Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Resultat: Personalen upplever genom intervjuer att de vet inte hur och är osäkra inför bemötandet av BPSD-personer. Bekräfta personen, handlingsplaner.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Resultat: Personalen upplever genom intervjuer att de vet inte hur och är osäkra inför bemötandet av BPSD-personer. Bekräfta personen, handlingsplaner."— Presentationens avskrift:

1 Resultat: Personalen upplever genom intervjuer att de vet inte hur och är osäkra inför bemötandet av BPSD-personer. Bekräfta personen, handlingsplaner. Möt brukaren i nuet i alla sammanhang. Smak kan variera t ex frukost, musik m.m. Inte stirra sig blind på handlinsplaner och var flexibel. Tala om det positiva för anhöriga. Attityden på avdelningen smittar av sig på brukarna som har svårt att tolka situationen. Följsamheten till reglerna kring bemötande. Lugnande läkemedel och/eller sömntabletter stående samt vid behov minskade med ca 73 % på Kampementet respektive 50 % på Rio På Rio tyckte en person av 8 personal det var svårt att bemöta personer med BPSD. På Kampementet tyckte alla sju tillfrågade att det var svårt att bemöta personer med BPSD. Anna Eriksson, Camilla Bergqvist, Christina Granholm, Hamdi Hassan, Jarek Raubo, Jemma Myrberg Verksamhet: Attendo Kampementet och Rio är två närliggande vård och omsorgsboenden med liknande verksamheter. Därför har valt att driva förbättringsarbetet tillsammans. Rio och Kampementets vård- och omsorgsboenden drivs av Attendo Care AB på uppdrag av Östermalms stadsdelsnämnd. På Rio vård och omsorgsboende finns sammanlagt 88 lägenheter repektive 96 lägenheter på Kampementet. De är fördelade på 6 våningsplan med 16 lägenheter på varje plan. Båda verksamheterna har 3 avdelningar för somatiskt sjuka. På Rio finns 2 avdelningar för personer med demenssjukdom samt en korttidsavdelning med 10 platser. Kampementet har 3 avdelningar för personer med demenssjukdom. Förbättringsområde I båda verksamheter finns brukare som uppvisar beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD). Vi ville undersöka förekomsten och möjliga orsaker till uppkomsten av dessa symtom. Vilka rutiner finns det idag för bemötande av demenssjuka? Vad och hur vill vi förbättra? Efter undersökningar och egna upplevelser från personalen hittade vi tänkbara orsaker till varför det ofta är svårt att möta personer med BPSD-symtom. Exempel på brister var kunskapsbrist, tidsbrist, stress och bristande rutiner. Vad brister? Analysen. För många insatser samtidigt. Vad har vi lärt oss? BPSD-symtomen har minskat trots reducerat användande av lugnande läkemedel och sömntabletter och att fokus nu ligger ännu mer på vårt bemötande. Hembesöken som nu görs är en viktig beståndsdel I hur vi bemöter någon när de väl flyttar till oss då man får en tydligare bild om vem personen är genom att ha hälsat på hemma hos dem och även att skapa en relation innan inflytt. Vad har hänt vid sidan av förbättringsprojektet? Under arbetets gång och implementerandet av checklistan vid inflytt har vi märkt att samarbetet i vårdteamet ökat och att detta skapat en bättre arbetsmiljö. Checklistan gör också att alla i teamet arbetar gemensamt för att skapa en så trygg miljö som möjligt där brukarens önskemål står i fokus. Hur går vi vidare? Vi kommer fortsätta att arbeta på ett mer strukturerat sätt med checklistan som hjälpmedel. Framför allt är, i vår mening, hembesöken speciellt viktiga då det ger oss en bättre bild av vem som kommer till oss; intressen, levnadsförhållanden m.m. Ofta får vi också en chans att träffa hemtjänsten personligen vilket också bidrar till en ökad förståelse när brukaren ska flytta. Mätningar Lm Kamp = Antal lugnande läkemedel och sömntabletter, stående och vid behov räknat på 16 brukare boende på Kampementets VoO. Lm Rio = Antal lugnande läkemedel och sömntabletter, stående och vid behov räknat på 16 brukare boende på Rio VoO. NPI 1:a Kamp= Första mätningen av en brukares BPSD-symtom ca 1 vecka efter inflytt. NPI 2:a Kamp= Andra mätningen av en brukares BPSD-symtom ca 5 vecka efter inflytt. NPI 1:a Rio= Första mätningen av en brukares BPSD-symtom ca 1 vecka efter inflytt. NPI 2:a Rio= Andra mätningen av en brukares BPSD-symtom ca 5 vecka efter inflytt. Mål Genom förbättrad struktur i arbetet kring brukare med demens är målet att förebygga BPSD-symtom hos brukare. Att arbeta mer strukturerat gör att teamet kring brukaren ger en ökad trygghet för brukaren och kan på ett bättre sätt än tidigare tillgodose dennes behov innan BPSD-symtom uppstår. Vad har vi gjort och hur har vi arbetat? Vi valde att titta på boendemiljön, kunskapen och bemötande hos personalen, användadet av lugnande läkemedel och sömntabletter, mätbara BPSD-symtom hos brukarna. Mått för arbetet: Mätningar görs med NPI-NH (Cummings, 1994) som är ett validerat instrument för att mäta BPSD-symtom. För mer information: content/uploads/2010/05/NPI-NH-svensk-version.pdfhttp://www.bpsd.se/wp- content/uploads/2010/05/NPI-NH-svensk-version.pdf (Intervjuer har gjorts med omvårdnadspersonalen före implementeringen av det nya arbetssättet. Uppföljande intervj. Sample och baslinje: Två brukare (grupp 1) från Rio/Kampementet där det ”gamla” arbetssättet tillämpas. Två brukare (grupp 2) från Rio/Kampementet där det ”nya”, mer strukturerade arbetssättet tillämpas (se bild 1). NPI-mätningar görs på båda grupperna en vecka efter inflyttningen till boendet. Fyra veckor senare görs en mätning till för att se om BPSD-symtomen ökat, minskat eller är de samma som vid första mätningen. Grupp 1 och grupp 2 jämförs med varandra för att se om slutsatser kan dras huruvida det ”nya” arbetssättet minskar symtomen för BPSD. Ett förbättringsprojekt i Värdeforum Bättre liv för sjuka äldre -team Stockholms län- FÖRBÄTTRAT TEAMARBETE FÖR ATT MINSKA BPSD-SYMTOM

2


Ladda ner ppt "Resultat: Personalen upplever genom intervjuer att de vet inte hur och är osäkra inför bemötandet av BPSD-personer. Bekräfta personen, handlingsplaner."

Liknande presentationer


Google-annonser