screeningprogrammen är lågt. För att öka kunskapen bland vårdgivare som möter de här grupperna anordnades en workshop om cancerprevention och cervix- och bröstcancerscreening under hösten 2015 i Östergötland. Representanter från flyktingmedicin, skolhälsovården, mödravården, kvinnohälsan och mammografiverksamheten deltog. Förslag framkom på hur deltagandet i screeningprogrammen ska kunna ökas genom samarbete mellan vårdgivare som möter människor som inte deltar i screeningprogrammen samt hur kunskap om cancerprevention ska spridas. Möten med samma innehåll kommer att genomföras i Jönköping och Kalmar under våren 2016.

Kompetensförsörjning av personal inom bröstcancerscreening och mammografi är viktig för att kunna behålla kvalitet på screeningprogrammet. Andelen bröstradiologi kommer att utökas i specialistutbildning inom Medicinsk radiologi från två veckor till minst sex veckor. I sydöstra regionen planeras för åtta veckor. Den regionala arbetsgruppen kommer att fortsätta att arbeta med frågan om kompetensförsörjning av röntgensjuksköterskor/sjuksköterskor inom mammografi under 2016.

LÖFTE 6 Regionalt cancercentrum sydöst ska prioritera patientnära forskning inom cancerområdet Det sjätte patientlöftet lyder Regionalt cancercentrum sydöst ska prioritera patientnära forskning inom cancerområde. RCC Sydöst arbetar mot specifika mål för stöd och utveckling av klinisk cancerforskning. För att öka antalet kliniska läkemedelsprövningar i sydöstra sjukvårdsregionen och erbjuda patienter lika möjligheter att delta i pågående forskningsstudier, oberoende av var i regionen man bor, är en regional klinisk prövningsenhet (KPE) under utveckling. RCC Sydöst stödjer uppstart och bildning och arrangerade en workshop i juni 2015 gällande regional klinisk prövningsenhet med inbjudna föreläsare samt tid för diskussion. Det huvudsakliga syftet med mötet var att katalysera samt inspirera och samla berörda medarbetare i regionen för att diskutera samarbete samt eventuella kommande hinder och hur de skall överbyggas.

Ett uppföljande möte arrangerades 2:e december 2015 i Linköping. Där informerades om nationella arbetsgrupper inom forskning där RCC ingår. Det gavs tid för gruppdiskussioner gällande vad som behövs för att driva arbetet framåt och hur de kliniska prövningsenheterna inom onkologi i vår region skall kunna få ett närmare samarbete. För att belysa biobanksfrågor och provsamling var Gunilla Bergström, chef för Regionalt biobankcentrum, inbjuden att föreläsa om biobanksfrågor, samt Lena Thunell, Linköpings Biobanksfacilitet, som presenterade provhanteringsfrågor. För framtiden sammanfattades att ett nätverk för forskningssjuksköterskor är grunden för att bygga ett fortsatt samarbete. Nätverket har haft ett möte hösten 2015 och kommer ha två möten årligen för fortsatt samarbete. RCC är ansvarig att samordna och organisera träffarna. Vidare är det viktigt att RCC som nätverk sprider information och nyhetsbrev hur arbetet inom denna grupp fortskrider. Det framkom att det finns behov av att RCC fortsätter att anordna workshop där regionen samlas från olika discipliner för ett fortsatt samarbete. Det behövs även bildande av grupp för organiserad samling av tumörprover.

På RCC Sydösts hemsida finns de kliniska behandlingsstudier samlade, som rekryterar patienter på KPE onkologi i sydöstra regionen. Det pågår ett nationellt arbete med representanter från alla RCC för att skapa en nationell portal där alla rekryterande behandlingsstudier inom cancer skall finnas, tillgänglig på RCC- webben, Portalen är under uppbyggnad och planeras finnas tillgänglig för profession och patienter i början av Det finns även en nationell arbetsgrupp för stöd till klinisk cancerforskning som har identifierat tre arbetsområden; 1)Läkemedel-/Multicenterstudier, 2)Studier involverade biobanks-/registerdata, samt 3)Forskningsportalen/Molekylärpatologiska data.

Gruppen identifierar gemensamma vägar att sprida information om studier, vilket i första hand bör fungera regionalt innan det genomförs nationellt. Man vill även hitta verktyg för att identifiera patientgrupper på ett snabbt och effektivt sätt. Vidare bör det finnas gemensamma mallar för kostnadsberäkningar samt en nationell kostnadsmall för registerstudier. Nationell cancerportal är en pilotstudie på lungcancer. Grunden är att skapa möjligheter för forskning för utvärdering av ALK-inhibitorer samt möjliggöra retrospektiva studier angående respons, biverkningar, dosjusteringar, behandlingsduration etc. Vidare så samlas realtidsdata från kliniker angående tumöreffekter och biverkningar av given behandling. Från denna pilotstudie skapas en modell som kan överföras till andra cancerdiagnoser och behandlingar.

Definitioner för Löfte 1 och löfte 2 Datauttag: Analyserna baseras på data från kvalitetsregistren i INCA. Materialet för löfte 1 består av de fall som diagnostiserades mellan och Materialet för löfte 2 består av de fall som diagnostiserades eller behandlades (gäller prostatacancer) mellan och Datauttagen gjordes Län: Syftar på patientens hemmahörande län vid diagnostillfället. Diagnoser: För figurerna 1-7 ingår patienter med diagnoserna; prostatacancer (mellan eller högrisk), bröstcancer, kolorektalcancer (ej akuta), lungcancer eller huvud- och halscancer. För 8-13 ingår patienter med diagnoserna; prostatacancer (högrisk), bröstcancer, kolorektalcancer, lungcancer eller huvud- och halscancer (ej läppcancer).

Väntetider: I figurerna 1-7 redovisas väntetiden från första registrerade kontakt till start av behandling. Definitonen av första kontakt samt start av behandling kan skilja mellan de olika diagnoserna på grund av skillnad i vilka tider som registren valt att registrera. För figur 1 anger det gröna fältet hur stor andel av patienterna som har en väntetid från första registrerade kontakt till start av behandling inom 28 dagar. I figur 2-7 har figurerna kompletterats med gult, orange och rött fält, vilket anger hur stor andel av patienterna som har en väntetid mellan dagar, dagar respektive mer än 84 dagar. Multidisciplinär konferens (MDK): I figurerna 8-13 anger det gröna fältet hur stor andel av patienterna som har diskuterats på MDK innan och/eller efter operation. Det röda fältet anger de som har registrerat att ingen MDK har genomförts. Det grå fältet anger hur stor andel som saknar informationen om MDK. Figurer 1-13: Samtliga figurer under löfte 1-2 är uppdelade i tidsperioder som kvartal, som har förkortats med Q (quartile). Samtliga figurer har kompletterats med procentsiffror som anger hur stor andel av patienterna som finns inom respektive område. Siffrorna till höger (inom parantes) i figurerna 3- 7 samt 10-13, anger hur många patienter respektive stapel motsvarar.