Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Interkulturella möten – att arbeta med tolk Charlotta Plejert Docent Centrum för Demensforskning Institutionen för Samhälls och Välfärdsstudier Linköpings.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Interkulturella möten – att arbeta med tolk Charlotta Plejert Docent Centrum för Demensforskning Institutionen för Samhälls och Välfärdsstudier Linköpings."— Presentationens avskrift:

1 Interkulturella möten – att arbeta med tolk Charlotta Plejert Docent Centrum för Demensforskning Institutionen för Samhälls och Välfärdsstudier Linköpings Universitet

2 CEDER - Center for Dementia Research CEDER

3 CEDER - Center for Dementia Research Projekt 1: Etnokulturell mångfald och demenssjukdom Forskning kring flerspråkiga möten i följande sammanhang: Vårdboenden där personal och boende talar olika språk och där personal ofta talar svenska som andraspråk. Etniska profilboenden, där de boende kan tala sitt modersmål med personalen (turkiska, arabiska, persiska, eller svenska) Etniskt profilerat dag-center för personer från mellanöstern Minneskliniker inom geriatriska avdelningar vid sjukhus, där utredning sker med hjälp av tolk: -Material i form av ljud- och videoinspelade utredningar, observationer, samt intervjuer med läkare, arbetsterapeuter, sjuksköterskor, patienter, samt tolkar.

4 CEDER - Center for Dementia Research Projekt 2: Flerspråkiga praktiker och pedagogiska utmaningar inom äldreomsorgen Projektet har sitt huvudsäte vid Stockholms universitet och leds av professor Gunilla Jansson och sker i samarbete med Cecilia Wadensjö vid tolk- och översättarinstitutet, samt med mig och min doktorand Maziar Yazdanpanah, vid Linköpings Universitet. Syftet med projektet är att undersöka hur omsorgsarbetare och elever i praktik, som har olika språkprofiler förbereds och hanskas med de utmaningar som den flerspråkiga arbetsplatsen innebär, samt i vilken mån och hur flerspråkig kompetens utnyttjas och tas till vara. Projektet består av tre delar. Del 2 inriktar sig på flerspråkiga möten på elevernas praktikplatser med fokus på situationer där tolkning används som en strategi för att lösa kommunikationssvårigheter, problem med ömsesidig förståelse, eller för att lösa aktuella arbetsuppgifter.

5 CEDER - Center for Dementia Research Språk, samtal och tolkning Språk är mycket mer än att översätta ord och yttranden från ett språk till ett annat. Kulturella mönster och föreställningar är inbäddade i våra språk och i vårt handlande. Demens, exempelvis, kan ses som en sjukdom i en kultur, men som naturligt åldrande i en annan kultur, eller som galenskap i en tredje.

6 CEDER - Center for Dementia Research Språk, samtal och tolkning Samtal är sekventiellt organiserade; de har en viss ”förväntad” struktur, t.ex. en hälsning följs av en hälsning, en fråga följs av ett svar osv. Samtal i kliniska kontexter beskrivs ofta som ”institutionella”. Det innebär att de följer vissa mönster/faser, t.ex. en inledningsfas (hälsningar och småprat), en mittfas (där själva ärendet avhandlas) och en avslutningsfas (samtalet avslutas och där kan förekomma tal om ny bokning av tid, småprat och avskedsfraser mm.) I institutionella samtal har deltagarna olika grad av kunskaper, t.ex. är läkaren expert inom sitt område och den som känner till miljön och vad som ska utföras, patienten vet mindre om detta, men är däremot den som sitter inne med information om sin hälsa.

7 CEDER - Center for Dementia Research Språk, samtal och tolkning Alla deltagare i ett samtal har vissa förväntningar, föreställningar och upplevelser av en kommunikationssituation, baserat på kunskaper och erfarenheter mm. Det förekommer att kliniskt verksam personal har förväntningar att tolken ska kunna överföra EXAKT det som sägs och bara det som sägs. Denna föreställning förekommer också bland tolkar (och står inskriven som en del av God Tolksed). Denna föreställning kan i viss grad uppfyllas, men inte alltid och bör inte heller alltid uppfyllas. Föreställningen leder också till osäkerhet, särskilt för kliniker, som ibland känner att ”nyanser” saknas, att det är svårt att veta om man ”når fram” till patienten, och en osäkerhet kring vad tolken faktiskt säger, t.ex. om tolk och patient samtalar längre än vad klinikern anser rimligt.

8 CEDER - Center for Dementia Research Olika aktiviteter ställer olika krav En medicinsk intervju (anamnes) ställer delvis samma, delvis olika krav på deltagarna i samtalet jämfört med andra kliniska aktiviteter, t.ex. test av olika slag. Patienter med olika diagnos, t.ex. en kommunikativ eller kognitiv nedsättning, trauma mm. gör situationen mer komplex för alla deltagare (inklusive tolken). En specifik klinisk aktivitet, t.ex. ett test av kognitiv förmåga, ställer mycket specifika krav på tolkens kompetens.

9 Fallet Amira Data borttaget här pga forskningsetiska skäl. För information, kontakta

10 CEDER - Center for Dementia Research TOLK PATIENT ARBETSTERAPEUT TESTMATERIAL

11 CEDER - Center for Dementia Research Implikationer Avsaknaden av kulturell och språklig anpassning av test av kognitiv förmåga innebär stora utmaningar för kliniskt verksam personal, tolkar och patienter. Kliniskt verksam personal och tolkar är styrda av mål som kan stå i konflikt mot det som händer i ett visst ögonblick i interaktionen: t.ex. så kräver en viss utredning att visa former av undersökningar/test utförs, samtidigt som interaktionen kan handla om något helt annat, t.ex. att patienten inte förstår, inte hör, eller pga en kognitiv nedsättning eller begränsad utbildningsbakrund har svårt att utföra en uppgift. Bristfälligt anpassade test kan påverka validiteten av testresultaten (detta gäller också för dåligt utbildade tolkar eller kliniker). Så länge det inte finns testmaterial som är anpassat till patienter med exempelvis viss språklig/kulturell bakgrund och begränsad utbildning, så krävs mer forskning kring hur tolkar och kliniker ska hantera sådana situationer. Tolken ska aldrig behöva avgöra eller bedöma vad i samtalet som är “kliniskt relevant”. Detta blir mycket svårt när det gäller patienter som har en potentiell kognitiv nedsättning eller ett kommunikativt funktionshinder.

12 Implikationer -Det finns ett stort behov av kulturellt och språkligt anpassade test av kognitiv förmåga för utrikesfödda personer med begränsad utbildningsbakgrund. Vissa test är mer lämpliga än andra, men hur testen fungerar när de förmedlas med tolk, är i stort inte utvärderat. -Det tycks föreligga ett behov av att ytterligare utbilda tolkar för specifika kliniska aktiviteter, som t.ex. test av kognitiv förmåga. Även om många utbildningar förbereder tolkar för denna och liknande form av aktivitet, så finns det mer att göra. Framförallt behövs betydligt fler tolkar med medicinsk specialistkompetens på fler språk och dialekter. -Läkare och annan kliniskt verksam personal kan utbildas ännu mer kring användning av tolk, särskilt med betoning på att olika kliniska aktiviteter ställer olika krav på deltagarna. Både tolkar, men framförallt kliniker behöver också medvetandegöras ytterligare om att språk inte bara är ett “kodsystem” där ord enkelt kan överföras från ett språk till ett annat. -Det bör vara rutin att tolk och kliniskt verksam personal alltid träffas i god tid innan en patients besök, för att tillsammans gå igenom exakt vad som ska göras och vad den specifika aktiviteten innebär. Detta sker ibland på vissa ställen, men inte rutinmässigt överallt.

13 CEDER - Center for Dementia Research Referenser, i urval Ratz Endler J Språkets olidliga ­vaghet. Läkartidningen 2014;111:C7IW. Ratz Endler J. 2014;111:C7IW. Fioretos I., Gustafsson K., ­Norström E Tolkade möten. ­Tolkningens betydelse för rätts­säkerhet och integration. Lund: Studentlitteratur. Plejert, C., Antelius, E., Yazdanpanah, M. & Nielsen, T.R There’s a letter called ef. On challenges and repair in interpreter-mediated tests of cognitive functioning in dementia evaluations: A case study. Accepterad för publicering i Journal of Cross-Cultural Gerontology. Plejert, C. & Antelius, E Tolka ett tolkförmedlat samtal. Läkartidningen 2015; 112:DAX6. Wadensjö C. Interpreting as interaction. London: Longman; 1998.


Ladda ner ppt "Interkulturella möten – att arbeta med tolk Charlotta Plejert Docent Centrum för Demensforskning Institutionen för Samhälls och Välfärdsstudier Linköpings."

Liknande presentationer


Google-annonser